Ukraina är fortsatt beroende av ett starkt stöd från väst för att kunna stå emot den ryska krigsmaskinen.

Nu kommer uppgifter om att EU:s största land, Tyskland, har ändrat uppfattning i en avgörande fråga om stödet till Ukraina.

Har ändrat uppfattning

Tyskland har länge motsatt sig idén om att använda frysta ryska tillgångar för att hjälpa Ukraina.

Men nu har den tyska regeringen ändrat sig, rapporterar Bloomberg.

Det är ett mycket viktigt besked för Ukraina, eftersom Tyskland har ett mycket stort inflytande över hela EU och därmed över stödet till det krigsdrabbade landet.

Tyskland uppges ha ändrat sig nyligen och är nu öppna för att använda de frysta tillgångarna för att hjälpa Ukraina.

Detta till följd av en oro för att USA drar sig tillbaka och inte längre vill hjälpa Ukraina. Det riskerar att leda till att en mycket tung finansiell börda hamnar på EU och Tyskland, rapporterar Kyiv Independent.

300 miljarder dollar

När Ryssland invaderade Ukraina valde G7-länderna att frysa cirka 300 miljarder dollar i tillgångar som tillhörde den ryska centralbanken.

Inom EU och bland G7-länderna undersöker man nu sätt att generera intäkter med hjälp av dessa pengar, för att bättre kunna stödja Ukraina. Flera alternativ övervägs, bland annat har man diskuterat möjligheten att använda pengarna för att köpa EU-obligationer till nollränta.

Frågan, och de olika alternativen, ska diskuteras vid ett toppmöte med EU:s finansministrar den här veckan, enligt tidningen.

Ett slutgiltigt beslut kan komma att fattas vid ett toppmöte den 23-24 oktober.

Men Ryssland rasar mot planerna.

Medvedev rasar

Den tidigare ryske presidenten Dmitrij Medvedev gick i veckan ut med hotfulla kommentarer riktade mot länder som överväger att ta ryska tillgångar till hjälp för att stärka stödet till Ukraina.

– Om detta händer kommer Ryssland att förfölja EU-staterna, liksom Euro-degenererade från Bryssel och enskilda EU-länder som kommer att försöka beslagta vår egendom, till tidens ände, skrev Medvedev i sociala medier på måndagen, enligt Politico.

Foto: Number 10

Text: Redaktionen

Under tisdagen kom uppgifter om att EU:s kommande sanktionspaket har blivit försenat.

Två EU-tjänstemän uppgav att sanktionerna skjuts upp utan att precisera när de kan komma att bli aktuella igen.

Nu meddelar dock EU-toppen Ursula von der Leyen att ett nittonde sanktionspaket är på väg efter att ha pratat med USA:s president Donald Trump.

Har pratat med Trump

Ursula von der Leyen uppger att hon har pratat med Donald Trump om saken, och att ett nytt sanktionspaket kommer.

Hon ger dock ingen tidsplan.

– Jag hade ett bra samtal med USA:s president om att stärka våra gemensamma ansträngningar för att öka det ekonomiska trycket på Ryssland genom ytterligare åtgärder, skriver hon på X.

– Kommissionen kommer snart att presentera sitt 19:e sanktionspaket, som riktar sig mot krypto, banker och energi.

Ökar takten

EU-toppen meddelar även att utöver sanktioner mot ryska banker, rysk energi och krypto så kommer EU att öka takten vad gäller utfasningen av rysk gas och olja.

– Rysslands krigsekonomi, som upprätthålls av intäkter från fossila bränslen, finansierar blodspillan i Ukraina, menar hon.

– För att få ett slut på det kommer kommissionen att föreslå att utfasningen av ryska fossila bränslen påskyndas.

Läs mer: Trump riktar uppmaning till Zelenskyj – och hela Europa

Slår mot marknaden

Samtidigt fortsätter ukrainarna med vad de beskriver som sina egna “sanktioner” – alltså drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur.

Ukrainas pågående kampanj med långdistansanfall mot Rysslands kritiska energiinfrastruktur fortsätter att försämra Rysslands marknader för olja och bensin, vilket sannolikt påverkar landets långsiktiga förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Det uppger tankesmedjan Institute for the Study of War.

Källor uppger

ISW förklarar.

– Reuters rapporterade den 16 september att tre källor från industrin uppgav att det ryska statskontrollerade oljebolaget Transneft har varnat producenter om att Transneft kan behöva minska produktionen efter en serie ukrainska drönarattacker mot kritiska exporthamnar och raffinaderier.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen