UPPGIFTER: Kina kan stoppa Europas upprustning

2025 08 18

Europa är beroende av Kina för sin upprustning.

Europas länder satsar stora pengar på att rusta upp sin försvarsförmåga.

Det gäller inte minst Tyskland, som är Västeuropas största land och har gjort en historisk omläggning i försvarspolitiken.

Men nu kommer varningar om att både Tysklands och andra EU-länders försvarssektorer är fullständigt beroende av Kina.

Beroende av råvaror

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har lovat att göra landets försvar till ”den starkaste konventionella armén i Europa”, rapporterar Politico. Hundratals miljarder ska satsas på försvaret.

Men de storslagna försvarssatsningarna skulle i princip kunna stoppas – av Kina.

Tysklands och andra länders försvarssektorer är starkt beroende av kinesiska råvaror.

– Varje stridsvagn, missil eller drönare som beställs som en del av landets upprustning är beroende av råvaror som få människor utanför försvarsindustrin kan namnge, rapporterar tidningen.

”Kan sätta tvärstopp”

EU importerar 95 procent av alla sina strategiska råvaror, och är beroende av länder utanför EU för 90 procent av dem, enligt det tyska industriförbundet BDI. Kina kontrollerar över 50 procent av bearbetningen av kritiska mineraler, och 86 procent när de handlar om de mest försvarsrelaterade mineralerna.

Det innebär att Kina i princip kan sätta stopp för eller sakta ned upprustningen i Tyskland och EU.

– Om material från Kina plötsligt faller bort kan det sätta tvärstopp för våra försvarsindustriella planer, säger Jakob Kullik, forskare vid Chemnitz tekniska universitet, enligt tidningen.

Verkligt hot

Hotet är inte bara teoretiskt, utan fullt verkligt, understryker tidningen. Kina begränsar redan exporten av kritiska råvaror.

Och även om Kina går med på att exportera så kvarstår det strukturella problemet.

– Alla länder som använder den här tekniken – Frankrike, Spanien, Storbritannien – de är alla beroende av samma leveranskedjor, och de leder alla tillbaka till Kina, säger Jakob Kullik, enligt tidningen.

EU saknar en plan för att hantera problemet, menar kritiker.

En som har uttalat skarp kritik är CDU-politikern Vanessa Zobel, som menar att Tyskland och EU bland annat måste bli bättre på att använda sina egna resurser.

– Vi har varit för självbelåtna för länge, säger hon, och hänvisar bland annat till motstånd mot gruvdrift.

– Alla som vill ha en motståndskraftig försvarsindustri måste godkänna gruvplatser, godkänna utvinning och prioritera finansiering, tillägger Vanessa Zobel.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

2026 07 01

Ryssarnas pessimism är rekordstor.

Det kokar av missnöje i Vladimir Putins Ryssland.

Nu kommer nya siffror som visar att en stor majoritet av ryssarna är bedrövade över tillståndet i landet.

Majoritet är missnöjda

Missnöjet bland ryssarna är större än det varit vid någon tidpunkt under åtminstone de senaste 20 åren av mätningar.

Det visar en ny mätning från Gallup gällande Rysslands ekonomiska tillstånd, rapporterar Reuters.

En klar majoritet, närmare bestämt 60 procent av respondenterna, tycker att ekonomin i deras stad eller område blir sämre, enligt undersökningen.

Bara 27 procent tror att ekonomin blir bättre, och 9 procent menar att den förblir densamma.

Även levnadsstandarden är på tydlig nedgång, enligt den dystra bild som ryska folket målar upp i undersökningen.

56 procent uppger att levnadsstandarden försämras, medan 29 procent svarar att den förbättras. 14 procent ser ingen förändring.

Kan bli ännu värre

Undersökningen genomfördes per telefon mellan den 14 mars och 6 maj, och offentliggjordes idag, enligt nyhetsbyrån.

Det innebär att missnöjet var stort redan innan bränslekrisen förvärrades kraftigt.

– I en tid av hög säsongsefterfrågan har bensinbrist brutit ut i många delar av landet efter att Ukraina intensifierat attackerna mot oljeraffinaderier, rapporterar nyhetsbyrån.

Det innebär att ryska folkets missnöje och frustration kan ha förvärrats ytterligare sedan undersökningen genomfördes.

Samma undersökning visar dessutom att förtroendet för militären och regeringen minskar.

Förtroendet för militären har minskat från 80 procent vid invasionsåret 2022, till 66 procent i den senaste undersökningen.

Under samma period har förtroendet för den ryska regeringen minskat från 66 till 53 procent.

Ukrainare missnöjda med USA

Samtidigt har Gallup även publicerat en undersökning från Ukraina, som handlar om synen på USA.

Det ukrainska folkets gillande av ”USA:s lednings arbetsinsats” har sjunkit till 7 procent, medan 79 procent av ukrainarna ogillar Vita husets insats.

Det är det största raset någonsin, i något land, vad gäller stödet för USA:s ledning, enligt Gallup.

Foto: President of Russia Office resp Cattu

Text: Redaktionen

Ryssland stänger gränsövergångar

2026 07 01

Ryssland kapar förbindelsen med bland annat Finland.

Ryssland stänger flera gränsövergångar från och med den 1 juli, alltså idag.

Det handlar om övergångar vid Finlands och de baltiska ländernas gränser.

Kapar en av få kvarvarande förbindelser

Kreml har beordrat att järnvägsgränsövergångar längs gränserna mot Finland, Estland och Lettland ska stängas, rapporterar Kyiv Post.

Det handlar om fem gränskontrollstationer för järnväg vid Finlands gräns, samt en vid Estlands och en vid Lettlands gräns.

Rysslands utrikesministerium ska kontakta de aktuella länderna och meddela beslutet.

Beskedet innebär att den redan minimala förbindelsen mellan Ryssland och EU reduceras ytterligare.

– Stängningarna kapar en av de få kvarvarande direkta landtransportförbindelserna mellan Ryssland och dess EU-grannar längs denna del av gränsen, enligt tidningen.

Beskrivs som ”tillfällig” stängning

I det ryska dekretet om stängningen av gränsövergångarna beskrivs den dock som tillfällig.

– Från och med den 1 juli 2026 ska passage av personer, fordon, varor och gods genom järnvägsgränskontrollstationer vid Ryska federationens statsgräns på de avsnitt av statsgränsen som anges i bilagan tillfälligt upphöra, står det i dokumentet, enligt tidningen.

Stängningarna rör järnvägsgränsövergångar i Viborg i Leningradregionen, Vyartsilya i Karelen, Lyuttya i Karelen, Sankt Petersburg-Finlyandsky i Sankt Petersburg och Svetogorsk i Leningradregionen, samt Pechory-Pskovskiye i Pskov-regionen vid Estlands gräns och Pytalovo, också i Pskov-regionen, vid den lettiska gränsen.

Spänningar längs Natos östra flank

Beskedet kan ses som en del i ett bredare mönster av allt större spänningar längs Natos östra flank.

Spänningarna har ökat bland annat efter att Finland och Sverige gick med i Nato, enligt tidningen.

Länder nära Ryssland, inklusive Finland och Sverige, har uttryckt allt större oro över risk militär aktivitet i närområdet.

Ryssland har också riktat hot, bland annat mot baltiska stater, som de anklagar för att hjälpa Ukraina i samband med drönarattacker.

Foto: Daniel Bernard

Text: Redaktionen