Ukraina har lagt fram ett förslag om ”energivapenvila”.

Erbjudandet innebär att Ukraina är villigt att avstå från attacker mot energisystemet om Ryssland gör detsamma, rapporterar ukrainska Pravda.

Central del av kriget

Energisektorn är central i kriget mellan Ukraina och Ryssland.

Båda sidor förstår att kontroll över energiresurser och infrastruktur påverkar såväl militära operationer som ekonomisk uthållighet.

Ukraina har nu tagit ett steg genom att föreslå en ”energivapenvila” till Ryssland.

– Om Ryssland är redo att stoppa attacker mot vår energiinfrastruktur, kommer vi att vara redo att svara på samma sätt, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i ett uttalande.

Han betonar att detta förslag har förmedlats till Moskva via USA.

Ett första steg

Zelenskyj har tidigare uttryckt att Ukraina är öppet för olika vapenvileformat, men bara om de inte äventyrar landets självständighet.

– Vi har stöttat alla former för att avsluta kriget… men bara när de inte kompromissar med vårt lands värdighet och självständighet, sade han i slutet av mars, rapporterar RBC Ukraine.

Han har också lyft fram att en verklig vapenvila handlar om mer än bara tillfälliga pauser, och att fred bör vara ett permanent mål.

Om denna vapenvila blir verklighet skulle det innebära ett betydande steg för båda länderna, eftersom energisektorn är en central del av kriget och en viktig källa till förluster på båda sidor.

Att begränsa attacker mot energi-infrastrukturen kan inte bara minska de ekonomiska skadorna, utan också öppna dörren för en bredare dialog.

På sikt skulle detta kunna bli ett första steg mot en mer varaktig och permanent vapenvila.

Attacker mot rysk olja

Samtidigt som vapenvileförhandlingarna pågår, har Ukraina intensifierat drönattacker mot rysk oljeinfrastruktur.

Dessa attacker har slagit hårt mot viktiga exportterminaler vid bland annat Primorsk och Ust-Luga, där lagringskapacitet och exportfunktioner har skadats allvarligt, och där ryska oljeexporter har varit avstängda i flera veckor.

En analys visar att dessa attacker kan ha kostat Ryssland nästan 1 miljard dollar i förlorade exportintäkter per vecka, genom att hindra Moskva från att dra nytta av stigande oljepriser och därigenom förstöra delar av landets ”supervinster” från oljehandeln.

Foto: President of Ukraine office

Text: Redaktionen

Stridigheterna i Mellanöstern fortsätter.

Trots ett eldupphör som förhandlats fram med hjälp av USA fortsätter Israel att attackera Libanon.

Israels styrkor har slagit till mot de södra delarna av landet – och har genom flyganfall attackerat över 100 platser där Hizbollah är verksamma, rapporterar Euronews.

Stora attacker

Enligt Libanons hälsodepartement dödades minst 31 personer i de senaste attackerna, däribland flera barn.

Israels militär uppger att de slagit till mot mer än 100 av Hizbollahs platser i regionen och i området kring den östra Bekaadalen. 

De framhåller att målen var lageranläggningar, kommandocentraler och observationsplatser som använts för att attackera israeliska trupper och invånare i norra Israel. 

Även markoperationer

Kombinerat med flyganfallen genomförs även operationer på marken.

Det bekräftar Benjamin Netanyahu.

– Den israeliska försvarsmakten opererar med stora styrkor på marken och intar strategiska områden, säger han.

Skakig vapenvila

Samtidigt har USA slagit till mot måltavlor i Iran trots vapenvilan.

Det iranska utrikesministeriet fördömer det amerikanska anfallet – som var riktat mot robotramper och försök att lägga ut nya minor i Hormuzsundet – som “en handling i ond tro”.

Men Iran har inte dragit sig ur fredsförhandlingarna, rapporterar The Guardian.

Senaste uppgifterna

Under helgen gjorde uppgifter på sociala medier gällande att USA och Iran skulle vara nära ett fredsavtal av något slag.

Men det har ännu inte kommit något sådant besked från någon av parterna.

Såväl president Donald Trump som utrikesminister Marco Rubio har indikerat att förhandlingarna går i rätt riktning, men att det finns ett par frågor kvar att lösa.

Börsen fortsätter att stiga på andra sidan Atlanten på förväntningar om att fred ska vara nära förestående.

Foto: O. Greenberg

Text: Redaktionen