Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes har Ungern kritiserats för att köpa naturgas och olja från Kreml.

USA:s president Donald Trump har sagt att han kommer att uppmana Budapest att köpa från andra källor.

Nu kommer besked om att Ungern väljer bort Ryssland i ett nytt gasavtal – som istället går till ett franskt företag, rapporterar Reuters.

Väljer Frankrike

Ungern har undertecknat sitt största avtal hittills om köp av flytande naturgas från det franska företaget Engie, vilket är det andra avtalet på två månader som kommer att diversifiera landets försörjning bort från den främsta energileverantören Ryssland.

På torsdagen kom det ungerska naturgasföretaget MVM CEEnergy överens om att köpa 400 miljoner kubikmeter gas per år från franska Engie mellan 2028 och 2038. 

Med tanke på att Ungern konsumerar cirka 8 miljarder kubikmeter gas per år, skulle detta täcka 5 procent av landets behov.

Även förra månaden

Även förra månaden skrev Ungern avtal med det brittiska multinationella företaget Shell.

Avtalet innebär att Budapest kommer att köpa 200 miljoner kubikmeter naturgas per år från januari 2026, vilket motsvarar cirka 2,5 procent av landets efterfrågan.

Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó sade vid signeringsceremonin för Engie-avtalet att det var det längsta LNG-kontraktet i Ungerns historia, och att det kommer att “fungera som en stöttepelare för landets energisäkerhet”.

Läs också: Skämt om Trump sprids som en löpeld: Macron gapskrattar

Har pratat

USA:s president Donald Trump har tidigare uppmanat alla Nato-länder att sluta köpa rysk olja och gas.

Han sade då att han skulle prata med Orban om saken, uppger Euronews.

– Han är en vän till mig. Jag har inte pratat med honom, men jag har en känsla av att om jag gjorde det så kanske han slutar. Och jag tror att jag kommer att göra det.

“Talade nyligen”

Utrikesminister Péter Szijjártó bekräftar att samtal har ägt rum.

– Premiärministern talade nyligen också med president Donald Trump, och de diskuterade flera ämnen, inklusive krigets tillstånd, möjligheten till fred, världsekonomins tillstånd, situationen som uppstått på grund av tullarna, och, naturligtvis, frågan om Centraleuropas energiförsörjning.

Läs också: “De är rejält oroliga i Moskva”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Hundratusentals kaféer, bagerier och andra småföretag i Ryssland kan tvingas lägga ned sin verksamhet de kommande månaderna.

Risken för massnedläggning hänger samman med landets svåra ekonomiska situation.

Stora problem i Ryssland

Den ryska staten har stora finansiella problem.

Kriget i Ukraina kostar enorma summor pengar, samtidigt som västerländska sanktioner slår hårt mot den ryska ekonomin.

Nu tvingas Kreml bland annat höja skatterna och momsen och sänka tröskeln för vilka som behöver betala moms, rapporterar Moscow Times.

Det slår hårt mot små och medelstora företag, bland annat kaféer, bagerier, butiker och liknande verksamheter.

Under 2026 hotar därför en massnedläggning av mängder av verksamheter i Ryssland, vilket bland annat General Council of Business Russia slår larm om.

– År 2026 kan under dessa förhållanden 250 000–300 000 sådana SMF-företag stängas, vilket motsvarar omkring 4,4 procent av alla små och medelstora företag i landet, rapporterar tidningen.

Företag och konsumenter drabbas

Ungefär en tredjedel av små och medelstora företag har också uppgett att de är oroliga över att de kan tvingas stänga sin verksamhet inom sex månader, enligt en undersökning, uppger tidningen.

20 procent uppger att de kan lämna marknaden om den ekonomiska situationen försämras, medan 13 procent svarar att de även kan tvingas lämna om marknaden förblir som den är idag.

Biträdande ministern för ekonomisk utveckling, Tatyana Ilyushnikowva, har uppgett att det nästan blir en tredubbling av skattebördan för små och medelstora företag.

Många små och medelstora företag riskerar att göra minusresultat både på grund av höjda skatter, och till följd av kraftiga prisökningar på alltifrån el till hyreskostnader.

– Detta kan i sin tur leda till prisökningar för varor och tjänster för slutkonsumenterna, enligt tidningen.

Det innebär att vanliga ryssar snart kan komma att märka av konsekvenserna av Putins krig i ännu högre utsträckning än de redan gör.

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen

Många experter menar att den ryske diktatorn Vladimir Putin såg en enkel seger framför sig.

Men verkligheten visade sig vara en annan.

– Det var uppenbart galenskap att starta kriget, som baserades på dålig och korrupt underrättelseinformation och usel politisk analys, nämligen att ukrainare med ryska som modersmål skulle se inkräktarna som befriare, resonerar den norske utrikeskommentatorn Morten Strand, i en artikel i Dagbladet.

Galenskap

Den norske tidigare utrikeskorrespondenten och Rysslandskommentatorns beskrivning av Putins fyra år långa krig i Ukraina är ”galenskap, galenskap, galenskap”.

– Det har gått fyra år sedan den ryske krigarpresidenten Vladimir Putin startade det stora kriget i Ukraina, och saker har blivit galnare och galnare, framhåller Morten Strand.

Här finns hoppet

Rapporterna om de stora ryska förlusterna kopplat till kriget avlöser varandra.

Tusentals soldater dör vid fronten varje vecka, ekonomin håller på att rasa samman och tillvaron för den ryska befolkningen blir allt sämre.

Det enda troliga hoppet om ett slut på kriget står till att situationen blir helt ohållbar för Ryssland och Putin tvingas kasta in handduken, menar Morten Strand.

– Här – tyvärr – ligger det enda hoppets frö, att det kommer att bli så illa för ryssarna att Putin måste ge upp, resonerar han.

”Riskerar att dö”

Den norske utrikeskommentatorn menar att Rysslands krig varit en missräkning för den ryske diktatorn ända från start.

Men nu har det blivit nästintill omöjligt för Putin att avsluta kriget.

På ett politiskt plan skulle det riskera att vara ett så pass stort bakslag att det kan innebära slutet på diktatorns politiska karriär.

– Varje dag sedan dess har kriget varit galenskap. Och nu har det blivit så fel att det är galenskap av Putin att stoppa det, uppger Morten Strand.

– Kriget har blivit Putins politiska syre. Utan den riskerar han att dö.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen