UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

2026 01 17

Polen skickar en tydlig signal till Ryssland.

Rysslands aggressiva krigspolitik har fått flera närliggande länder att agera kraftfullt de senaste åren.

Det gäller inte minst Polen, som nu hävdar att de kan agera inom 48 timmar.

”Kan minera vilken gräns som helst”

Det är Polens biträdande försvarsminister Cezary Tomczyk som framhåller landets förmåga att agera snabbt mot Putins Ryssland.

Tomczyk lyfter fram det polsktillverkade minläggningssystemet Baobab och menar att landet mycket snabbt kan skydda sin gräns från rysk aggression.

– Vi är i en position att minera vilken gräns som helst inom 48 timmar, säger Cezary Tomczyk, rapporterar Kyiv Post.

Polen förbereder sig också för att i februari lämna Ottawakonventionen, enligt tidningen. Det är en konvention som förbjuder landminor.

Marken vid den polska gränsen förbereds för att man vid behov ska kunna lägga ut pansarvärnsminor.

Starkt stöd bland befolkningen

Polen förbereder alltså en mineringsoperation och stärker sitt försvar av rädsla för en rysk attack.

Förberedelserna ingår i den plan som går under namnet East Shield och som syftar till att stärka landets försvarsinfrastruktur vid gränsen mot såväl Ryssland som Belarus.

Det polska agerandet tycks ha ett starkt stöd bland befolkningen.

En undersökning visar till exempel att 68 procent av polackerna tycker att Polens gräns mot den ryska exklaven Kaliningrad borde mineras.

Den polska produktionen av pansarvärnsminor har ökat 25-faldigt sedan kriget i Ukraina inleddes, enligt tidningen.

Polen har gjort stora försvarssatsningar och har även gett ett starkt stöd till Ukraina sedan kriget bröt ut.

Polen har också själva påverkats av kriget på flera sätt. Det har bland annat hänt vid flera tillfällen att ryska drönare har flugit in över den polska gränsen och kränkt polskt luftrum.

Många ukrainare har också sökt skydd i Polen sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion.

Foto: D. Daniel Silva

Text: Redaktionen

6 maj 2026

Ryssland tvingas ställa in

2026 05 07

Ryssland tvingas ställa in delar av festligheterna i veckan.

Den 9 maj firas en av Rysslands stora högtider. Under den så kallade Segerdagen, firas Sovjetunionens seger i det stora fosterländska kriget, mer känt som andra världskriget i Sverige och många andra delar av världen.

Högtidsdagen brukar firas med dunder och brak.

Men inte år. Kreml har bekräftat att årets militärparad, som brukar vara en central del av firandet, kommer vara nedbantat på grund av landets situation i Ukraina.

Ställer in

Segerdagsfirandet brukar äga rum i många ryska städer, runt om i landet.

Men nu tvingas Ryssland ställa in stora delar av det planerade evenemanget på Krym. Anledningen är hotet från ukrainska drönare, rapporterar Kyiv Independent.

– Detta beslut från myndigheterna baseras på säkerhetsaspekter, uppger den ryske myndighetschefen på Krym, Sergej Aksyonov, enligt tidningen.

Firas i någon form

I någon form ska ändå dagen firas, men helt utan den traditionsenliga militärparaden och flera andra stora arrangemang.

– Samtidigt kommer vi att göra allt som är möjligt för att hedra våra kära veteraner, hedra de stupade och hålla festliga evenemang i olika format. Krym kommer att fira vår huvudsakliga helgdag med värdighet, framhåller Sergej Aksyonov, enligt tidningen.

Attack på Krym

Utöver det ryska beskedet att det planerade firandet ställs in på Krym, kommer också rapporterar om en ukrainsk attack mot området.

– I det tillfälligt ockuperade Krym har ukrainska underrättelseagenter slagit till till mot ryska militärtåg som användes för att transportera utrustning och bränsle, uppger Ukrainas underrättelsetjänst i ett uttalande, rapporterar RBC-Ukraine.

Systematiskt arbete

Den ukrainska militären slår återkommande mot Krym.

Bland annat mot viktiga hamnar som Ryssland använder i Svarta havet.

– Systematiskt stridsarbete med syfte att minska och komplicera logistiken för de ryska angriparna fortsätter, uppger underrättelsetjänsten, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

6 maj 2026

Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

2026 05 06

Elpriset är på väg uppåt i hela landet.

Årets vinter har till stora delar varit kall i Sverige.

Elräkningen under året mörkaste månader har inneburit ett hårt slag för många hushåll. Speciellt räkningen för januari och februari.

Under våren agerade regeringen för att stötta upp och beslutade om ett elstöd som betalas ut senare i år.

– Till följd av en kall vinter och det osäkra omvärldsläget har Sveriges hushåll den senaste tiden drabbats av ökade energikostnader, uppgav regeringen tidigare i våras, i ett uttalande.

– Regeringens ambition är att stötta hushållen i denna ansträngda situation.

På väg upp igen

Under inledningen av maj har elpriset börjat klättra uppåt igen, efter ett par månader med lägre priser.

Och imorgon väntas priset öka ytterligare, rapporterar SR.

Dagspriset på el klättrar till närmare 1,5 kronor per kilowattimme på elbörsen Nordpool, vilket är nära de priser som gällde under vinterns dyraste dagar.

Flera anledningar

Bakom de stigande priserna ligger flera anledningar, enligt radion.

Stora delar av den svenska kärnkraften är avställd på grund av underhåll. Vindkraften producerar inte några större mängder just nu.

Dessutom gör den snöfattiga vintern och bristen på nederbörd att elproduktionen från vattenkraft är lägre än vanligt. Konflikten i Mellanöstern har också en indirekt påverkan, eftersom priset på gas ökat kraftigt till följd av kriget.

Då kommer elstödet

Regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att förbereda utbetalningar av årets elstöd till privata hushåll i Sverige.

Det är elförbrukningen under de dyraste månaderna januari och februari som kommer ligga till grund för beloppet.

För att få stödet behövs ingen ansökan. Det kommer betalas ut per automatik baserat på uppgifter från elnätsföretagen.

– Planen är att utbetalningarna ska ske under andra halvan av juni 2026. Pengarna betalas då ut direkt till det konto som är registrerat hos Försäkringskassan, uppger Fortum.

Foto: V. Lindqvist

Text: Redaktionen