19 nov 2025

Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

2025 11 19

Senast i december måste EU ha bestämt sig.

Det beskedet kommer från Ukraina som nu sätter press på sina europeiska allierade.

Saken gäller det omdiskuterade förslaget om ett lån till Ukraina på cirka 200 miljarder euro som skulle baseras på frysta ryska tillgångar, rapporterar Reuters.

Enligt Ukraina behövs ett beslut i frågan senast nästa månad.

– Vi förväntar oss inte att alla tekniska detaljer ska vara slutförda vid den tidpunkten, men ramarna för att bevilja lånet måste vara överenskommen, säger Iryna Mudra, juridisk rådgivare i den ukrainska regeringen, till nyhetsbyrån.

Sista chansen

Den 18 december möts Europeiska rådet i ett toppmöte. Enligt Ukraina är det “sista chansen” för Europa att ge grönt ljus för lånet innan året är slut, skriver Reuters.

Ryssland har tidigare framhållit att ett sådant beslut kommer att framkalla en “smärtsam reaktion”.

Frågan har dock en känslig timing.

Ukraina oroar sig för ett stort hål i budgeten för 2026 och landet har den senaste tiden skakats av en pågående korruptionsskandal inom energisektorn.

Utan Ukrainas direkta inblandning riskerar biståndet att bli ineffektivt bara för att vi känner till de verkliga behoven på plats, men beslutet bör definitivt fattas tillsammans med våra partners, säger Iryna Midra.

Von der Leyen: Tre alternativ

Att använda de ryska tillgångarna för att låna ut dem till Ukraina skulle bidra till att återuppbygga landet efter att ha bombats av Moskva.

Bland annat har dock Belgien satt sig på tvären. Landet oroas av att ryska hämndaktioner om tillgångarna som finns hos det belgiska finansinstitutet Euroclear släpps fria.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har framhållit att det finns tre sätt att tillgodose Ukrainas behov av finansiering: antingen via bidrag, lån eller lån via de beslagtagna ryska tillgångarna.

Det kan också bli en kombination.

– Vi har identifierat tre huvudalternativ, det vill säga stöd som finansieras av medlemsstaterna via bidrag, ett lån med begränsad återbetalningsskyldighet finansierat genom att unionen lånar på finansmarknaderna, eller ett lån med begränsad återbetalningsskyldighet kopplat till likviditetsbalansen för frysta tillgångar, framhäver von der Leyen i ett brev till EU-länderna, enligt Reuters.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Danmark möter Trumps krav – historiskt besked

2026 02 06

Danmark låter på fredagen meddela en historisk milstolpe för landet.

För första gången uppfyller Danmark Natos mål om att lägga 3,5 procent av sitt BNP på rena militära utgifter, exempelvis trupper, vapensystem, ammunition och materiel.

Det innebär att Danmark blir ett av få länder i alliansen som uppfyller det krav som USA:s president Donald Trump ställt på Natomedlemmarna.

Troels Lund Poulsen, den danska försvarsministern, bekräftar beskedet som kommer efter att regeringen fattat beslut om att stödja Ukraina med ytterligare tre miljarder danska kronor. 

– Det här innebär att vi för första gången år 2026 kommer att nå 3,5 procent. Det är en bra signal att skicka till våra allierade att vi tar vår uppgift på allvar, säger han enligt TV2.

"God allierad?"

Den danska tv-kanalen har ställt frågan till ministern om hur mycket beskedet handlar om att visa USA att Danmark är en “god allierad”.

Så har inte tanken varit i grunden, enligt Lund Poulsen.

– Det här handlar först och främst om att göra en insats gentemot Ukraina. Nästa vecka är det ett möte i Nato, och där behöver jag också visa att det inte bara handlar om ord och stora tal, utan att det kommer att finnas konkreta bidrag, säger försvarsministern.

Trumps krav

Det var i somras vid Natos toppmöte som det beslutades att alliansens medlemsländer senast år 2035 ska spendera 3,5 procent av sitt lands BNP på rena försvarsutgifter.

Påtryckningar från Donald Trump var en av de stora drivkrafterna till justeringen.

Nyligen påminde Natos generalsekreterare Mark Rutte alliansen om den amerikanska presidentens betydelse för beslutet.

– Jag tycker att Donald Trump gör det rätta för Nato när han ber oss alla att bidra mer, sade han på pressträff i januari.

– Utan Donald Trump hade vi aldrig uppnått resultatet vid toppmötet i Haag. När jag berömmer någon, så är det baserat på fakta och finns tillgängligt.

År 2025 var det enbart Polen, Litauen, Lettland och Estland som nådde 3,5 procent. Sverige lade 2,51 procent av BNP på försvarsutgifter, enligt TV2:s siffror.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

Ukrainsk revansch – uppgifter om HIMARS-attack

2026 02 06

Ryska Belgorod är under attack på nytt.

På fredagsmorgonen kommer uppgifter om att den ryska gränsregionen Belgorod på nytt är under attack.

El-och värmeavbrott rapporteras i samband med uppgifter om att HIMARS-raketer ska ha slagit ner i staden.

Belgorods guvernör Vyacheslav Gladkov har varit på platsen och bekräftar skadorna, rapporterar Kyiv Independent.

Den ukrainska attacken kommer efter en rad brutala ryska attacker som slagit ut elförsörjningen i Ukraina och gjort att många lever utan värme i hemmen.

Ny attack

Strömavbrott och avbrott i värmeförsörjningen rapporteras nu i ryska Belgorod-regionen under natten till fredagen, efter en rapporterad HIMARS-attack som skadat kritisk energiinfrastruktur, däribland ett värmekraftverk och en elstation. 

Lokala Telegram-kanaler rapporterar om flera nedslag vid elstationen Frunzenskaja i byn Dragunskoe, som enligt uppgifter ska ha attackerats av drönare tidigare samma dag. 

Raketer ska senare ha siktats på väg mot Belgorods värmekraftverk, vilket utlöste omfattande avbrott i el-, värme- och vattenförsörjningen i delar av regionen.

“Allvarliga skador”

Belgorods guvernör Vyacheslav Gladkov kommenterar.

– Det är allvarliga skador. Jag åkte till platsen, säger han.

Utöver värme och el ska attacken även ha påverkat tv-sändningar och kommunikationstjänster.

Läs mer: Europa ”hånar” Ukraina – plötslig ökning

Även Flamingo

Ukrainska styrkor genomförde nyligen attacker med kryssningsrobotar av typen FP-5 Flamingo mot uppskjutningsplatsen Kapustin Jar i Astrachan-oblasten.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Mot Kapustin Jar

ISW förklarar.

– Den ukrainska generalstaben rapporterade den 5 februari att ukrainska styrkor under januari 2026 genomförde en serie attacker mot Kapustin Jar-basen – cirka 430 kilometer från den ukrainsk-ryska gränsen – med ukrainskproducerade långdistansvapen, däribland Flamingo-robotar.

Arkivfoto: US Army Pentagon

Text: Redaktionen