Det beskedet kommer från Ukraina som nu sätter press på sina europeiska allierade.

Saken gäller det omdiskuterade förslaget om ett lån till Ukraina på cirka 200 miljarder euro som skulle baseras på frysta ryska tillgångar, rapporterar Reuters.

Enligt Ukraina behövs ett beslut i frågan senast nästa månad.

– Vi förväntar oss inte att alla tekniska detaljer ska vara slutförda vid den tidpunkten, men ramarna för att bevilja lånet måste vara överenskommen, säger Iryna Mudra, juridisk rådgivare i den ukrainska regeringen, till nyhetsbyrån.

Sista chansen

Den 18 december möts Europeiska rådet i ett toppmöte. Enligt Ukraina är det “sista chansen” för Europa att ge grönt ljus för lånet innan året är slut, skriver Reuters.

Ryssland har tidigare framhållit att ett sådant beslut kommer att framkalla en “smärtsam reaktion”.

Frågan har dock en känslig timing.

Ukraina oroar sig för ett stort hål i budgeten för 2026 och landet har den senaste tiden skakats av en pågående korruptionsskandal inom energisektorn.

– Utan Ukrainas direkta inblandning riskerar biståndet att bli ineffektivt bara för att vi känner till de verkliga behoven på plats, men beslutet bör definitivt fattas tillsammans med våra partners, säger Iryna Midra.

Von der Leyen: Tre alternativ

Att använda de ryska tillgångarna för att låna ut dem till Ukraina skulle bidra till att återuppbygga landet efter att ha bombats av Moskva.

Bland annat har dock Belgien satt sig på tvären. Landet oroas av att ryska hämndaktioner om tillgångarna som finns hos det belgiska finansinstitutet Euroclear släpps fria.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har framhållit att det finns tre sätt att tillgodose Ukrainas behov av finansiering: antingen via bidrag, lån eller lån via de beslagtagna ryska tillgångarna.

Det kan också bli en kombination.

– Vi har identifierat tre huvudalternativ, det vill säga stöd som finansieras av medlemsstaterna via bidrag, ett lån med begränsad återbetalningsskyldighet finansierat genom att unionen lånar på finansmarknaderna, eller ett lån med begränsad återbetalningsskyldighet kopplat till likviditetsbalansen för frysta tillgångar, framhäver von der Leyen i ett brev till EU-länderna, enligt Reuters.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Sedan Donald Trump för andra gången blev vald som USA:s president har han varit mer isolationistisk än tidigare presidenter.

Ett svagt band till Nato, diverse hot mot allierade som exempelvis Grönland och en stark retorik mot europeerna har fått många länder att vilja diversifiera sin försvarsförmåga.

Nu kommer besked om att USA:s granne i norr satsar motsvarande 3 000 miljarder kronor på försvaret, rapporterar AFP.

Kanada storsatsar

Som USA:s granne har Kanada under en lång tid haft ett nära militärt samarbete med Washington.

Landets premiärminister Mark Carney säger att Kanada inte har gjort tillräckligt för att försvara sig i en allt farligare värld, och att det inte längre är hållbart att räkna med skydd från Trump och USA.

– Vi har förlitat oss alldeles för mycket på vår geografi och på att andra ska skydda oss. Detta har skapat sårbarheter som vi inte längre har råd med och beroenden som vi inte längre kan upprätthålla, säger han.

“Saknar motstycke”

Kanadas handelskammare hyllade Carney för att ha “satsat stort på Kanada”.

– Omfattningen av den nya finansieringen saknar motstycke, säger gruppens vice vd, David Pierce.

“Påminns varje dag”

Under de senaste åren har den geopolitiska osäkerheten – inte minst i Europa – varit påtaglig.

Det pratade Mark Carney om vid Världsekonomiskt Forum i Davos tidigare i år.

— Det verkar som att vi varje dag påminns om att vi lever i en era av stormaktsrivalitet, att den regelbaserade världsordningen håller på att blekna bort, att den starke gör vad han kan och att den svage måste lida det han måste, sade han då.

I stora delar av Europa

Det är som bekant inte bara i Nordamerika som det storsatsas på försvaret.

Även i Europa läggs många miljarder på att rusta upp.

Länder som Sverige, Tyskland och Danmark arbetar intensivt med att stärka försvarsförmågan.

Tidigare i veckan bedömde konsultjätten EY att det kan skapa 48 000 nya jobb i Sverige det kommande årtiondet.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Efter att ha utnyttjat Elon Musks Starlink för kommunikation och drönarassistans har de ryska styrkorna blivit bortkopplade från det avancerade satellitsystemet.

Ukrainarna har utnyttjat det och avancerat på fronten under den senaste veckan.

Nu kommer uppgifter om att ryssarna inte hittar något gångbart alternativ till Starlink – någonting som avslöjats via ett telefonsamtal som avlyssnats av Ukraina.

Hittar inga alternativ

Det var den femte februari som militära observatörer noterade störningar i den ryska användningen av Elon Musks Starlink-terminaler.

Detta efter att mångmiljardären gett besked om “åtgärder” för att stoppa Kreml från att använda satellitteknologin för kommunikation.

Ukrainska underrättelseofficerare har nu offentliggjort avlyssnade samtal där ryssarna klagar på kvaliteten på de ryska alternativen, i synnerhet satellitterminalerna från Gazprom Space Systems, uppger Ukrainska Pravda.

Dålig koppling

Enligt ryska soldater är det praktiskt taget omöjligt att använda dessa system i stridsförhållanden på grund av den dåliga anslutningskvaliteten. 

Den ukrainska underrättelsetjänsten rapporterar att Gazproms terminaler inte ger en stabil videoöverföring till kommandoplatser.

Det menas även att de begränsade ryska satelliterna inte räcker till för hela fronten.

– Det är otillräckligt för att fullt ut täcka hela frontlinjen, eftersom satellitkapaciteten i denna grupp främst används för att serva abonnenter inom Ryssland.

Ukraina avancerar

Tidigare på tisdagen kom uppgifter om att Ukraina har fått rejält med medvind på slagfältet.

Så snabbt som de ukrainska styrkorna avancerar just nu har de inte gjort på 2,5 år, rapporterar France 24 med hänvisning till en analys från den ansedda tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Inte hänt på 2,5 år”

Mellan onsdagen och söndagen förra veckan återtog ukrainska soldater så mycket som 201 kvadratkilometer mark från Ryssland.

Det återtagna området motsvarar nästan de ryska framstegen under hela december månad och är den största mängd land som Kyivs styrkor återtagit på så kort tid sedan motoffensiven i juni 2023.

Det rör sig därmed om det största ukrainska avancemanget på 2,5 år.

Foto: By Mil.ru, CC BY 4.0

Text: Redaktionen