UPPGIFTER: Kina sluter upp i kriget

2026 03 15

USA:s och Israels anfall mot Iran går in på sin tredje vecka.

Den eskalerade konflikten har skapat svallvågor i hela världen.

I veckan gick Kina ut och begärde ett slut på kriget, rapporterade den statliga kinesiska nyhetsbyrån Xinhua.

– Alla parter bör uppmana de inblandade att trycka på stoppknappen för militära operationer så snart som möjligt för att förhindra ytterligare eskalering, sade Kinas utrikesminister Wang Yi, i ett uttalande.

Kina går in

Nu kommer uppgifter om att Kina, precis som Ryssland, gått in med stöd i kriget.

Det hävdar Irans utrikesminister Abbas Araghchi, rapporterar MS NOW.

– Vi har haft nära samarbete tidigare, vilket fortfarande pågår, och det inkluderar även militärt samarbete, säger utrikesministern till nyhetskanalen.

Samarbete under kriget

Samarbetet har fortsatt under kriget mot USA och Israel, uppger Abbas Araghchi.

– Iran har haft gott samarbete med dessa länder. Politiskt, ekonomiskt och till och med militärt, säger han till nyhetskanalen.

Den iranske utrikesministern uppger också att Iran kommer fortsätta att begränsa transporterna genom Hormuzsundet.

Endast utvalda fartyg får passera, men inga som tillhör USA, Israel eller någon av dess allierade, framhåller Abbas Araghchi.

Kina har ännu inte kommenterat uppgifterna. Ryssland har sedan tidigare deklarerat att Iran har landets stöd i kampen mot väst, uppger RBC-Ukraine.

Mellanöstern viktigt för Kina

Mellanöstern är en viktig region för Kina, både geopolitiskt och ekonomiskt.

På grund av konflikten stiger priserna i Kina och försörjningskedjorna i den kinesiska produktionen störs.

Över 50 procent av Kinas oljeimport kommer från Mellanöstern, uppger tidningen.

Från Iran kommer omkring 13 procent.

– Konflikten har redan påverkat trafiken genom Hormuzsundet, som har minskat med 70 procent, och skapat brist på svavel – en råvara som används i gödningsmedel, mikrochips och metallindustri. Kina är en av de största importörerna av svavel i regionen, framhåller tidningen.

Foto: C. Gong

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Två Natoländer bakom attacker i Ryssland

2026 07 29

Ukraina har fått hjälp att slå bakom de ryska frontlinjerna.

Attackerna fortsätter. Dag efter dag pressar Ryssland på, både vid fronten och bakom den med attacker mot det ukrainska samhället.

Samtidigt har Ukraina den senaste tiden intensifierat sina långdistansattacker mot ryskt territorium.

Flera nyckelfunktioner har slagits ut för den anfallande nationen, bland att oljeraffinaderier och affärsjätten Wildberries lager.

Ligger bakom

Bakom flera av attackerna ligger två av Natos länder, som har hjälpt Ukraina i planeringen.

– Amerikanska och franska underrättelsetjänster hjälpte Ukrainas väpnade styrkor att välja mål, bedöma luftvärnssystemen och hitta rutter som gör det möjligt för drönare att nå mål djupt inne på ryskt territorium, rapporterar oberoende Moscow Times, med hänvisning till uppgifter till Financial Times från källor med insyn.

Ett system

Natoländernas underrättelser har hjälpt Ukrainas militär att förstå hur de på bästa sätt ska komma åt det ryska samhället.

Utifrån det har en detaljerad karta upprättats, där funktioner som är kritiska för Ryssland märkts upp, enligt RBC-Ukraine.

– Vi ser Ryssland som ett system. Att förstå detta system gör att vi kan identifiera kritiska delar där effekten kommer att vara mycket mer betydande, säger Ukrainas tidigare försvarsminister Andriy Zagorodnya, som idag jobbar med landets försvarsstrategier, enligt tidningen.

Förstöra finansieringen

Ukrainas satsning på attacker bakom frontlinjen har som mål att slå ut ryska luftförsvarssystem, radaranläggningar och elektroniska resurser som används i kriget, menar befälhavaren för Ukrainas drönarstyrkor, Robert Brovdi.

Fokus ligger också på att skapa korridorer för större attacker mot ryskt territorium.

Ambitionen är att slå ut rysk krigsutrustning, men också att strypa finansieringen av kriget.

– Målet är tydligt: att förstöra källorna som finansierar Putins krig och det militärindustriella komplex som förser ockupationsarmén med vapen, säger Robert Brovdi, enligt tidningen.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen

Ryssar strömmar ut ur landet

2026 07 28

Ryssar flyr Putin.

Rykten om en ny mobiliseringsvåg får allt fler ryssar att söka bostäder utomlands.

Nu märks en kraftig ökning i ett land nära Ryssland, rapporterar Kyiv Independent.

Efterfrågan exploderar

Allt fler ryssar uppges just nu försöka lämna landet efter nya rykten om att en mobilisering kan vara på väg.

I Armeniens huvudstad Jerevan har efterfrågan på hyreslägenheter ökat kraftigt, rapporterar ryska Verstka.

Lokala mäklare beskriver situationen som den mest intensiva sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.

Samtidigt har hyrorna i Jerevan stigit med omkring 30 procent under de senaste tre månaderna.

Sökningarna når rekordnivåer

Intresset för att hitta bostad i Armenien syns även i sökstatistiken.

Enligt data från Yandex började ryssar söka allt mer efter ”lägenheter i Jerevan” under våren 2026.

Under veckan den 13–19 juli nådde antalet sökningar omkring 5 200. Det är högre än nivåerna under veckan då Rysslands invasion av Ukraina inleddes i februari 2022.

Under mobiliseringsperioden hösten 2022 var intresset ännu större, då nästan 10 000 sökningar registrerades under en vecka.

”Inga normala alternativ kvar”

På Telegram-kanaler där ryssar söker bostäder i Armenien syns också en tydlig ökning.

Varje dag publiceras mängder av inlägg från personer som redan har kommit till landet eller planerar att lämna Ryssland under hösten.

Både barnfamiljer, unga män och kvinnor letar efter boenden.

En Telegram-kanal som bevakar bostadsmarknaden i Armenien uppger att utbudet snabbt har minskat.

– Det finns helt enkelt inga normala alternativ längre. Folk fortsätter att komma, och den här sommaren har enligt min mening nästan varit som sommaren 2022, skriver kanalen ”Meter i Dram”.

Tidigare rapporter har pekat på att ryska myndigheter kan förbereda nya åtgärder för att stärka armén, samtidigt som flera bedömare inte utesluter en ny mobiliseringsvåg om förlusterna vid fronten fortsätter att öka.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har hävdat att Vladimir Putin kan försöka kalla in mellan 300 000 och 500 000 personer till kriget.

– Om vi inte skapar problem för honom med logistik, vapen, bensin och diesel, och om våra partner inte inför totala sanktioner för hans aggression, kommer Putin att genomföra mobilisering, har Zelenskyj tidigare sagt.

Foto: V. Tenevoy

Text: Redaktionen