Europas länder satsar stora pengar på att rusta upp sin försvarsförmåga.

Det gäller inte minst Tyskland, som är Västeuropas största land och har gjort en historisk omläggning i försvarspolitiken.

Men nu kommer varningar om att både Tysklands och andra EU-länders försvarssektorer är fullständigt beroende av Kina.

Beroende av råvaror

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har lovat att göra landets försvar till ”den starkaste konventionella armén i Europa”, rapporterar Politico. Hundratals miljarder ska satsas på försvaret.

Men de storslagna försvarssatsningarna skulle i princip kunna stoppas – av Kina.

Tysklands och andra länders försvarssektorer är starkt beroende av kinesiska råvaror.

– Varje stridsvagn, missil eller drönare som beställs som en del av landets upprustning är beroende av råvaror som få människor utanför försvarsindustrin kan namnge, rapporterar tidningen.

”Kan sätta tvärstopp”

EU importerar 95 procent av alla sina strategiska råvaror, och är beroende av länder utanför EU för 90 procent av dem, enligt det tyska industriförbundet BDI. Kina kontrollerar över 50 procent av bearbetningen av kritiska mineraler, och 86 procent när de handlar om de mest försvarsrelaterade mineralerna.

Det innebär att Kina i princip kan sätta stopp för eller sakta ned upprustningen i Tyskland och EU.

– Om material från Kina plötsligt faller bort kan det sätta tvärstopp för våra försvarsindustriella planer, säger Jakob Kullik, forskare vid Chemnitz tekniska universitet, enligt tidningen.

Verkligt hot

Hotet är inte bara teoretiskt, utan fullt verkligt, understryker tidningen. Kina begränsar redan exporten av kritiska råvaror.

Och även om Kina går med på att exportera så kvarstår det strukturella problemet.

– Alla länder som använder den här tekniken – Frankrike, Spanien, Storbritannien – de är alla beroende av samma leveranskedjor, och de leder alla tillbaka till Kina, säger Jakob Kullik, enligt tidningen.

EU saknar en plan för att hantera problemet, menar kritiker.

En som har uttalat skarp kritik är CDU-politikern Vanessa Zobel, som menar att Tyskland och EU bland annat måste bli bättre på att använda sina egna resurser.

– Vi har varit för självbelåtna för länge, säger hon, och hänvisar bland annat till motstånd mot gruvdrift.

– Alla som vill ha en motståndskraftig försvarsindustri måste godkänna gruvplatser, godkänna utvinning och prioritera finansiering, tillägger Vanessa Zobel.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

En ukrainsk missilattack har gjort att hundratusentals människor i den ryska gränsregionen Belgorod lämnats utan elektricitet, uppvärmning och vatten.

Situationen har dessutom förvärrats av sträng vinterkyla, rapporterar Reuters.

Missilattack slår ut infrastruktur

Guvernören Vyacheslav Gladkov i regionen Belgorod, som ligger vid gränsen till Ukraina, meddelar på lördagen att en ukrainsk missilattack har orsakat stora avbrott i regionens energisystem.

Uppskattningsvis 600 000 invånare står utan el, värme och vatten, vilket innebär enorma påfrestningar för civilbefolkningen mitt i vinterkylan.

– Situationen är extremt utmanande, skriver Vyacheslav Gladkov i ett inlägg på Telegram, om arbetet med att återställa de viktiga funktionerna.

Mörker och kyla på gator

Videomaterial från Belgorod visar gator utan gatubelysning, där invånare använder ficklampor och bilstrålkastare för att ta sig fram.

Avbrotten i energiförsörjningen kommer samtidigt som temperaturen i området ligger betydligt under fryspunkten, vilket gör bristen på värme särskilt allvarlig.

Regionen hade före kriget en befolkning på omkring 1,5 miljoner, och har varit regelbundet utsatt för attacker från ukrainska styrkor sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Hårt slag mot civila

Belgorods energisystem har tidigare klarat påfrestningar, men den senaste attacken har slagit hårt mot infrastrukturen och förstört kritisk service för stora delar av befolkningen.

Myndigheter arbetar nu med att återställa el, värme och vatten, men återhämtningen väntas bli lång och svår eftersom skadorna är omfattande.

Under natten larmade även myndigheterna i Krasnodarregionen i södra Ryssland om en aktiv drönar- och missilvarning.

Civila uppmanades att hålla sig inomhus, och flygplatserna i Krasnodar och Gelendzhik sattes i nödläge.

– Koverplanen är ett nödläge inom Rysslands civila flyg, infört som svar på säkerhetshot såsom drönare, terrorattacker eller stridsaktiviteter, uppger RBC Ukraine.

Det innebar omedelbar stängning av luftrum, avbrott i start och landningar samt omdirigering av flygplan till alternativa flygplatser.

Foto: S Sakharovskyj

Text: Redaktionen

Donald Trump kommer med ett oväntat uttalande om Ryssland med tanke på västvärldens sanktioner mot Moskva.

USA säger sig vara beredda att sälja olja till både Ryssland och Kina – något som kan bli en omvälvande förändring i energipolitiken, rapporterar ukrainska Pravda.

Oväntat besked

På ett möte med ledande energibolag meddelar USA:s president Donald Trump att USA inte bara vill återuppta produktionen och försäljningen av venezuelansk olja, utan att han även är beredd att låta både Kina och Ryssland “få all de behöver” från USA.

Detta antingen direkt i USA eller från venezuelanska leveranser.

– Vi är öppna för affärer. Kina kan köpa hur mycket olja de vill från oss, där eller i USA. Ryssland kan få all den olja de behöver från oss, säger Trump, enligt amerikanska medier.

Detta uttalande står i skarp kontrast till tidigare amerikansk kritik mot länder som gör affärer med Ryssland under kriget –  då Trump själv tidigare uppmanat Nato-länder att sluta köpa rysk energi för att pressa Kreml.

Politikens skiftande fokus

Trump försvarar sitt beslut med att argumentera för att USA först måste agera i Venezuela, annars skulle Kina och Ryssland ta kontroll över oljetillgångarna där.

Samtidigt har USA tidigare infört hårda sanktioner mot ryska oljeexportörer som Rosneft och Lukoil.

 Detta i sin tur har bidragit till fallande oljepriser och press på den ryska ekonomin.

Bilden av Putin förändras

Donald Trumps plötsliga utspel kommer samtidigt som uppgifter florerar om en allt tydligare frustration med Rysslands ledare Vladimir Putin.

Enligt uppgifter till The Telegraph ser Trump numera Putin som ett större hot mot fred än Ukrainas president Zelenskyj och att han har “slutat ha goda kort att erbjuda Moskva”.

– Han arbetar efter principen morot och piska. Och jag tror att han har slut på morötter, ska Trump ha sagt.

Trump anses också vara trött på det han kallar Putins spel i fredsförhandlingarna.

Foto: Official White House D Torok

Text: Redaktionen