Trump-administrationen fortsätter att försöka få till ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina.

Utrikesminister Marco Rubio har sagt att parterna har förhandlat effektivt på senare tid och har uttalat sig optimistiskt.

Men nu kommer ett besked från Ukraina som kan komplicera saker och ting för det amerikanska styret i deras ambition om fred i Europa.

Ukraina vägrar

Vladimir Putin har tidigare sagt att han kräver att Ukraina drar tillbaka sina styrkor från deras nuvarande positioner.

Men Ukraina vägrar.

Det krigshärjade landets främsta förhandlare Andrij Jermak säger att ingen ukrainsk mark kommer att utbytas mot fred.

– Inte en enda vettig person idag skulle skriva under ett dokument om att ge upp territorium. Så länge Zelenskyj är president ska ingen räkna med att vi ger upp territorium, säger Jermak enligt The Atlantic.

– Han kommer inte att skriva bort territorium. Konstitutionen förbjuder detta. Ingen kan göra det om de inte vill gå emot den ukrainska konstitutionen och det ukrainska folket.

Putins krav

Vladimir Putin upprepade på torsdagen sitt krav på att ukrainska styrkor ska dra sig tillbaka från sina nuvarande positioner som ett villkor för en vapenvila.

– Ukrainska trupper kommer att dra sig tillbaka från de territorier de ockuperar, och då kommer striderna att upphöra. Om de inte drar sig tillbaka, kommer vi att uppnå detta genom militärt våld, sade han enligt Kyiv Independent.

Då går det bra

Ryssland fortsätter att avancera på krigsfronten – om än i långsam takt.

Samtidigt kommer rapporter om att Ukraina kan försvara sig väl – när de har tillgång till rätt vapen.

– Ukrainska styrkor har visat sig vara effektiva när det gäller att begränsa ryska framryckningar och genomföra framgångsrika motoffensiver, särskilt när de är välbemannade och välutrustade, uppger tankesmedjan Institute for the Study of War i sin senaste rapport.

Foto: President of Ukraine, Official White House Photo by Andrea Hanks resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Den varningen kom från den tyska generallöjtnanten Alexander Sollfrank tidigare i november.

– Om man tittar på Rysslands nuvarande kapacitet och stridskraft skulle Ryssland kunna inleda en småskalig attack mot Natoterritorium redan imorgon, sade Sollfrank till Reuters vid tillfället.

Andra militära experter från Tyskland, och flera Natoländer, har uppgett att Ryssland skulle kunna vara redo att attackera försvarsalliansen inom två till fem år.

Och då finns en plan för hur Nato ska svara, uppger Wall Street Journal och oberoende The Moscow Times.

Den går under namnet “Operativ plan Tyskland” och inbegriper att 800 000 soldater från bland annat Tyskland och USA ska skickas till österut till frontlinjen.

– Målet är att förhindra krig genom att göra det klart för våra fiender att om de attackerar oss, kommer de inte att lyckas, säger en högt uppsatt tysk officer, som talar under anonymitet, till WSJ.

"Återgång till kalla krigets mentalitet"

Uppgifterna framgår i hemligstämplade dokument på över 1 200 sidor.

I materialet uppges vilka hamnar, floder, järnvägar och motorvägar som Nato skulle kunna använda för att flytta soldater och utrustning. Den behandlar även metoderna för hur förflyttningarna skulle ske säkert.

Planen beskrivs av tidningen som en “återgång till kalla krigets mentalitet”.

– Då civilsamhället och infrastrukturen förbereddes för kontinuerligt samarbete med militären, framhåller Moscow Times.

Danmark: risken har ökat

Redan idag bedriver Ryssland på flera sätt hybridkrigföring mot Europa.

Tidigare i år uppskattade FE, danska försvarets underrättelsetjänst, att risken för ett storskaligt krig i Europa har ökat.

– Om kriget i Ukraina upphör eller pausas kommer Ryssland att kunna frigöra betydande militära resurser och därmed öka sin militära förmåga att utgöra ett direkt hot mot Nato, löd FE:s slutsats vid tillfället, enligt TV2.

Enligt den nya bedömningen kommer Ryssland sannolikt att vara mer benägna att använda militärt våld mot ett eller flera europeiska Natoländer om Moskva uppfattar försvarsalliansen som militärt försvagat eller politiskt splittrat.

Ryssland har konsekvent förnekat att det finns planer på att attackera Nato.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Enligt Driscoll ”producerar Ryssland fler robotar än de hinner göra av med”.

Den amerikanske toppolitikern, som varit en central del i fredsförhandlingarna, varnar för att Ryssland kan utdela ett ”knockoutslag” mot Ukraina.

– De bygger upp ett växande lager av långdistansvapen som skulle kunna ge ett knockoutslag, ska Driscoll ha sagt vid ett möte med västerländska diplomater i Kyiv förra veckan, rapporterar New York Times.

Enligt tidningens källor var Driscolls budskap tydligt: Rysslands snabba utbyggnad av sin robotarsenal gör behovet av en fredlig lösning ännu mer akut.

Ukraina bekräftar

Den ryska tillverkningen av långdistansvapen har accelererat kraftigt, enligt den ukrainska underrättelsetjänsten.

– Ryssland tillverkar årligen omkring 2 900 kryssnings- och ballistiska robotar, vilket är mer än vad de avfyrar. Det innebär att de kan lägga undan hundratals robotar, skriver Kyiv Post med hänvisning till ukrainska underrättelseuppgifter.

Försvarsexperten Fabian Hoffmann, som har en doktorand vid Oslo Nuclear Projekt, gör samma bedömning.

– Uppskjutningarna håller inte jämna steg med produktionen, säger han enligt Kyiv Post.

Enligt Hoffmann håller Ryssland på att fylla upp lagren inför framtida konflikter utanför Ukraina.

Dessutim syftar utbyggnaden till att sätta press på Ukraina, menar experten.

– Den expanderande arsenalen utgör flera hot: djupare attacker mot Ukrainas bräckliga energinät, ökat tryck på utslitna luftförsvarssystem och potentiella attacker mot andra europeiska stater.

LÄS MER:

Natos svar: 800 000 soldater på Putins tröskel 

USA ger besked om säkerhetsgarantier för Ukraina

Attack mot Ryssland – flygplats stängs 

Foto: A. Wilson

Text: Redaktionen