Tv-serie gör braksuccé – lyfter hela Netflix

2025 07 18

En succéserie lyfter Netflix resultat.

Streamingtjänsten Netflix resultat i andra kvartalet blev bättre än förväntat.

Anledningen uppges vara att en serie som har gjort braksuccé har lyft streamingbolaget.

Serien lyfte Netflix

Det handlar om den sista säsongen av världssuccén ”Squid Game”. Den koreanska serien har blivit ett globalt fenomen.

Serien har hjälpt Netflix att slå sitt vinstmål för andra kvartalet, rapporterar Reuters. Bolaget har också höjt sin intäktsprognos för året.

Den tredje och sista säsongen av ”Squid Game” släpptes bara ett fåtal dagar innan det andra kvartalet tog slut i juni, enligt nyhetsbyrån.

Serien är den mest populära, icke engelskspråkiga serien i streamingtjänstens historia. Den tredje säsongen fick 122 miljoner visningar, uppger företaget.

Under kvartalet släpptes också andra stora serier som ”Sirens”, ”The Four Seasons” och en tredje säsong av ”Ginny & Georgia”.

Netflix har slutat att avslöja förändringar i antal abonnemang, och vill istället att investerare ska fokusera på företagets vinst.

Vissa väntade sig mer

För perioden april till juni redovisar Netflix en vinst per aktie på 7,19 dollar.

Omsättningen blev 11,08 miljarder dollar.

Netflix resultat är något bättre än förväntat, enligt nyhetsbyrån.

Vissa investerare hade dock ändå väntat sig mer. Aktien hade stigit med nästan 44 procent i år inför resultatrapporten. Efter att den presenterats föll aktien med 1,8 procent.

– Helårsutsikterna känns nu ganska konservativa, vilket är problematiskt för en aktie som är prissatt för perfektion, säger analytikern Thomas Monteiro på Investing.com, enligt nyhetsbyrån.

– I detta skede verkar företaget vara alltför beroende av ytterligare prishöjningar – åtminstone fram till 2026 – för att driva intäkterna, tillägger han.

Men succéer som ”Squid Game” har alltså ändå räddat Netflix resultat.

Företaget har också börjat satsa på liveevenemang, exempelvis WWE-brottning, för att locka annonsörer och tittare, enligt nyhetsbyrån.

Foto: Glenn Carstens Peters

Text: Redaktionen

Storbritannien går emot Frankrike och Italien

2026 01 16

Storbritannien håller inte med Frankrike och Italien.

Ukrainas europeiska allierade fortsätter att arbeta för att få slut på kriget i Ukraina.

Men de har skilda åsikter om hur man bör förhålla sig till Ryssland.

Frankrike och Italien menar att det börjar bli dags att ta kontakt med Kreml – men Storbritannien går emot den ståndpunkten, rapporterar Politico.

Frankrike och Italien för

Frankrikes president Emmanuel Macron och Italiens premiärminister Giorgia Meloni har uttryckt att Europa behöver prata med Ryssland.

Meloni uppmanade förra veckan Europa att utse ett sändebud för att tala med Kreml.

Meloni sade att hon instämde med Frankrikes president Emmanuel Macron, som förra månaden efterfrågade en ny dialog med det ryska ledarskapet.

Storbritannien emot

Men Storbritannien håller inte med.

Utrikesminister Yvette Cooper säger att hon vill se tecken på att Moskva söker fred innan hon inleder diplomatiska samtal.

– Jag anser att vad vi behöver är bevis på att Putin faktiskt vill ha fred, och i nuläget ser jag fortfarande inte det, säger hon.

– Jag anser att vi, parallellt med detta mycket viktiga arbete, måste vara redo att öka trycket – både det ekonomiska trycket och, genom det militära stödet till Ukraina, även det militära trycket mot Ryssland.

Putin “redo”

Ryssland är redo att återställa de diplomatiska förbindelserna med Europa till nivåerna före kriget.

Det sade Vladimir Putin på torsdagen, rapporterar Moscow Times.

– Man vill tro att situationen ändå kommer att förändras över tid, och att våra stater kommer att återgå till en normal, konstruktiv dialog, menar den ryske ledaren.

Han förklarade att “respekt för nationella intressen” och “förståelse för legitima säkerhetsutmaningar” krävs för att nå dit.

“Gör vad som krävs”

Putin anser att Ryssland redan gör vad som krävs för att återställa de diplomatiska förbindelserna.

– Ryssland har varit och förblir hängivna just dessa tillvägagångssätt och är redo att återställa den nivå på relationerna som vi kräver, säger han.

– Våra förbindelser har djupa historiska rötter, fyllda av exempel på ömsesidigt fördelaktiga partnerskap och ett ömsesidigt berikande kulturellt samarbete.

Foto: N. Andersson regeringskansliet resp President of Ukraine Office resp Simon Dawson No.10 Downing Street

Text: Redaktionen

Nya stridsflygplan till Ukraina

2026 01 16

Fler stridsflygplan är på väg till Ukraina.

Det krigshärjade landet använder sig av olika typer av flygplan för att försvara sig mot Ryssland.

Dels rör det sig om de sovjetiska MiG-planen, men även om såväl F16-plan och franska Mirage-plan.

Nu kommer besked om att Ukraina kommer att få fler stridsflygplan av typ MiG-29, rapporterar Kyiv Independent.

Nya plan

Polen har godkänt överföringen av nio MiG-29-stridsflygplan till Ukraina.

Det säger biträdande försvarsminister Pawel Zalewski i en intervju med polska medier.

– Vi väntar på svar från det ukrainska försvarsministeriet. Diskussioner pågår... detta är helt och hållet tekniska diskussioner, säger han.

Inte första gången

Enligt Zalewski finns det “några tekniska aspekter som måste klargöras” innan överföringen av stridsflygplanen.

Polen bekräftade tidigare överföringen av 14 MiG-29-stridsflygplan till Ukraina under våren 2023, och blev därmed det första landet att förse Kyiv med krigsflygplan efter att Ryssland inledde sin fullskaliga invasion 2022.

Läs mer: Trump skyller på Zelenskyj

“Inte nöjd”

Vladimir Putin fortsätter samtidigt att visa att han inte kommer att nöja sig med en fredsuppgörelse som endast rör Ukraina och som inte radikalt omstrukturerar Nato.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Putins ord

ISW förklarar.

– Putin hävdade den 15 januari att Rysslands krig i Ukraina är ett "direkt svar" på att väst ignorerar ryska intressen genom att utvidga Nato, trots påstådda offentliga löften till Ryssland om att inte göra det, uppger ISW.

– Ryssland utfärdade ultimatum till Nato i slutet av 2021 som innebar en förstörelse av alliansen och krävde en genomgripande översyn av den europeiska säkerhetsarkitekturen, inklusive krav på att Nato ska dra sig tillbaka till sina gränser från 1997.

Läs mer: Svenska jätten varslar – 1 600 jobb ska bort

Foto: A. Voznenko

Text: Redaktionen