Rysslands aggressiva krigspolitik har fått flera närliggande länder att agera kraftfullt de senaste åren.

Det gäller inte minst Polen, som nu hävdar att de kan agera inom 48 timmar.

”Kan minera vilken gräns som helst”

Det är Polens biträdande försvarsminister Cezary Tomczyk som framhåller landets förmåga att agera snabbt mot Putins Ryssland.

Tomczyk lyfter fram det polsktillverkade minläggningssystemet Baobab och menar att landet mycket snabbt kan skydda sin gräns från rysk aggression.

– Vi är i en position att minera vilken gräns som helst inom 48 timmar, säger Cezary Tomczyk, rapporterar Kyiv Post.

Polen förbereder sig också för att i februari lämna Ottawakonventionen, enligt tidningen. Det är en konvention som förbjuder landminor.

Marken vid den polska gränsen förbereds för att man vid behov ska kunna lägga ut pansarvärnsminor.

Starkt stöd bland befolkningen

Polen förbereder alltså en mineringsoperation och stärker sitt försvar av rädsla för en rysk attack.

Förberedelserna ingår i den plan som går under namnet East Shield och som syftar till att stärka landets försvarsinfrastruktur vid gränsen mot såväl Ryssland som Belarus.

Det polska agerandet tycks ha ett starkt stöd bland befolkningen.

En undersökning visar till exempel att 68 procent av polackerna tycker att Polens gräns mot den ryska exklaven Kaliningrad borde mineras.

Den polska produktionen av pansarvärnsminor har ökat 25-faldigt sedan kriget i Ukraina inleddes, enligt tidningen.

Polen har gjort stora försvarssatsningar och har även gett ett starkt stöd till Ukraina sedan kriget bröt ut.

Polen har också själva påverkats av kriget på flera sätt. Det har bland annat hänt vid flera tillfällen att ryska drönare har flugit in över den polska gränsen och kränkt polskt luftrum.

Många ukrainare har också sökt skydd i Polen sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion.

Foto: D. Daniel Silva

Text: Redaktionen

Donald Trumps Grönlandshot blir allt mer intensiva.

Tidigare under fredagskvällen hotade han omvärlden med nya tullar om de inte går med på Grönlandsplanen.

Nu kommer uppgifter om att EU är redo att försöka tvinga bort Trump från Grönland med ekonomisk press, rapporterar TV2 med hänvisning till Bloomberg.

Uppgifter i kväll

Vissa parter i Europaparlamentet överväger att villkora det slutgiltiga godkännandet av det omfattande handelsavtalet med USA med att president Donald Trump ger upp sina ansträngningar att få kontroll över Grönland.

– Det är självklart att varje lands nationella suveränitet ska respekteras av alla parter i handelsavtalet, säger Bernd Lange, den mångårige tyske ordföranden för Europaparlamentets handelsutskott.

Kan pausa handelsavtalet

Det rör sig om det handelsavtal som kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ingick med Trump i somras. 

Den danske europaparlamentarikern från Enhedslisten, Per Clausen, uppmanade i ett brev på onsdagen ledarna för de politiska grupperna i Europaparlamentet att pausa handelsavtalet – som är delvis implementerat men väntar på slutgiltig ratificering – som en följd av Trumps hot.

Läs mer: Storbritannien går emot Frankrike och Italien

Kanada stöttar

Flera världsledare har under den senaste tiden gjort stödet för Danmark och Grönland tydligt.

Kanadas premiärminister Mark Carney är en av dem.

– Grönlands framtid är ett beslut för Grönland och för kungariket Danmark. Vi är Nato-partner med Danmark, och därför består vårt fulla partnerskap, säger den kanadensiska ledaren enligt Politico.

Ger inte upp

Men den amerikanske presidenten ger inte upp sina planer på att ta över Grönland.

– Om de inte går med på Grönlandsplanen. Vi behöver Grönland för den nationella säkerheten. Så jag kan komma att göra det, sade han tidigare i kväll gällande möjligheten att införa strafftullar mot länder som inte håller med honom.

Foto: European Parliament resp Gage Skidmore

Text: Redaktionen

Ukraina är just nu hårt pressat och har ont om missiler.

Nu riktar Zelenskyj en desperat vädjan till Natoländer och ber dem skicka missiler som ”bara ligger där” i ländernas lagerlokaler.

”Ett enormt pris”

Flera av Ukrainas luftförsvarssystem har haft slut på missiler fram till en leverans på fredagen, och enligt Zelenskyj är bristen ett ständigt problem, rapporterar Newsweek.

– Problemet är inte bara systemen i sig—det kommer aldrig att finnas tillräckligt med uppskjutare. Ukraina har många olika system, som har tagits in vid olika tidpunkter, från olika källor. Det som behövs är ständiga missilpaket, säger Volodymyr Zelenskyj, enligt tidningen.

På fredagen fick Ukraina alltså en ny leverans.

– Men detta kommer till ett enormt pris—genom enorm ansträngning, blod och människoliv. Att säkra ett sådant paket är extremt svårt, säger den ukrainska presidenten.

Ukraina har drabbats hårt av ryska flyganfall de senaste månaderna.

Enligt brittiska uppgifter avfyrade Ryssland exempelvis 55 000 självmordsdrönare mot Ukraina under 2025, vilket är fem gånger mer än året innan.

”Förlåt att jag talar rakt på sak”

Zelenskyj vädjar nu till Natoländer att leverera missiler som länderna har på lager.

– Men det finns förstås intern lagstiftning som begränsar hur mycket som kan överlämnas. Varje land har minimikrav på lager som måste förbli i förvaring, säger den ukrainska presidenten.

– Men ärligt talat—vilka regler, vilka lagar pratar vi om när vi är i krig och desperat behöver detta? frågar han sig, enligt tidningen.

Volodymyr Zelenskyj säger att han beklagar att han måste tala så rakt på sak.

– I vissa länder, tack och lov, finns det inget krig, och de har missiler av alla slag – kortdistans, medeldistans – bara liggande där. Så vad är de till för? Det är den verkliga frågan, förlåt att jag talar så rakt på sak, säger han.

Flera länder har skickat vapen till Ukraina, men har inte velat leverera långdistansmissiler av rädsla för eskalering.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen