Ukraina har lagt fram ett förslag om ”energivapenvila”.

Erbjudandet innebär att Ukraina är villigt att avstå från attacker mot energisystemet om Ryssland gör detsamma, rapporterar ukrainska Pravda.

Central del av kriget

Energisektorn är central i kriget mellan Ukraina och Ryssland.

Båda sidor förstår att kontroll över energiresurser och infrastruktur påverkar såväl militära operationer som ekonomisk uthållighet.

Ukraina har nu tagit ett steg genom att föreslå en ”energivapenvila” till Ryssland.

– Om Ryssland är redo att stoppa attacker mot vår energiinfrastruktur, kommer vi att vara redo att svara på samma sätt, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i ett uttalande.

Han betonar att detta förslag har förmedlats till Moskva via USA.

Ett första steg

Zelenskyj har tidigare uttryckt att Ukraina är öppet för olika vapenvileformat, men bara om de inte äventyrar landets självständighet.

– Vi har stöttat alla former för att avsluta kriget… men bara när de inte kompromissar med vårt lands värdighet och självständighet, sade han i slutet av mars, rapporterar RBC Ukraine.

Han har också lyft fram att en verklig vapenvila handlar om mer än bara tillfälliga pauser, och att fred bör vara ett permanent mål.

Om denna vapenvila blir verklighet skulle det innebära ett betydande steg för båda länderna, eftersom energisektorn är en central del av kriget och en viktig källa till förluster på båda sidor.

Att begränsa attacker mot energi-infrastrukturen kan inte bara minska de ekonomiska skadorna, utan också öppna dörren för en bredare dialog.

På sikt skulle detta kunna bli ett första steg mot en mer varaktig och permanent vapenvila.

Attacker mot rysk olja

Samtidigt som vapenvileförhandlingarna pågår, har Ukraina intensifierat drönattacker mot rysk oljeinfrastruktur.

Dessa attacker har slagit hårt mot viktiga exportterminaler vid bland annat Primorsk och Ust-Luga, där lagringskapacitet och exportfunktioner har skadats allvarligt, och där ryska oljeexporter har varit avstängda i flera veckor.

En analys visar att dessa attacker kan ha kostat Ryssland nästan 1 miljard dollar i förlorade exportintäkter per vecka, genom att hindra Moskva från att dra nytta av stigande oljepriser och därigenom förstöra delar av landets ”supervinster” från oljehandeln.

Foto: President of Ukraine office

Text: Redaktionen

Donald Trump har flera gånger gjort uttalanden om att Kanada borde bli en del av USA, vilket har retat gallfeber på både politiker och vanligt folk i Kanada.

Nu kommer den amerikanska presidenten med ett nytt besked.

”Kan inte hantera det”

Trump meddelar nu att han inte kommer försöka annektera Kanada, rapporterar The Telegraph.

Frågan togs upp i samband med att Trump intervjuades av författaren Robert Hardman, som jobbar för det brittiska kungahuset och skriver en biografi över Elizabeth II.

I intervjun erkänner Trump att han inte har någon möjlighet att göra Kanada till en del av USA under sin återstående tid vid makten.

– Jag antar att kanadensarna har 200 års historia och hela den där ”Oh, Canada”-grejen, säger Donald Trump.

– Man kan inte hantera det där på tre och ett halvt år. Jag antar att det inte kommer att hända! tillägger den amerikanska presidenten.

”Erkänner de kungen?”

Uttalandet kommer inför att Storbritanniens och Kanadas kung Charles ska besöka USA senare den här månaden.

– Erkänner de fortfarande kungen? Eller har de slutat med det? frågar Trump under intervjun, varpå Hardman bekräftar att kanadensarna fortfarande erkänner kung Charles som statschef.

Trump tänker alltså inte göra verklighet av sina tidigare ambitioner att annektera Kanada.

Men han tycker fortfarande att det är fel att Kanada är ett eget land, självständigt från USA.

Hänvisar till vädret – och historien

Det kalla vädret i norr gör att de flesta kanadensare ändå bor nära USA:s gräns, påpekar den amerikanska presidenten, som ser Kanadas självständighet som ett historiskt misstag.

– Problemet är att någon kille drog den där raka linjen för att göra en gräns. Han borde bara ha dragit den 50 mil längre norrut så hade det inte varit något problem, säger Donald Trump, enligt tidningen.

Han uttrycker också sitt missnöje med kanadensiska politiker.

– Men de har dessa hemska politiker. De är snälla mot mig och säger sedan dåliga saker bakom min rygg, säger Trump, som under sin tid i Vita huset inte bara har varit i ordkrig med kanadensiska politiker, utan också har startat ett handelskrig mot grannlandet.

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks resp M Doré

Text: Redaktionen

För första gången sedan krigets början har Ukraina genomfört fler drönarattacker än Ryssland under en månad.

Samtidigt har båda sidor ökar intensiteten i luftkriget.

Rekordnivåer för Ukraina

Ukraina överträffade förra månaden Ryssland i antalet drönarattacker för första gången sedan det fullskaliga kriget började.

Samtidigt ökade båda länderna sin användning av drönare och robotar, enligt ABC News.

Enligt data från ryska försvarsdepartementet ska ryska luftförsvar ha skjutit ner totalt 7 347 ukrainska drönare under månaden – vilket motsvarar i genomsnitt 237 per dag.

Samtidigt uppger Ukrainas flygvapen att de under samma period mötte 6 462 ryska drönare och 138 robotar av olika slag.

Av dessa ska 5 833 drönare och 102 robotar ha neutraliserats eller skjutits ner.

– ABC News kan inte oberoende verifiera de uppgifter som har släppts av vare sig Ryssland eller Ukraina, uppger tidningen.

Bygger egna drönare

Drönare och långdistansrobotar har blivit en central del av kriget mellan Ukraina och Ryssland.

Båda sidor använder dem för att slå mot varandras militära kapacitet, infrastruktur och ekonomi.

Ukraina har under krigets gång successivt byggt upp sin egen försvarsteknologi, särskilt inom drönarområdet.

Landet använder i stor utsträckning billigare, inhemskt producerade drönare för att genomföra attacker mot ryska mål.

Dessutom har Ukraina utvecklat så kallade interceptordrönare, som används för att skjuta ner inkommande ryska drönare.

Nyligen genomförde en urkainsk pilot en unik insats genom att skjuta ner två iransktillverkade Shahed-drönare på upp till 500 kilometers avstånd med hjälp av en STING-interceptor.

– Det här är första gången i världen som någon har flugit så långt på distans — och faktiskt lyckats med en nedskjutning. Inte en, utan två Shahed-drönare, skriver den ukrainska drönarenheten Wild Hornets i ett uttalande.

Piloten Roman “Hulk” uppges ha utfört nedskjutningen under ett och samma uppdrag med avancerad fjärrstyrning, och insatsen beskrivs som ett världsrekord.

– Ett helt unikt världsrekord. När vi säger att mer är på gång — så menar vi det, fortsätter dem.

Rekordnivåer

Ukrainas försvar fortsätter att systematiskt slå ut fiendens logistik och vapensystem.

Enligt uppgifter har Ryssland förlorat 54 luftförsvarssystem till följd av insatser från Ukrainas drönarförband.

Förra månaden uppgav det ukrainska försvarsministeriet att de nådde rekordnivåer, där antalet träffade ryska mål i mars översteg 151 000.

Foto: President of Ukraine resp Preisdent of Russia Office

Text: Redaktionen