Tyskland säger nej – stort besked för bensin- och dieselbilar

2025 10 07

Tysklands förbundskansler vill skrota ett kommande EU-förbud.

Debatten om den europeiska bilindustrin går varm.

Det råder kris i synnerhet i Tyskland där underleverantörer och större bilmärken har problem.

Samtidigt arbetar EU för att fasa ut bensin-och dieselbilar fram till år 2035 – någonting som Tysklands förbundskansler Friedrich Merz nu säger nej till.

Tyskland säger nej

EU har som plan att förbjuda bensin-och dieselbilar till 2035.

Förra månaden lovade dock unionen att snabba på en översyn av 2035-målet efter påtryckningar från biltillverkare.

Inför ett möte som är planerat till torsdagen med representanter från fordonssektorn säger nu Merz att han tycker att EU-förbudet är "fel", rapporterar Euronews.

“Vill inte stötta”

Merz understryker att frågan alltjämt debatteras med hans koalitionspartners, men att:

– Jag vill inte att Tyskland ska vara ett av länderna som stöder detta felaktiga förbud.

Bilindustrin i Europas största ekonomi har slagits hårt av knivskarp konkurrens på marknaden från Kina, svag efterfrågan och en långsammare än väntad övergång till elfordon.

“Behövs fortfarande”

Merz menar att dieselmotorer fortfarande behövs, i synnerhet för lastbilar.

– Vi borde inte förbjuda, vi borde möjliggöra teknologier, och det är mitt mål, säger han.

EU:s plan

“Alla nya bilar och skåpbilar som säljs i EU från och med 2035 ska inte producera några koldioxidutsläpp”, heter EU:s plan.

– De nya reglerna innebär inte att alla bilar på vägarna måste ha nollutsläpp av koldioxid senast 2035. Dessa regler påverkar inte befintliga bilar, framhåller unionen om saken.

– Om du köper en ny bil nu kan du köra den tills dess livslängd är slut. Men eftersom en bils genomsnittliga livslängd är 15 år, måste vi börja 2035 för att sikta på att alla bilar ska vara koldioxidneutrala senast 2050.

Detta i syfte att nå EU:s mål för klimatneutralitet fram till år 2050 – som handlar om att minska utsläppen från bilar eftersom vägtransporter står för en femtedel av EU:s koldioxidutsläpp.

Foto: P. Lichtblau

Text: Redaktionen

17feb26

Massiv explosion i Ryssland

2026 03 31

Över 70 personer har skadats i en explosion i Ryssland.

Uppgifterna kommer på tisdagseftermiddagen.

Explosionen har inträffat i delrepubliken Tatarstan.

Närmare bestämt skedde det i en fabrik i staden Nizhnekamsk, rapporterar Kyiv Independent.

Över 70 skadade

Explosionen inträffade vid en av Rysslands största petrokemiska anläggningar i Tatarstan på tisdagen.

Minst två personer har dött och 72 har skadats enligt Sibur, företaget som äger anläggningen.

Explosionen inträffade vid Nizhnekamskneftekhims fabrik för syntetiskt gummi i staden Nizhnekamsk, en nyckelanläggning inom Rysslands petrokemiska sektor.

Företaget uppger att händelsen orsakades av ett "utrustningsfel".

Kraftig brand

Telegram-kanaler rapporterar att en brand utbrutit vid en pumpanläggning utomhus och har spridit sig över cirka 1 500 kvadratmeter.

Initiala rapporter från sociala medier gjorde gällande att det kan ha rört sig om en drönarattack – men det är ingenting som är bekräftat.

Räddningstjänsten har skickats till platsen och ska ha inlett släckningsarbete.

Nya attacker

Bekräftade ukrainska drönarattacker har dock inträffat på flera håll.

– Ukrainska styrkor slog sannolikt till mot rysk försvarsindustriell infrastruktur i Rostov- och Samara-oblasterna under natten mellan den 29 och 30 mars, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Källor uppger

ISW fortsätter.

– Den ryska oppositionskanalen Astra rapporterade den 30 mars, med hänvisning till källor inom räddningstjänsten i Rostov oblast, att ukrainska angrepp skadade två produktionsverkstäder vid Atlant Aero-drönarutvecklings- och produktionsanläggningen i Taganrog, som tillverkar attackdrönare av typen Molniya, spaningsdrönare samt komponenter till Orion-spaningsdrönare, uppger tankesmedjan.

– Astras källor uppgav också att de ukrainska angreppen skadade ett lager och en administrationsbyggnad vid Beriev-flygplansfabriken i Taganrog.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

31 mars 2026

Ryska militärexperter tvärvänder om kriget

2026 03 31

En tydlig förändring har skett i ryska militärkretsar.

Ryska militära röster, som länge försvarat kriget, börjar nu ifrågasätta både Putin och krigets framtid.

Nu uppmanas Kreml att söka en väg mot fred, rapporterar RBC Ukraine.

Ökad oro i militära kretsar

Enligt analyser från Institute for the Study of War (ISW) har framgångsrika ukrainska attacker djupt inne i Ryssland skapat en ny våg av diskussioner inom ryska militärkretsar.

I dessa kretsar hörs allt fler röster som menar att kriget inte längre kan vinnas på nuvarande villkor.

– Västvärldens ekonomiska potential är “många gånger större” än Rysslands, säger en välkänd rysk ultranationalistisk  militär och politisk kommentator.

Samma röst varnar för att ukrainska drönarattacker utgör ett växande hot mot rysk infrastruktur.

Förändrad spelplan

De ukrainska angreppen mot kritiska mål har enligt flera ryska röster visat på en teknologisk och taktisk utveckling som överraskat den ryska sidan.

– De ryska styrkorna kommer inte kunna vända den dåliga situationen på slagfältet de kommande månaderna. De “ganska framgångsrika” ukrainska motattackerna har försämrat Rysslands möjligheter att fortsätta offensiven under 2026, sade en rysk ultranationalistisk militärbloggare nyligen.

Samtidigt framhålls att Ukraina tycks ligga steget före när det gäller drönarteknik och anpassning på slagfältet.

En annan kritik riktas mot den ryska militärledningen.

Deras reaktion på Ukrainas utveckling beskrivs som alltför långsam och ineffektiv.

“Dömda att förlora“

Utöver de militära motgångarna pekar ryska röster även på ekonomiska begränsningar.

– Ryssland kan inte producera tillräckligt med luftvärnsrobotar för att konkurrera med västvärldens ekonomiska kapacitet, och är därför “dömda att förlora“ och tvingas omedelbart lösa frågan om att avsluta kriget, uppger tidningen.

Den ökade pressen förstärks ytterligare av attacker mot viktiga mål som Ust-Luga hamnen i Leningradregionen, en av Rysslands största exporthamnar för oljeprodukter.

Upprepade attacker där har enligt rapporter lett till bränder och ytterligare oro kring säkerheten för landets kritiska infrastruktur.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen