För bara ett par dagar sedan meddelade Storbritannien ett nytt stödpaket till Ukraina värt hundratals miljoner pund.

Nu kommer besked om att Ukraina har säkrat flera stora nya avtal med Natojätten Tyskland, rapporterar Kyiv Independent.

Jätteavtal

Berlin och Kyiv är överens om flera nya avtal i försvarssektorn som totalt värderas till 1,2 miljarder euro – motsvarande drygt 13 miljarder svenska kronor.

Enligt de nya avtalen kommer Tyskland bland annat att förse Ukraina med en “långsiktig” leverans av reservdelar till de Patriot-luftvärnssystem som för närvarande används i Ukraina.

– Detta kommer att möjliggöra snabbare reparation, modernisering och återställning av befintliga system, framhåller det ukrainska försvarsdepartementet.

Även drönare

Utöver åtagandena gällande Ukrainas luftvärn kommer Berlin även att bistå vid upphandlingen av ukrainskproducerade drönare i en affär värd 200 miljoner euro, samt produktionen av 200 Bohdana-artillerisystem monterade på chassin av modellen Mercedes-Benz Zetros. 

Avtalet inkluderar även leverans av avancerade system för elektronisk krigföring samt samproduktion av spaningsdrönare mellan det tyska teknikföretaget Quantum Systems och det ukrainska företaget Frontline Robotics – vilket utgör den första utlandsbaserade drönarproduktionen i sitt slag för Ukrainas militär.

Putin varnar

Igår onsdag varnade Vladimir Putin för att Ryssland kommer att nå sina mål på slagfältet, antingen via diplomati eller via militära medel.

– Vladimir Putin har offentligt och uttryckligen klargjort sitt fortsatta engagemang för sina maximalistiska krigsmål i Ukraina — samma mål som Putin lanserade sin fullskaliga invasion för år 2022, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Utan tvekan”

ISW fortsätter.

– Putin talade den 17 december vid ett utvidgat möte i det ryska försvarsministeriets ledningsgrupp, där han hävdade att Ryssland “utan tvekan” kommer att uppnå sina krigsmål i Ukraina, uppger ISW.

– Putin påstod att Ryssland föredrar att använda diplomatiska medel för att nå sina mål och adressera de påstådda 'grundorsakerna' till kriget.

Foto: V. Razom

Text: Redaktionen

Mycket intensiva strider fortsätter kring staden Pokrovsk i de östra delarna av Ukraina.

Ryssland hävdar återkommande att de tar mark i området – medan Ukraina slår tillbaka med motoffensiver.

Nu har Ukraina lyckats slå ut en rysk mekaniserad konvoj i Pokrovsk-riktningen, rapporterar Ukrainska Pravda.

Konvoj utslagen

Fallskärmsjägare från Ukrainas 46:e fristående luftburna brigad ”Podillia” har tillsammans med grannbrigader rapporterat att de krossat en mekaniserad konvoj av ryska trupper som försökte genomföra en stormning på Pokrovsk-fronten.

– Fienden utnyttjade dimman som skydd och försökte attackera vår brigads positioner med upp till tio pansarfordon och flera dussin infanterister, meddelar den ukrainska militären.

– Fiendens rörelser hade dock upptäckts i förväg. Tack vare ett samordnat arbete mellan våra ingenjörstrupper, artillerister och enheter för obemannade system, tillsammans med intilliggande förband, kunde anfallet slås tillbaka.

Flera fordon förstörda

Fallskärmsjägarna rapporterar att de under striden förstörde två ryska stridsvagnar, två pansarskyttefordon, ett pansrat terrängfordon och två fyrhjulingar. 

De träffade även ett bepansrat stridsfordon och ett motorfordon. 

Enligt uppgifter dödades 49 ryska soldater och fem skadades.

Nya attacker

Samtidigt fortsätter de ukrainska attackerna mot rysk energiinfrastruktur, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Befälhavaren för Ukrainas styrkor för obemannade system, major Robert “Magyar” Brovdi, rapporterade med hänvisning till uppdaterade satellitbilder från den 15 december att ukrainska styrkor slog till mot Kamenskij-kemifabriken i Kamensk-Sjachtinskij i Rostov-oblasten under natten mellan den 14 och 15 december.

Till robotar

ISW fortsätter.

– Brovdi rapporterade att Kamenskij-fabriken tillverkar raketbränsle, komponenter till raketmotorer för fastbränsle samt stridsspetsar till de ballistiska robotarna Iskander-M och Kinzhal.

Foto: V. Razom resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Det råder fortsatt brist på samsyn mellan EU och USA om hur frågor rörande Ukraina ska hanteras.

Nu uppger källor i Ukraina att EU är utsatt för hård press från USA – som vill stoppa ett stöd till det krigsdrabbade landet.

”Pressar europeiska länder”

USA försöker pressa EU att inte använda frysta ryska tillgångar till att hjälpa Ukraina.

Det uppger en ukrainsk tjänsteman, rapporterar AFP.

– Den amerikanska administrationen pressar europeiska länder att överge idén om att använda ryska tillgångar för att stödja Ukraina, säger den högt uppsatta tjänstemannen, enligt nyhetsbyrån.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommer att besöka Bryssel på torsdag.

Detta för att försöka övertala Europa att stå emot den amerikanska pressen.

EU har tagit fram en plan för att använda de frysta ryska tillgångarna till ett enormt lån på 90 miljarder euro för att stödja Ukraina i dess försvarskrig mot Ryssland. Pengarna skulle sedan återbetalas via eventuella ryska krigsskadestånd, enligt planen.

Om planerna stoppas riskerar man att dra ur proppen för Ukraina, som är i stort behov av stöd för att finansiera sitt fortsatta försvar mot Rysslands krig.

Stora motsättningar

Den europeiska planen stöds av många av EU:s medlemsländer, men långt ifrån alla.

Den ukrainska källan uppger att det i nuläget är sju medlemsländer som motsätter sig planen.

Nu ska Zelenskyj alltså åka till Bryssel.

– Han åker till Bryssel för att motivera europeiska länder att fatta detta beslut, säger den ukrainska tjänstemannen, enligt nyhetsbyrån.

Bland de europeiska länderna har inte minst Belgien motsatt sig planen. Frågan är känslig för landet eftersom en stor del av tillgångarna finns i just Belgien.

Men även USA motsätter sig alltså EU:s idé, och har alternativa planer för hur de frysta ryska tillgångarna ska hanteras.

Dels ser man tillgångarna som ett starkt förhandlingskort i förhållande till Ryssland, då man kan locka med att de kan få tillbaka en del av pengarna.

Dels har en tidig version av USA:s fredsplan också innehållit förslag om att tillgångarna ska användas till ett återuppbyggnadsarbete i Ukraina efter kriget, ett arbete som enligt Trump-administrationen bör ledas av USA.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen