UPPGIFTER: Hemligt möte mellan Ryssland och Tyskland

2026 07 21

Azerbajdzjans president avslöjar att ett hemligt möte har ägt rum.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har i dagarna fått besök av Azerbajdzjans president.

I samband med en presskonferens på tisdagen kom Azerbajdzjans president Ilham Aliev med ett oväntat avslöjande.

Ett hemligt möte har ägt rum i landet mellan tyska och ryska företrädare, säger han enligt Moscow Times.

Hemligt möte

Aliev gick inte ut med några detaljer kring vad som diskuterades under mötet.

Men han bekräftar saken.

– Vårt territorium användes för ett sådant möte utan vår vetskap… Flygdata gör att jag kan slå fast att ett hemligt möte faktiskt ägde rum i Baku, säger presidenten.

Friedrich Merz säger att han inte har någon vetskap om mötet.

Var på plats

Enligt tyska Bild registrerade Azerbajdzjans gränskontroll att Brandenburgs tidigare ministerpresident Matthias Platzeck och den tidigare tyska stabschefen Ronald Pofalla anlände till landet den 12 juli.

Rysslands tidigare premiärminister och nuvarande styrelseordförande för Gazprom, Viktor Subkov, samt landets nuvarande ombudsman för mänskliga rättigheter, Valerij Fadejev, ska också ha varit där.

– Om det här mötet kan bidra till att avsluta kriget mellan Ryssland och Ukraina kan vi bara välkomna det, fortsätter Aliev.

Läs mer: Stridsflygplan har slagits ut

"Känner inte till det"

Varken deltagarna eller syftet med mötet har bekräftats officiellt av Tyskland eller Ryssland.

Och Merz säger sig inte veta om saken.

– Jag känner inte till något sådant möte, säger han enligt Kyiv Post.

Inga tecken

Kriget i Ukraina har pågått i fyra år och fyra månader utan slut i sikte.

De USA-ledda fredsförhandlingarna har inte resulterat i mer än enstaka fångutväxlingar.

Det finns i nuläget ingenting som pekar på att en fredsöverenskommelse skulle vara nära förestående.

Foto: Number 10

Text: Redaktionen

Moskva omringat – alla flygplatser stänger ner

2026 10 23

Moskva är under attack.

En våg av drönare har slagit till mot Moskva.

Samtliga flygplatser i den ryska huvudstaden har stoppat ankomster och avgångar, enligt stadens borgmästare Sergej Sobjanin, rapporterar RBC Ukraine.

Drönare på väg mot huvudstaden

Enligt ryska medier försöker ukrainska drönare ta sig igenom Moskvas luftförsvar genom att avfyras från så kallade drönarbärare.

Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin rapporterar om en mängd drönare som rört sig mot huvudstaden.

– Fyra obemannade luftfarkoster på väg mot Moskva har förstörts av försvarsministeriets luftförsvarsstyrkor. Räddningstjänstens specialister arbetar på platsen där vrakdelarna föll ned, skriver borgmästaren i ett inlägg.

Drönare har skjutits ned

Omkring 20 minuter efter den första rapporten uppgav Sobjanin att ytterligare två drönare hade förstörts.

Samtliga flygplatser i Moskva har stoppat ankomster och avgångar till följd av drönarhotet. Ryska medier rapporterar dessutom att passagerare har evakuerats från flygplatsen Sjeremetjevo.

Det är ännu oklart hur länge flygstoppet kommer att pågå och vilken omfattning attackerna har fått.

Flera flygstopp under oktober

Det är inte första gången på kort tid som drönarhot tvingar Moskvas flygplatser att stoppa trafiken.

Under oktober har samtliga fyra flygplatser i Moskvaområdet vid flera tillfällen drabbats av tillfälliga stängningar i samband med drönarattacker.

– Tidigare rapporterades det att tre flygplatser i Moskva – Domodedovo, Vnukovo och Zjukovskij – hade varit stängda hela natten på grund av en drönarattack, skrev ASTRA på Telegram, tidigare under månaden.

Enligt Euronews var Moskvas fyra flygplatser stängda sammanlagt 101 timmar under månadens första 14 dagar. Det var mer än dubbelt så länge som under hela september, då motsvarande siffra var 46 timmar.

Under attacker från förra veckan rapporterade ryska myndigheter om hundratals drönare på väg mot huvudstaden.

Foto: A. Shuba

Text: Redaktionen

Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

2026 10 23

Allt fler svenskar hamnar hos Kronofogden.

Allt fler återkrav från Försäkringskassan hamnar hos Kronofogden.

Detta efter regeländringar som ska göra det lättare för staten att få tillbaka pengar.

Kraftig ökning

Sedan 2022 har Försäkringskassan kunnat lämna obetalda återkrav direkt till Kronofogden, utan att först gå via ett betalningsföreläggande eller domstol.

Samtidigt har myndigheten kortat avbetalningsplanerna. Den som beviljas en plan ska som huvudregel betala tillbaka skulden inom ett år.

Förändringarna har fått tydligt genomslag. En ny granskning från Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, visar att andelen återkrav som lämnas till Kronofogden har ökat från 2 till 17 procent.

– Det är avsevärt fler ärenden som hamnar där, och de grupper som påverkas mest är de som är ekonomiskt svaga, säger Albin Palmqvist, projektledare på ISF, till TV4.

Fler riskerar betalningsanmärkningar

Utvecklingen innebär att staten får tillbaka pengar snabbare, men också att fler människor riskerar att få skulder hos Kronofogden.

Enligt granskningen har andelen återkrav som betalats tillbaka under de två första åren ökat från 72 till 84 procent. Det motsvarar drygt 230 miljoner kronor mer i återbetalningar under 2025.

Samtidigt kan de kortare avbetalningsplanerna innebära att personer med stora skulder måste betala betydligt mer varje månad.

– Fördelen är att det blir en lättare indrivning för staten. Nackdelen är att det är fler som löper risk att få betalningsanmärkningar och andra problem, säger Albin Palmqvist till TV4.

ISF konstaterar att omkring en tredjedel av personerna som får återkrav har låg ekonomisk standard. För den som redan har små marginaler kan ett återbetalningskrav därför få stora konsekvenser.

Inte alla fuskar

Ett återkrav innebär att Försäkringskassan bedömer att en person har fått ersättning som ska betalas tillbaka. Efter ett beslut om återbetalning har man i regel 30 dagar på sig att betala.

– Om du inte betalar senast på förfallodagen får du en betalningspåminnelse. Om du fortfarande inte betalar så lämnar vi skulden till Kronofogden, om du inte har ansökt om att dela upp betalningen, meddelar Försäkringskassan.

Men det betyder inte automatiskt att personen medvetet har gjort fel.

Återkrav kan även uppstå på grund av komplicerade regler, omedvetna misstag eller brister i myndigheternas handläggning.

I en tidigare granskning fann ISF rättsliga brister i 59 procent av de fall som undersöktes. Mot den bakgrunden betonar myndigheten vikten av att återkraven blir korrekta från början.

Foto: Kronofogden

Text. Redaktionen hos MarcusOscarsson.se