Två matjättar slås samman

2025 09 09

I flera år har Coop dragits med krisrubriker.

Matjätten har under en längre period gått med miljardförluster.

Allra värst har krisen varit i Coop Syd, där bolaget har över 90 butiker. I mars iscensatte koncernen ett sparprogram och varslade 160 tjänster.

Så sent som i juli riskerade regionjätten konkurs, enligt DN som granskat kedjans årsredovisning.

Bekräftar sammanslagning

Nu meddelar Coop att Coop Syd kommer att slås ihop med en annan matjätte, nämligen Coop Östra som är bolagets största konsumentförening med 1,35 miljoner medlemmar och över 200 butiker.

Det hela handlar om en fusion.

– Vi är på en nystartsresa för att utveckla, förbättra och effektivisera Coop Östras verksamhet, med målet att bli Sveriges bästa matkedja. Sedan starten har vi lyckats bygga ett kompetent och vasst team, säger Meta Persdotter, vd på Coop Östra, i en kommentar.

Över 300 butiker

Totalt kommer Coop Östra och Coop Syd att ha 300 butiker i Stockholm, Uppsala, Södermanland, Östergötland, Skåne och Blekinge.

Omsättningen ligger på cirka 20 miljarder kronor.

– Tillsammans har vi finansiella muskler och både viljan och förmågan att skapa en ännu bättre kundupplevelse, öka vår försäljning och fortsätta vända Coop Östra till lönsamhet – och nu vill vi ta med oss Syd på den omställningen, säger Meta Persdotter.

Myndighet måste säga ja

Enligt Coop kommer fusionen att gynna kunderna. Ännu bättre erbjudanden ska tas fram när erfarenheter och kompetens från Coop Östra kommer Coop Syd till del.

– Det är ingen hemlighet att Coop Syd har haft ekonomiska utmaningar de senaste åren. Men genom att integreras med Coop Östras ambitiösa agenda får vi tillgång till bredare kompetens samtidigt som vi skapar effektivitet och ekonomisk stabilitet – vilket kommer att behövas för att skapa mer värde för våra medlemmar och kunder. För Coop Syd innebär en fusion ett snabbspår in i en pågående omställning mot lönsamhet, säger Henric Carlsson, ordförande för Coop Syd.

Innan fusionen blir ett faktum ska beslutet godkännas av Konkurrensverket.

Foto: Coop

Text: Redaktionen

Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

2026 07 07

Moskva skakas av den största drönarattacken sedan invasionen av Ukraina.

Över 430 drönare ska ha riktats mot Moskva-regionen under natten, enligt ryska myndigheter.

Den ryska flygtrafiken har begränsats kraftigt, rapporterar Kyiv Post.

Hundratals drönare mot huvudstaden

Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin beskriver händelsen som en av de största rapporterade drönarattackerna mot den ryska huvudstaden sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Från omkring klockan 02.40 lokal tid publicerade Sobjanin flera uppdateringar på Telegram där han uppgav att ryska luftförsvarssystem hade stoppat flera vågor av drönare på väg mot staden.

– De flesta av dem neutraliserades av luftförsvarsstyrkor på långt avstånd från staden, skriver Sobjanin och uppger att 36 drönare sköts ner när de närmade sig Moskva.

Han uppger även att vrakdelar från nedskjutna drönare har fallit ner på flera platser, men ger inga uppgifter om eventuella skador eller dödsfall.

Flygtrafiken påverkades

Rysslands försvarsdepartement uppger att totalt 452 ukrainska drönare har skjutits ner över ryska regioner under natten.

Enligt Sobjanin var 430 av dessa på väg mot Moskva-regionen.

Attacken har lett till tillfälliga begränsningar i luftrummet kring Moskva.

På flygplatsen Sjeremetjevo tillåts flygningar endast efter godkännande från flygmyndigheterna på grund av säkerhetsåtgärder.

Har ökat drönarattackerna

Ukrainska långdistansdrönare har under de senaste månaderna nått Moskva vid flera tillfällen och bland annat riktats mot strategisk infrastruktur.

Attackerna har också påverkat flygtrafiken i området.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har tidigare sagt att ökade drönarattacker mot Moskva kan bidra till att kriget närmar sig ett slut.

– Ju längre Putin är från Moskva, desto närmare kommer slutet på kriget, har Zelenskyj sagt.

Han har även hävdat att om attackerna mot den ryska huvudstaden fortsätter att öka i omfattning kan det tvinga Rysslands ledning att tydligare möta konsekvenserna av kriget.

Foto: President of Russia Office resp N. Karimov

Text: Redaktionen

Ryska oljepriset kollapsar

2026 07 07

Priset på rysk olja har på kort tid halverats.

Försäljningen av rysk olja och gas är som bekant den viktigaste inkomstkällan för Kreml.

När USA och Israel inledde sina attacker mot Iran tidigare i år steg oljepriserna kraftigt – och Ryssland kunde därmed få in mer pengar genom oljeförsäljningen.

Men nu kommer besked om att priset på rysk uraloljan har halverats sedan toppen, rapporterar Reuters.

Rejält ras

Rysslands ekonomi sätts därmed under allt större press i samband med raset.

Uraloljan låg i snitt på 41,66 dollar per fat i Rysslands västliga hamnar under de första tre dagarna i juli – omkring hälften av nivån under den turbulenta oljemarknaden i april.

Sedan Iran och USA kommit överens om ett eldupphör har oljan sjunkit ordentligt i pris – och huvudvärken växer därmed för Vladimir Putin.

Blir komplicerat

Om priserna förblir under budgettröskeln under en längre tid kommer det att göra det ännu svårare för Kreml att hålla det växande underskottet i schack.

Under årets första fem månader växte budgetunderskottet till 6 biljoner rubel, motsvarande 2,6 procent av BNP, vilket överstiger målet för hela 2026 med ungefär 60 procent.

Samtidigt fortsätter det kostsamma kriget i Ukraina att rasa utan slut i sikte.

Läs mer: Storbritannien bekräftar – har tvingats skicka upp stridsflyg

Bränslekris efter attackerna

De omfattande ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter också att ställa till det för Moskva.

Enligt en ny kartläggning drabbas nästan samtliga ryska regioner av bränslekrisen, rapporterar CNN.

Det innebär i praktiken bensinbrist eller rapporterade störningar i leveranserna.

“Inte kritiskt”

Minst tre regioner, däribland Irkutsk och Transbajkal-regionen i östra Ryssland, har utlyst “höjd beredskap” – steget under undantagstillstånd.

Men Vladimir Putin har inte uttryckt någon större oro.

– Vi ser för närvarande en viss brist, även om den inte är kritisk, menar han.

Foto: Z. Burival

Text: Redaktionen