Världsledare förhandlar om ett fredsavtal som kan bli helt avgörande för Ukrainas framtid.

Nu kräver det ukrainska folket att få sista ordet.

Krävs av 55 procent

En majoritet av Ukrainas befolkning vill få möjlighet att folkomrösta om ett eventuellt fredsavtal.

Det visar en ny opinionsundersökning från Kyiv International Institute of Sociology (KIIS), rapporterar Kyiv Independent.

Cirka 55 procent av ukrainarna svarar att de vill ha en folkomröstning om det fredsavtal som Donald Trump har lagt fram och som Ukraina har diskuterat med Vita huset.

32 procent av ukrainarna motsätter sig idén om att hålla en folkomröstning, enligt undersökningen.

14 procent svarar att de är osäkra.

Finns hinder på vägen

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har sagt att en folkomröstning är nödvändig.

Åtminstone om fredsavtalet innebär att Ukraina måste gå med på territoriella eftergifter.

– I mitten av december sade president Volodymyr Zelenskyj att alla territoriella eftergifter för att avsluta Rysslands krig som nämns i en USA-stödd fredsplan, bör beslutas av det ukrainska folket, eventuellt genom en folkomröstning, rapporterar tidningen.

Det finns dock flera hinder på vägen.

I Ukraina är det inte tillåtet att hålla vare sig val eller folkomröstning under pågående krig. Den lagstiftningen är dock på väg att ändras.

Zelenskyj har emellertid varit tydlig med att det åtminstone krävs ett längre eldupphör om Ukraina ska kunna hålla en folkomröstning och/eller ett val.

Det skulle alltså kräva att man får Ryssland att gå med på ett eldupphör och att man kommer överens om hur långt det ska vara.

En möjlighet som har diskuterats är att hålla val och folkomröstning samma dag.

Måste förankras

Den fredsplan som USA och Ukraina har diskuterat innehåller ett krav om att planen ska ha stark demokratisk förankring.

– En reviderad 20-punkters fredsplan, stödd av Ukraina och USA, säger att den måste ratificeras av det ukrainska parlamentet och/eller stödjas av ukrainare i en folkomröstning som potentiellt skulle äga rum inom 60 dagar, uppger tidningen.

Foto: C. Cribb

Text: Redaktionen

Donald Trumps Grönlandshot blir allt mer intensiva.

Tidigare under fredagskvällen hotade han omvärlden med nya tullar om de inte går med på Grönlandsplanen.

Nu kommer uppgifter om att EU är redo att försöka tvinga bort Trump från Grönland med ekonomisk press, rapporterar TV2 med hänvisning till Bloomberg.

Uppgifter i kväll

Vissa parter i Europaparlamentet överväger att villkora det slutgiltiga godkännandet av det omfattande handelsavtalet med USA med att president Donald Trump ger upp sina ansträngningar att få kontroll över Grönland.

– Det är självklart att varje lands nationella suveränitet ska respekteras av alla parter i handelsavtalet, säger Bernd Lange, den mångårige tyske ordföranden för Europaparlamentets handelsutskott.

Kan pausa handelsavtalet

Det rör sig om det handelsavtal som kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ingick med Trump i somras. 

Den danske europaparlamentarikern från Enhedslisten, Per Clausen, uppmanade i ett brev på onsdagen ledarna för de politiska grupperna i Europaparlamentet att pausa handelsavtalet – som är delvis implementerat men väntar på slutgiltig ratificering – som en följd av Trumps hot.

Läs mer: Storbritannien går emot Frankrike och Italien

Kanada stöttar

Flera världsledare har under den senaste tiden gjort stödet för Danmark och Grönland tydligt.

Kanadas premiärminister Mark Carney är en av dem.

– Grönlands framtid är ett beslut för Grönland och för kungariket Danmark. Vi är Nato-partner med Danmark, och därför består vårt fulla partnerskap, säger den kanadensiska ledaren enligt Politico.

Ger inte upp

Men den amerikanske presidenten ger inte upp sina planer på att ta över Grönland.

– Om de inte går med på Grönlandsplanen. Vi behöver Grönland för den nationella säkerheten. Så jag kan komma att göra det, sade han tidigare i kväll gällande möjligheten att införa strafftullar mot länder som inte håller med honom.

Foto: European Parliament resp Gage Skidmore

Text: Redaktionen

Ukraina är just nu hårt pressat och har ont om missiler.

Nu riktar Zelenskyj en desperat vädjan till Natoländer och ber dem skicka missiler som ”bara ligger där” i ländernas lagerlokaler.

”Ett enormt pris”

Flera av Ukrainas luftförsvarssystem har haft slut på missiler fram till en leverans på fredagen, och enligt Zelenskyj är bristen ett ständigt problem, rapporterar Newsweek.

– Problemet är inte bara systemen i sig—det kommer aldrig att finnas tillräckligt med uppskjutare. Ukraina har många olika system, som har tagits in vid olika tidpunkter, från olika källor. Det som behövs är ständiga missilpaket, säger Volodymyr Zelenskyj, enligt tidningen.

På fredagen fick Ukraina alltså en ny leverans.

– Men detta kommer till ett enormt pris—genom enorm ansträngning, blod och människoliv. Att säkra ett sådant paket är extremt svårt, säger den ukrainska presidenten.

Ukraina har drabbats hårt av ryska flyganfall de senaste månaderna.

Enligt brittiska uppgifter avfyrade Ryssland exempelvis 55 000 självmordsdrönare mot Ukraina under 2025, vilket är fem gånger mer än året innan.

”Förlåt att jag talar rakt på sak”

Zelenskyj vädjar nu till Natoländer att leverera missiler som länderna har på lager.

– Men det finns förstås intern lagstiftning som begränsar hur mycket som kan överlämnas. Varje land har minimikrav på lager som måste förbli i förvaring, säger den ukrainska presidenten.

– Men ärligt talat—vilka regler, vilka lagar pratar vi om när vi är i krig och desperat behöver detta? frågar han sig, enligt tidningen.

Volodymyr Zelenskyj säger att han beklagar att han måste tala så rakt på sak.

– I vissa länder, tack och lov, finns det inget krig, och de har missiler av alla slag – kortdistans, medeldistans – bara liggande där. Så vad är de till för? Det är den verkliga frågan, förlåt att jag talar så rakt på sak, säger han.

Flera länder har skickat vapen till Ukraina, men har inte velat leverera långdistansmissiler av rädsla för eskalering.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen