Ungern har som bekant under en tid stått i vägen för EU:s hårdare åtgärder mot Ryssland.

EU förbereder i skrivande stund det nittonde sanktionspaketet mot Kreml – men det finns oro över att Ungern på nytt kommer att blockera åtgärden.

Nu kommer dock uppgifter om att EU-miljarder kommer att skickas till Ungern för att få landet att häva sitt veto mot oljesanktioner, rapporterar Financial Times.

Miljarder till Ungern

Enligt uppgifterna så kommer Ungern att få 550 miljoner euro – motsvarande strax över sex miljarder svenska kronor – av EU.

Syftet ska vara att Ungern då ska släppa igenom sanktionerna mot rysk olja.

Landet bedöms tillsammans med Slovakien vara den största utmaningen för mer omfattande åtgärder riktade mot Ryssland.

Har pratat

EU-toppen Ursula von der Leyen uppgav tidigare i veckan att hon har pratat med Donald Trump om åtgärder mot Ryssland, och att ett nytt sanktionspaket kommer.

Hon har dock inte preciserat någon tidsplan.

– Jag hade ett bra samtal med USA:s president om att stärka våra gemensamma ansträngningar för att öka det ekonomiska trycket på Ryssland genom ytterligare åtgärder, skrev hon då på X.

– Kommissionen kommer snart att presentera sitt 19:e sanktionspaket, som riktar sig mot krypto, banker och energi.

Uppgifter kommer även om att EU ska snabba på utfasningen av rysk gas.

700 000

Samtidigt fortsätter kriget i Ukraina.

Putin hävdade under gårdagen att det finns över 700 000 ryska soldater vid frontlinjen i Ukraina, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Är övertygad”

Tankesmedjan rapporterar att det inte finns några tecken på att Putin är intresserad av att avsluta kriget.

– Putin har upprepade gånger gett uttryck för sin övertygelse om att de ryska styrkorna kommer att kunna uppnå hans krigsmål på slagfältet, även om de bara gör långsamma framsteg, menas det.

– Detta eftersom Putin sannolikt bedömer att hans trupper kommer att kunna utnyttja sina fördelar i form av manskap och materiel för att överväldiga de ukrainska styrkorna.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Ukrainas parlaments talman har i Washington diskuterat och kommit överens om vad han kallar ”helvetiska sanktioner” med amerikanska senatorer mot Ryssland.

Åtgärder som enligt honom kan tvinga Ryssland att acceptera fred, rapporterar RBC Ukraine.

Samtal i Washington

Ukrainas parlaments talman Ruslan Stefanchuk har under ett besök i Washington träffat flera inflytelserika amerikanska senatorer för att diskutera nya, kraftigt skärpta sanktioner mot Ryssland.

Målet är att öka det ekonomiska och politiska trycket på Moskva för att få ett slut på kriget mot Ukraina.

Efter mötet beskrev Stefanchuk sanktionerna som extremt långtgående.

– Det handlar om helvetiska sanktioner mot Ryssland – planer som ska tvinga landet mot fred, skriver han på sociala medier efter samtalen.

Detaljrika sanktioer

Enligt Stefanchuk fokuserade mötet på konkreta detaljer och hur planen kan träda i kraft.

Diskussionerna handlade både om vilka sanktioner som ska införas och hur snabbt de kan sättas i verk.

– Vi gick igenom sanktionernas innehåll i detalj, hur de ska införas och vilka tidsramar som är realistiska, uppger han.

På mötet deltog bland andra senatorerna Lindsey Graham och Richard Blumenthal, tillsammans med Ukrainas ambassadör i USA och representanter från presidentkansliet i Kyiv.

Utöver sanktioner tog Stefanchuk också upp Rysslands återkommande attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur och behovet av förstärkt luftförsvar.

Han betonar att civila mål fortsätter att utsättas för omfattande angrepp.

– Ryssland fortsätter att slå mot vår energiinfrastruktur. Utan starkare luftförsvar riskerar miljoner civila att drabbas, framhåller han.

Han tackar även senator Lindsey Graham för initiativ kopplade till ökat militärt stöd och betonar vikten av fortsatt amerikanskt engagemang.

Brett stöd i USA

Stefanchuk understryker att stödet för Ukraina i USA är brett och sträcker sig över partigränserna, något han menar är avgörande för långsiktig stabilitet.

– Stödet för Ukraina i den amerikanska kongressen är tvåpartistiskt och starkt, säger han.

USA:s finansminister Scott Bessent säger att Washington överväger att skärpa sanktionerna mot Ryssland och påpekar att beslutet beror på hur fredssamtalen utvecklas.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

En nattlig ukrainsk granatattack mot den ryska gränsstaden Belgorod har orsakat allvarliga skador och strömavbrott.

Detta har fått lokala myndigheter att sammankalla till ett krismöte, enligt guvernören i regionen.

Intensiv beskjutning

Den ryska staden Belgorod, nära gränsen till Ukraina, har drabbats för intensiv beskjutning från ukrainskt håll.

Enligt regionens guvernör har attackerna orsakat omfattande materiella skador i staden, som normalt inte är en frontlinje i konflikten, rapporterar Reuters.

– Jag kan tyvärr inte säga god kväll, mina kära vänner, säger guvernör Vyacheslav Gladkov i ett videouttalande efter attacken, inspelat i nästan totalt mörker.

– Fienden har beskjutit den civila staden Belgorod. Alla vet att vi inte har några militära mål här. Det har skett allvarliga skador. Jag har varit ute och sett det med egna ögon.

Kallar till krismöte

Myndigheterna har nu kallat in till ett akut nödmöte för att samordna responsen och planera arbetet med att återställa ordning och säkerhet efter attackerna.

Förutom skador på byggnader och infrastruktur har strömbortfall rapporterats i delar av regionen efter attacken, uppger guvernören.

– Arbetet med att återställa elförsörjningen i Belgorod har ännu inte kunnat genomföras fullt ut, säger Gladkov i ett meddelande.

Fortsatt eskalering

Beslutet att hålla nödmöte kommer i ett läge då USA-medlade fredssamtal pågår mellan Moskva och Kyiv, även om våldet fortsätter att eskalera.

I grannregionen Bryansk rapporterades det under veckan att Ukraina även träffat energianläggningar med HIMARS-missiler och obemannade flygfarkoster, vilket orsakat strömavbrott i vissa samhällen.

Ukrainska styrkor har regelbundet attackerat Belgorod och närliggande delar av regionen sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022.

Ukraina har i sin tur uppgett att ryska missil- och drönarattacker mot huvudstaden Kyiv i januari lämnade omkring en miljon människor utan elektricitet.

Foto: President of Russia Office resp J Kingma

Text: Redaktionen