UPPGIFTER: ”Enorma mängder” ryska bomber avslöjas

2025 11 15

Ukrainas underrättelsetjänst avslöjar ryska planer för massproducering av bomber.

Ryssland planerar att tillverka upp till 120 000 glidbomber i år, varnar ukrainsk underrättelsetjänst, inklusive nya versioner som kan nå längre in i Ukraina, rapporterar Reuters.

Ökar bombernas räckvidd

Ryssland har ökat produktionen av glidbomber sedan invasionen 2022 och planerar nu upp till 120 000 enheter under 2025.

Cirka 500 av dem uppges vara nya långdistansbomber som kan flyga upp till 200 km.

– Det är möjligt att skjuta ner dem, men mängden som produceras… är enorm, säger Vadym Skibitskyi, vice chef för Ukrainas försvarsunderrättelsetjänst GUR.

– Detta är ett hot. Ett hot som vi måste reagera på, på rätt sätt.

Både nya och uppgraderade bomber kan slå mot mål långt bakom frontlinjerna, vilket ökar hotet mot städer som Kharkiv och Kherson.

LÄS MER: Rysk truppkoncentration utslagen – var på väg till Pokrovsk

Massproduktion av drönare

Ukraina uppskattar att ryska styrkor skjuter mellan 200 och 250 glidbomber dagligen.

Samtidigt planerar Ryssland att producera cirka 70 000 långdistansdrönare i år, inklusive 30 000 Shahed-drönare som används mot energisystem.

– De började med 30 drönare per månad, nu kan 30 drönare träffa ett enda mål, säger Skibitskyi.

Han förväntar sig att attackerna mot gas- och energiinfrastrukturen kommer att fortsätta under vintern.

– De vill definitivt bryta ned oss. Detta destabiliserar den inhemska situationen.

Han menar att liknande bomber och drönare används för att pressa Ukraina mot förhandlingar.

Nordkoreas roll

Nordkorea har samtidigt startat egen massproduktion av kort- och medeldistansdrönare.

Skibitskyi uppger att Nordkorea sedan 2023 har levererat totalt 6,5 miljoner artillerigranater till Ryssland, och att landet har utnyttjat tillfället för att bygga nära band med Kreml efter Rysslands invasion av Ukraina.

– De lär sig och studerar sina erfarenheter (från detta krig) för att kunna utöka produktionen på egen mark, säger Skibitskyi.

Nordkoreanska trupper har också deltagit i strider i Ryssland för att avlasta ryska styrkor och skapa förhandlingsfördelar.

LÄS MER: USA inför sanktioner – mot två ukrainska företag

Foto: C Cruttenden

Text: Redaktionen

Kritisk vändpunkt i kriget – Nato kan agera

2026 07 02

Ukrainakriget uppges vara inne i en avgörande fas.

Ryssland är hårt pressat och Ukraina har momentum.

Nästa steg kan bli avgörande – och Nato kan agera direkt för att påverka utgången.

”Vårt gemensamma ansvar”

Kriget närmar sig en kritisk vändpunkt, menar Tysklands försvarsminister Boris Pistorius.

Kriget har gått in i en ”potentiellt avgörande fas”, och om väst agerar nu så kan man forma krigets förlopp, säger han till Der Spiegel.

Och Nato uppges vara redo att hjälpa Ukraina ytterligare, i hopp om att ett pressat Ryssland till slut ska tvingas till förhandlingsbordet.

Medlemsländerna diskuterar en fond på 40 miljarder euro för Ukraina, som förväntas godkännas vid det kommande toppmötet.

– Ukraina behöver pengar för att producera vapen och för att försvara sig mot Ryssland. Jag ser det som vårt gemensamma ansvar att inte ge upp, säger Pistorius, rapporterar Kyiv Post.

Tyskland väntas själva bidra med 12 miljarder till fonden.

Pistorius uttalande är också i linje med vad Ukrainas försvarsminister Mykhailo Fedorov nyligen sagt.

”Hjälp för att slutföra arbetet”

Enligt Mykhailo Fedorov har Ukraina återtagit initiativet på slagfältet.

Samtidigt understryker han att Ukraina "behöver nästa nivå av hjälp för att kunna slutföra arbetet".

Annars finns det en risk att Ryssland hinner anpassa sig och att Ukraina förlorar momentum, menar den ukrainske försvarsministern.

Men Natos medlemsländer tycks alltså vara redo att stödja det krigsdrabbade landet ytterligare.

I tisdags meddelade också Danmark att man beslutat om ett nytt militärt biståndspaket till Ukraina, värt runt 4,4 miljarder danska kronor.

– Danmark står orubbligt bakom Ukraina. Ukrainas kamp för frihet är också Europas kamp, och vi har inte råd att svika ukrainarna när de behöver oss som mest, sade Danmarks försvarsminister Jeppe Bruus när stödpaketet tillkännagavs, enligt tidningen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Ryska armén verkställer krisplan

2026 07 03

Striderna vid fronten fortsätter.

Under de senaste månaderna har situationen för de ryska trupperna blivit alltmer utmanande, enligt återkommande rapporter.

Samtidigt har Ukraina intensifierat anfallen, både vid fronten och bakom fiendens linjer.

Attackerna mot Krym har slagit extra hårt och nu agerar den ryska armén av fruktan inför nästa drag från de ukrainska styrkorna, rapporterar RBC-Ukraine.

Krisplan

Den ryska armén har tagit fram en krisplan för hur de ska agera om Ukraina sveper in och landstiger halvön med militär, uppger tidningen.

Sedan har de iscensatt och övat på scenariot.

– De förbereder sig för att kunna slå tillbaka ett ukrainskt anfall vid en amfibielandstigning, uppger tidningen, med hänvisning till rapporter från The Insider.

Flera scenarion

Enligt uppgifterna, som kommer från den ryske militärexperten och reservöverste Viktor Murakhovsky som deltagit i planeringen, har flera olika scenarion skissats upp.

– Kartan visar många blå pilar och vägar som sträcker sig från Odessasidan och den nordvästra delen av Svarta havet mot Krym, samt röda försvarspositioner runt Sevastopol, norra och östra Krym, inklusive området kring Kerch och Kerchsundet, avslöjar tidningen.

Ryska stad attackerad

Under natten har Ukraina slagit till mot den ryska staden Belgorod, rapporterar Kyiv Post.

Missiler har slagit ner i en stor energianläggning som står i brand.

En person ska ha omkommit i attacken, enligt ryska myndigheter.

– Efter attacken står flera kommuner utan elektricitet och vatten. Fem fordon skadades också, uppger tidningen.

Massiv attack

Igår slog Ryssland till med massiva attacker mot den ukrainska huvudstaden.

Minst 30 personer har rapporterats döda efter de nattliga attackerna mot Kyiv, rapporterar AFP.

Omkring 500 drönare och 70 robotar skickats mot huvudstaden. Bostadshus, infrastruktur och nodhjälplager förstördes i anfallet, som av stadens borgmästare beskrivs som ett av de värsta sedan invasionen inleddes för över fyra år sedan.

Foto: P. Egorov

Text: Redaktionen