Det återstår mindre än ett år till nästa val.

I slutet av september pekades just jobb och sysselsättning ut som den viktigaste valfrågan bland 11 procent av landets väljare, enligt SvD/Demoskop.

Samtidigt var närmare 364 000 personer inskrivna som arbetslösa. En hög siffra, konstaterade Arbetsförmedlingen då.

– Jämfört med för ett år sedan är ungefär 4 000 fler inskrivna som arbetslösa, säger Lars Lindvall, prognoschef på myndigheten, i ett uttalande.

Och frågan om arbetslösheten har blivit “ett sänke” för regeringen, rapporterar TV4.

Nu riktas stor ilska mot Liberalerna, som ansvarar för just arbetsmarknadspolitiken. 

– Liberalerna driver ingen politik som påverkar arbetslösheten i positiv riktning, säger en centralt placerad källa i regeringssamarbetet till tv-kanalen.

"Illojala"

Kanalens källor menar även att “man aldrig borde ha låtit Liberalerna få ansvar” över arbetsmarknadsdepartementet.

Kritiken handlar i synnerhet om att reformtakten är för långsam och att partiet upplevs “illojala” mot regeringssamarbetet, bland annat genom att ta frågor ut i media.

Johan Britz (L), som är den tredje liberalen på posten som arbetsmarknadsminister sedan valet 2022, har inte kommenterat kritiken.

Statsrådet menar dock att det finns en plan för att vända trenden.

– Liberalerna lyssnar gärna om någon vill framföra fler goda förslag på hur vi ska bryta arbetslösheten, framhåller Britz enligt TV4.

Sjönk två månader i rad

I Arbetsförmedlingens senaste uppdatering hade arbetslösheten sjunkit för andra månaden i rad. Antalet inskrivna på 364 000 personer motsvarar omkring 6,9 procent av befolkningen.

Även antalet inskrivna ungdomar hade minskat i september.

– Ungdomar är generellt sett en konjunkturkänslig grupp och gynnas oftast tidigt i konjunkturförstärkningen, säger Lars Lindvall.

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Redan på torsdag kan EU ge grönt ljus.

Det handlar om unionens 19:e sanktionspaket som då kan komma att godkännas, meddelar EU:s utrikespolitiska chef Kaja Kallas på måndagen.

Paketet ska slå mot ryska banker, energiintäkter och nätverk som bidrar till att Ryssland kan kringgå befintliga restriktioner som redan införts mot Kreml.

Bland annat ska all rysk flytande naturgas bort från EU. I paketet ingår ett fullständigt importförbud mot gasen som ska träda i kraft redan i januari 2027, vilket är ett år tidigare än planerat.

– Vi förväntar oss att anta ett 19:e sanktionspaket den här veckan. Tyvärr inte idag, men vi har ett toppmöte även på torsdag, säger Kallas enligt Kyiv Independent.

Ungern vek sig – ett land kvar

Förra veckan vek sig Ungern och slutade att motsätta sig EU:s förslag om ett totalförbud mot flytande naturgas från Ryssland.

Den ungerska regeringen hade då tecknat sitt längsta kontrakt på området någonsin genom avtalet med franska Engie som ska leverera 400 miljoner kubikmeter gas mellan 2028 och 2038.

Nu är det bara Slovakien som säger nej.

Förhoppningen i EU-kommissionen är att lösa dödläget redan i veckan. Slovakien har begärt att frågan ska tas upp när EU-ledarna samlas på torsdag.

Slår även mot Kina

I paketet ingår även ett totalt transaktionsförbud som omfattar Rysslands statliga energibolag Rosneft och Gazpromneft samt sanktioner mot 118 fartyg i det som kallas för den ryska “skuggflottan”. 

Dessutom slår åtgärderna mot handlare och raffinaderier från tredjeländer, framför allt i Kina.

– För första gången kommer EU också att införa restriktioner för kryptoplattformar och för banker i Ryssland och andra länder som underlättar sanktionsundandragande, rapporterar Kyiv Independent.

Sanktionspaketet slår även mot 45 företag från Ryssland och tredjeländer som anklagas för att förse Moskva med varor som kan användas för flera ändamål.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Det är Diana Sosoaca som hotar den ukrainska presidenten.

Den rumänska EU-parlamentarikern valdes till den rumänska senaten 2020 för partiet Alliansen för Rumäniens Enande innan hon uteslöts från gruppens partigrupp och året därpå bildade sin egen rörelse S.O.S. România.

Nu varnar hon Volodymyr Zelenskyj för att besöka det rumänska parlamentet – för då kommer hon “bryta benen på honom”, rapporterar Kyiv Post.

Hotar Zelenskyj

Sosoaca gjorde uttalandet under ett möte i Moskva som organiserades av den Kremlvänliga gruppen “Friends of Russia”, ledd av propagandisten Pietro Stramezzi, och Rysslands parti LDPR.

– Om han vågar komma till mitt parlament ska jag bryta hans ben! Låt honom inte våga tala i mitt parlament, menar hon.

“Måste skydda”

EU-parlamentarikern fortsätter.

– Varför säger jag “mitt parlament”? Därför att den rumänska konstitutionen slår fast att vi, parlamentariker, representerar det rumänska folket – de enda som kan försvara dess suveränitet och oberoende. Jag är skyldig att skydda mitt land från mitt folks fiender.

Läs mer: Rysk jätteindustri i fritt fall – rekordlåga siffror

Möttes i juni

Så sent som i juni träffade Volodymyr Zelenskyj Rumäniens nyvalde ledare Nicusor Dan.

Även Moldaviens Maia Sandu medverkade då.

Enligt ett uttalande pratade trion om hur de kan stärka samarbetet länderna emellan mot bakgrund av Rysslands krig och hybridkrig, rapporterar Kyiv Independent.

Ses som en seger

Trion diskuterade bland annat cybersäkerhet, försvarssamarbete, europeisk integration, sanktioner mot Ryssland, och stöd till Moldavien.

Nicusor Dan tillträdde ämbetet den 26 maj efter att ha vunnit presidentvalet den 18 maj mot George Simion, som inte ses som en allierad till Ukraina.

Hans seger ses allmänt som ett uppsving för relationerna mellan Ukraina och Rumänien och för ett fortsatt stöd till Kyivs pro-europeiska väg.

Läs mer: Allt ska bort – smocka mot Putin nu i veckan

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen