Donald Trumps fortsatta försök att få till stånd ett fredsavtal mellan Ukraina och Ryssland har än så länge inte resulterat i mer än enstaka fångutväxlingar.

Europa har samtidigt gjort det klart att man kommer att stötta Ukraina oavsett vad resultatet av Trumps arbete blir.

Nu kommer besked om att Ukraina har säkrat flera viktiga överenskommelser.

Har säkrat

Ukraina och Kanada har undertecknat ett avtal om gemensam produktion av försvarsutrustning. 

Det meddelar försvarsminister Denys Shmyhal.

Tillkännagivandet sammanfaller med Kanadas premiärminister Mark Carneys första officiella besök i Kyiv.

Premiärministern anlände till huvudstaden den 24 augusti för att fira Ukrainas självständighetsdag och tillkännagav även ett militärt stödpaket värt över 700 miljoner dollar.

Shmyhal undertecknade avtalet tillsammans med sin kanadensiska motsvarighet David McGuinty i närvaro av Zelenskyj och Carney.

Gör det enklare

Avtalet kommer enligt Shmyhal att göra det enklare att etablera ukrainska försvarsföretag i Kanada och förse Kyiv "med moderna vapen och militär utrustning på lång sikt".

– Avtalet syftar till att fördjupa det bilaterala försvars- och industrisamarbetet, expandera och skapa ny produktionskapacitet i Ukraina och Kanada, samt öka stabiliteten och kontinuiteten i leveranserna av försvarsprodukter, säger han.

Även Sverige

Även Sverige har undertecknat ett liknande avtal med Ukraina.

Ukraina har vid flera tillfällen visat intresse för att ukrainska och svenska företag ska kunna producera försvarsmateriel tillsammans i Sverige för export till Ukraina. 

Flera länder – däribland Rumänien, Polen och Danmark – arbetar redan på detta sätt med ukrainska försvarsmaterielföretag.

Stärker upprustningen

Försvarsminister Pål Jonson (M) och hans ukrainska motpart Denys Shmyhal har undertecknat en avsiktsförklaring om gemensam produktion i Sverige av försvarsmateriel till Ukraina.

– Sverige är mån om att fördjupa det försvarsindustriella samarbetet med Ukraina, säger Sveriges försvarsminister.

– Med avsiktsförklaringen vill vi stärka den svenska och ukrainska upprustningen. 

Foto: EY. Soyzal

Text: Redaktionen

Donald Trump har på senare tid ökat sina ansträngningar för att få till ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina.

Han har bland annat träffat Putin, Zelenskyj och de europeiska ledarna.

Nu sätter presidenten en deadline.

Sätter deadline

Trump hoppas att Putin och Zelenskyj ska komma överens om att träffas på tu man hand.

Under tiden har den amerikanska presidenten satt en deadline, rapporterar Kyiv Post.

På torsdagen meddelade han att han sätter en tidsram på två veckor för att utvärdera försöken att mäkla fram fred.

Därefter kan det ske stora förändringar.

– Jag skulle säga att inom två veckor kommer vi att veta på det ena eller andra sättet, säger Donald Trump i en telefonintervju, när han får frågan om möjligheten att få fram ett fredsavtal, enligt tidningen.

Trump antyder att han kan tvingas ändra kurs när de två veckorna har löpt ut.

– Efter det måste vi kanske ta en annan väg, säger presidenten till högerkanalen Newsmax, enligt tidningen.

Utfärdar ofta två veckors deadline

Det är dock långt ifrån första gången som Donald Trump sätter en deadline.

– Trump har en historia av att utfärda tidsfrister på två veckor för att överlägga om Ukraina och andra frågor, rapporterar tidningen.

Samtidigt har det också rapporterats att Trump tar ett steg tillbaka och vill att Ryssland och Ukraina själva ska komma överens om ett möte på tu man hand mellan Putin och Zelenskyj.

Först därefter kan den amerikanska presidenten tänka sig ett trilateralt möte där han själv deltar.

Zelenskyj rasar mot Putin

Efter Trumps toppmöten med Putin och Zelenskyj, har det kommit signaler om att båda ledarna är öppna för att träffas.

På torsdagen anklagade Zelenskyj dock Putin för att ”försöka undvika nödvändigheten att träffas”, enligt tidningen. Den ukrainska presidenten sade också att Ryssland inte vill avsluta kriget.

Enligt uppgifter har Putin dessutom föreslagit att ett eventuellt toppmöte mellan honom och Zelenskyj ska äga rum i Moskva. Det kan tolkas som en tydlig signal om att Putin inte tar fredsprocessen på allvar eller inte vill att mötet ska bli av.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen