Det återstår mindre än ett år till nästa val.

I slutet av september pekades just jobb och sysselsättning ut som den viktigaste valfrågan bland 11 procent av landets väljare, enligt SvD/Demoskop.

Samtidigt var närmare 364 000 personer inskrivna som arbetslösa. En hög siffra, konstaterade Arbetsförmedlingen då.

– Jämfört med för ett år sedan är ungefär 4 000 fler inskrivna som arbetslösa, säger Lars Lindvall, prognoschef på myndigheten, i ett uttalande.

Och frågan om arbetslösheten har blivit “ett sänke” för regeringen, rapporterar TV4.

Nu riktas stor ilska mot Liberalerna, som ansvarar för just arbetsmarknadspolitiken. 

– Liberalerna driver ingen politik som påverkar arbetslösheten i positiv riktning, säger en centralt placerad källa i regeringssamarbetet till tv-kanalen.

"Illojala"

Kanalens källor menar även att “man aldrig borde ha låtit Liberalerna få ansvar” över arbetsmarknadsdepartementet.

Kritiken handlar i synnerhet om att reformtakten är för långsam och att partiet upplevs “illojala” mot regeringssamarbetet, bland annat genom att ta frågor ut i media.

Johan Britz (L), som är den tredje liberalen på posten som arbetsmarknadsminister sedan valet 2022, har inte kommenterat kritiken.

Statsrådet menar dock att det finns en plan för att vända trenden.

– Liberalerna lyssnar gärna om någon vill framföra fler goda förslag på hur vi ska bryta arbetslösheten, framhåller Britz enligt TV4.

Sjönk två månader i rad

I Arbetsförmedlingens senaste uppdatering hade arbetslösheten sjunkit för andra månaden i rad. Antalet inskrivna på 364 000 personer motsvarar omkring 6,9 procent av befolkningen.

Även antalet inskrivna ungdomar hade minskat i september.

– Ungdomar är generellt sett en konjunkturkänslig grupp och gynnas oftast tidigt i konjunkturförstärkningen, säger Lars Lindvall.

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Enligt ministern kan Ryssland vara redo att attackera försvarsalliansens östra flank 2028 eller 2029.

Samtidigt varnar Pistorius för att vissa experter menar att årets sommar kan ha varit Natoländernas sista i fredstid på länge.

– Vissa säger att 2028 är möjligt, och vissa militärhistoriker menar till och med att förra sommaren kan ha varit vår sista i fred, säger han till tidningen Frankfurter Allgemeine Zeitung.

”Det är bråttom”

I tidningsintervjun framhåller Pistorius att den ryske diktatorn Vladimir Putin ”inte gör någon hemlighet” av sina imperialistiska ambitioner, som sträcker sig bortom Rysslands östra gränser.

– Tyskland och våra europeiska partners måste reagera snabbt och beslutsamt, säger Pistorius och hänvisar till den historiska militära upprustning som just nu pågår i flera länder.

Ministern betonar att Nato är fullt kapabelt att försvara sig, både konventionellt och med sin kärnvapenavskräckning.

– Trots det är det bråttom. Vi måste rusta våra styrkor ännu bättre, säger Pistorius.

LÄS MER: ”Helt okej för mig” – USA kan införa monstersanktioner 

Fransk general: ”Kommer chocktesta Europa”

Den tyska varningen utfärdas kort efter att Frankrikes försvarschef Fabien Mandon gått ut med en liknande varning.

I ett tal till det franska parlamentets försvarsutskott varnade Mandon för att Ryssland  kommer ”chocktesta” Europa inom tre till fyra år.

– Ryssland är ett land som kan frestas att fortsätta kriget på vår kontinent, sade generalen enligt Reuters och tillade:

– Det första målet jag har gett de väpnade styrkorna är att vara redo om tre eller fyra år för en chock som skulle kunna vara ett slags test. Detta test genomförs redan i form av hybridattacker, men det kan bli våldsammare.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

I oktober klubbade EU det 19:e sanktionspaketet i ordningen mot Ryssland.

Paketet avser bland annat att täppa till kryphålet för rysk LNG (flytande naturgas) och sänka oljepristaket på rysk råolja. Ett fullständigt förbud mot import av rysk gas ska införas senast 2027, vilket är ett år tidigare än planerat.

Men samtidigt importeras "betydande mängder” ryskt gödselmedel, rapporterar oberoende The Moscow Times och finska Iltalehti.

Under 2025 har importen ökat med fem procent mellan januari och september jämfört med hur det såg ut föregående år.

Det handlar om gödselmedel värt 1,346 miljarder euro – den högsta nivån under en niomånadersperiod sedan 2022.

Finska tidningen: "Pinsamt"

Något förbud mot export- eller import av ryskt gödselmedel finns inte. Skälet är att det bedöms vara avgörande för europeiskt jordbruk och livsmedelssäkerhet, skriver Iltalehti.

Rapporten är av känslig karaktär. 

Det handlar om en bransch som inbringar betydande intäkter till Ryssland som Kreml använder för att finansiera anfallskriget mot Ukraina.

– Situationen är politiskt besvärlig och pinsam för EU, som har försökt minska sitt ekonomiska beroende av Ryssland, framhåller den finländska tidningen.

Polen värst i klassen

I juli tidigare i år införde EU importtullar mot Ryssland på jordbruksprodukter, inklusive gödsel och gödselmedel.

Det har inte hjälpt.

Värst i klassen är Polen. Natojätten stod för 37 procent av all EU-import av ryskt gödselmedel under årets första nio månader.

Tyskland, Rumänien, Spanien och Frankrike följer därefter.

Importtullarna väntas dock gradvis höjas till 430 euro per ton fram till 2028, vilket i praktiken förväntas stoppa importen av ryskt gödselmedel.

Förra året stod Ryssland och Belarus för omkring en tredjedel av EU:s import av de berörda varorna.

Foto: Anders G Warne/Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen