Rysslands krig mot Ukraina har fått stora geopolitiska konsekvenser, och många länder funderar nu på hur de kan höja sin säkerhet.

Ett förslag som har kommit upp är att två länder som tidigare har varit enade bör återförenas.

”Skulle rösta för”

Moldavien var en del av Rumänien mellan 1918 och 1940, då Moldavien annekterades av Sovjetunionen. 1991 förklarade sig landet självständigt.

Nu öppnar Moldaviens president Maia Sandu för att Moldavien skulle kunna återförenas med Rumänien, rapporterar Politico.

Frågan har aktualiserats i och med kriget, eftersom Moldavien ligger inklämt mellan Rumänien och Ukraina.

Maia Sandu menar att en återförening med Rumänien skulle vara en bra idé eftersom hennes land har svårt att stå emot Rysslands aggressiva hybridkrigföring.

– Om vi får en folkomröstning skulle jag rösta för en återförening med Rumänien, säger Sandu i den brittiska podcasten The Rest is Politics, enligt tidningen.

”Svårt för ett litet land”

Det rör sig alltså om en hypotetisk lösning för Moldavien. Några konkreta planer på att länderna ska återförenas, eller folkomrösta om saken, finns inte i dagsläget.

Landets president menar dock att man borde överväga en sådan lösning.

– Titta på vad som händer runt Moldavien idag. Titta på vad som händer i världen, säger Maia Sandu.

– Det blir allt svårare för ett litet land som Moldavien att överleva som demokrati, som ett suveränt land och förstås att motstå Ryssland, tillägger Moldaviens president.

Kan stöta på hinder

Hon medger dock att det i dagsläget inte tycks finnas ett tillräckligt starkt stöd för att slå samman Rumänien och Moldavien.

Mätningar har visat att cirka två tredjedelar av Moldaviens befolkning är emot en återförening. I Rumänien brukar stödet vara större, enligt tidningen.

I dagsläget kan det alltså vara svårt att slå samman länderna, däremot har moldaverna röstat för att gå med i EU i en folkomröstning 2024.

Det ses som en mer realistisk målsättning, men på sikt hoppas Moldaviens president alltså även på en sammanslagning med grannlandet.

Foto: USGC

Text: Redaktionen

Donald Trump pressar på för ett snabbt fredsavtal.

I ett samtal med Zelenskyj har presidenten sagt att han vill att kriget ska ta slut inom en månad.

Men nu får Trump en rejäl kalldusch från Kreml.

”Har du hört något från oss?”

De tre parterna Ukraina, Ryssland och USA har gjort flera försök till fredssamtal, utan att lyckas nå en överenskommelse.

Och nu avfärdar Kreml Trumps krav på att kriget ska ta slut inom en månad.

Putins utrikesminister Sergej Lavrov menar att Ryssland inte har någon brådska att nå en överenskommelse för att få slut på kriget, rapporterar Kyiv Post.

– Har du hört något från oss om deadlines? frågar Lavrov retoriskt i en kommentar till ett statlig nyhetsbyrå, enligt tidningen.

Han understryker att det är viktigare för Ryssland att uppnå sina mål än att hålla sig inom en viss tidsram.

– Vi har inga deadlines, vi har uppgifter. Vi får dem gjorda, säger Sergej Lavrov.

Även Kremls talesperson Dmitrij Peskov avfärdar allt prat om en nära förestående fred.

”Vore ett stort misstag”

Dmitrij Peskov har nyligen sagt att det är för tidigt att göra ”prognoser”.

Han vill inte säga någonting om i vilket skede fredsprocessen befinner sig.

– Det vore ett stort misstag att försöka definiera någon form av etapp eller göra några prognoser just nu. Jag vill inte göra de misstagen, säger Peskov till statliga medier, enligt tidningen.

Förhandlare från Ryssland och Ukraina har på torsdagen varit i Genève.

Där har de hållit separata samtal med amerikanska tjänstemän.

Men förhandlingarna är svåra och man har hittills inte lyckats nå någon överenskommelse, då Ryssland har ställt krav på stora territoriella och politiska eftergifter från ukrainskt håll.

Ukraina har avfärdat dessa krav. Att gå med på dem skulle i praktiken vara en kapitulation, menar Zelenskyj och Ukrainas ledning.

Zelenskyj har pratat med Trump

Det var i ett telefonsamtal mellan Trump och Zelenskyj som Trump framförde sin förhoppning om att kriget skulle ta slut inom kort.

Kommentaren fälldes efter att Zelenskyj sagt att han hoppades på fred innan 2026 är slut.

– Trump svarade med att säga att kriget hade pågått alldeles för länge och att han skulle vilja att det tog slut inom en månad, enligt källor.

Samtalet mellan Trump och Zelenskyj har beskrivits som positivt.

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Förhandlingarna om Irans kärnprogram fortskrider, samtidigt som styrena i båda länderna talar öppet om en potentiell militär konfrontation.

Om situationen eskalerar militärt kan det få omfattande konsekvenser för den globala ekonomin, varnar Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet.

Han flaggar för att Iran kan komma att stänga Hormuzsundet som ett svar på militära attacker från USA.

Ett sådant drag skulle sätta hela oljemarknaden i gungning – 20 procent av världens globala oljekonsumtion passerar genom sundet. Effekterna skulle snabbt sprida sig till andra viktiga ekonomiska marknader, varnar Mahmoudi.

– Om trafiken stoppas ens i några dagar påverkar det världsekonomin genom högre oljepris och följdeffekter i handel och industri, säger experten till Di.

”Enkelt att störa”

Enligt Mahmoudi är det praktiskt möjligt för Iran att stoppa trafiken genom sundet.

– Geografiskt har Iran ett läge som gör det relativt enkelt att störa trafiken, och mycket svårt för andra att helt förhindra det, säger han till tidningen.

Risk för storkrig

En stängning av Hormuzsundet kan också få stora geopolitiska konsekvenser. Risken för ett storskaligt krig i Mellanöstern skulle öka dramatiskt, enligt flera experter och bedömare.

Både USA och Storbritannien har militär närvaro i Persiska viken för att skydda fri sjöfart. Utöver Natoländerna skulle andra stater sannolikt också känna sig tvingade att agera om trafiken genom sundet stoppas. 

– Särskilt Gulfstaterna, som redan befinner sig i konflikt med Iran och är allierade med USA. De skulle utsättas för stark press att agera och stödja någon form av intervention, på grund av konsekvenserna en nedstängning skulle får för deras ekonomier som är beroende av olje- och naturgasleveranser genom sundet, rapporterar försvarssajten The War Zone (TWZ).

Hormuzsundet

Hormuzsundet är en smal vattenförbindelse mellan Persiska viken och Arabiska havet, och bildar ett sund mellan Iran och Oman.

Det är den huvudsakliga exportvägen för råolja och naturgas från länderna och andra storproducenter som Saudiarabien, Irak, Kuwait, Förenade Arabemiraten.

På det smalaste stället är det endast 20 sjömil tvärs över, varav en stor del omfattas av Irans internationella vatten.

Ungefär 3 000 kommersiella fartyg passerar varje månad sundet.

Foto: khamenei.ir resp Geralt

Text: Redaktionen