Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

2026 09 09

Under onsdagen har invånarna i den ryska autonoma regionen Chantien-Mansien varnats av landets myndigheter.

Anledningen är att ukrainska drönare dragit i över regionen, vilket är första gången sedan kriget startade 2022.

Till följd av attacken har också flera flygplatser pausat sin verksamhet, rapporterar Kyiv Post.

– Ryssland ställer in flygningar 1 800 km från Ukraina när drönare hotar det sibiriska oljeproducerande hjärtlandet, uppger tidningen.

Oljehjärtat

Den ryska oljan är en motor i landets ekonomi. Men på senare tid har de ukrainska attackerna ställt till det rejält för produktionen och exporten från Ryssland.

Ukrainas nya måltavla, regionen Chantien-Mansien, är extremt viktig för den ryska oljeproduktionen, och beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomiska livsnerven.

– Regionen har 40 procent av Rysslands råoljeproduktion, och hoten tyder på en förändring i hur Kyjiv slår mot Moskva där det gör ont, framhåller tidningen.

Läs också: Drömleverans närmar sig för Ukraina

43 procent borta

Ukraina har under sommaren riktat in många attacker mot den ryska oljan. Mängder av drönare har slagit ner i det angripande landets oljeraffinaderier.

– Sommaren 2026 träffade Kyjiv nästan alla ryska raffinaderier som ligger inom räckhåll, och militären hävdade i juli att 43 procent av Rysslands raffinaderikapacitet hade tagits ur drift till följd av attackerna, uppger tidningen.

Flera attacker

Förutom drönarna i regionen Chantien-Mansien har Ukraina slagit till på fler platser i Ryssland under det senaste dygnet. Bland annat mot hamnen i Novorossijsk och flera närliggande militära anläggningar, uppger den ukrainska militären, rapporterar Kyiv Post.

En oljeterminal ska ha träffats. Dessutom ska ett örlogsfartyg, ett flygplan och en luftförsvarsradar i området ha förstörts.

– Rapporter från ryska myndigheter hävdar att skräp från drönare träffade en kyrka, industriområden och bostadshus, uppger tidningen.

Läs mer: Hämnden mot Trump inleds idag

Foto: By Lycksele-Nord - Own work SBU Alpha, CC BY-SA 4.0 

Text: Redaktionen

Rysk jätteanläggning ödelagd – finns ingenting kvar

2026 10 13

En stor rysk oljeterminal i Rostov-na-Donu har brunnit ner efter en ukrainsk attack.

Enligt uppgifter finns det inte en enda oskadad bränsletank kvar vid anläggningen, rapporterar RBC Ukraine.

Alla bränsletankar skadade

Det handlar om en tankanläggning vid oljeterminalen som tillhör Novosjakhtinsks oljeproduktfabrik i den ryska staden Rostov-na-Donu.

Enligt ryska medier har terminalens alla bränsletankar skadats efter attacken. Enligt lokalbor ska hela anläggningen brunnit ner till marken.

Anläggningen har använts för hantering av oljeprodukter och var tidigare känd under namnet Yug Rusi.

Hanterade miljontals ton olja

Före attacken hade terminalen kapacitet att hantera upp till 2,5 miljoner ton oljeprodukter per år.

Vid kajen kunde dessutom två fartyg med en lastkapacitet på mellan 3 000 och 5 000 ton lägga till samtidigt.

Skadorna kan därmed få betydelse för anläggningens möjligheter att hantera och transportera oljeprodukter. Det är dock ännu inte klarlagt hur länge verksamheten kommer att påverkas.

Ukraina kan stoppa attacker

Attacken kommer samtidigt som Ukraina har signalerat att landet kan vara berett att stoppa angreppen mot ryska oljeraffinaderier – under vissa förutsättningar.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har uppgett att Kyiv är redo att upphöra med attackerna om Ryssland slutar angripa Ukrainas energiinfrastruktur.

– Ukraina kommer att vara redo att sluta attackera ryska oljeraffinaderier om Ryssland slutar attackera vår energiinfrastruktur. Alla åtgärder för att trappa ner konflikten måste vara ömsesidiga och backas upp av verkliga garantier, skrev Zelenskyj på X.

Financial Times har tidigare rapporterat, att USA ökat pressen på Ukraina att stoppa attackerna mot ryska oljeraffinaderier.

Trump hävdar att Ukraina haft flera chanser att avsluta kriget.

– Vi sade: Ni kan göra vad ni vill med Ryssland, men attackera inte oljeraffinaderierna, eftersom det skapar ett globalt problem. Och han vill skapa problem för världen, sade Trump om Zelenskyj.

Enligt tidningen ska Washington även ha hotat med att begränsa delningen av viktig underrättelseinformation med Kyiv om angreppen fortsätter.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Läs mer: Flera kronor dyrare – så dyr blir bensinen i vinter

Foto:  J. Taubitz

Text: Redaktionen

”Tiden är inne” – Natojätte slår larm

2026 10 13

Det beskedet kommer från den polske försvarsministern och vice premiärministern, Władysław Kosiniak-Kamysz.

Polen är en av Natos jättar och ett av de länder som lägger störst andel av BNP på sin militär. Anledningen till att man nu slår larm är att Ryssland skalat upp sin militära produktion rejält den senaste tiden. Nu måste Europa svara och förbereda sig för försvar på allvar, menar den polske ministern, rapporterar Euronews.

– Tiden är inne. Jag är en förespråkare för krigsläge när det gäller produktionen inom försvarssektorn, säger han, enligt kanalen.

– Det här är vad Ryssland gör just nu. Vi kan inte förbise detta faktum.

Producerar mer

Ryssland förväntas spendera omkring 7,5 procent av BNP på militären under 2026, enligt Euronews. Den genomsnittliga siffran bland EU:s länder är 2,2 procent.

Samtidigt producerade Ryssland betydligt mer ammunition och granater under förra året än vad EU:s länder gjorde tillsammans, enligt uppgifter till kanalen. Därför behöver Europa agera snarast, menar Władysław Kosiniak-Kamysz.

– Att inte göra det skulle vara ett kostsamt misstag för européerna, varnar han.

– Annars kommer det att påverka oss negativt i framtida generationer.

Läs också: USA vill flytta trupper i Europa

Sveriges stöd till Nato

Regeringen har under dagen lämnat en proposition till riksdagen med förslag på Sveriges bidrag till Natos under 2027.

Bland annat föreslås att regeringen under 2027 får sätta in svenska väpnade styrkor bestående av förband inom mark-, sjö- och luftdomänen för att kunna bidra till Natos samlade avskräckning och försvar. 

– Ryssland utgör det allvarligaste hotet mot Sveriges och våra allierades säkerhet, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M), i ett uttalande.

– Genom fortsatta svenska bidrag till Natos avskräckning och försvar omsätter vi vår solidariska allianspolitik i handling och stärker vår egen och hela Natos säkerhet. Nu står Nato inför ett skifte där Europa tar ett betydligt större ansvar för sin egen säkerhet. Sverige tar sitt ansvar i det skiftet.

Läs mer: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen