Ukraina vill ansluta till EU.

Flera länder ställer sig skeptiska till ett ukrainskt EU-inträde – däribland Ungern.

EU har inte velat ge någon konkret tidsplan – någonting som den ukrainske presidenten nu protesterar mot.

“Ge mig ett datum”

Zelenskyj understryker att Ukraina gör allt för att förbereda sig för EU-inträde.

– Ukraina kommer att göra allt för att vara tekniskt redo för ett EU-inträde senast 2027, säger han enligt Kyiv Independent.

Men det är viktigt att veta hur tidsplanen ser ut, menar presidenten.

– Vi kommer åtminstone att genomföra de huvudsakliga stegen. För det andra vill jag ha ett specifikt datum. Jag är helt övertygad om att ifall det inte finns ett datum i avtalet... då kommer Ryssland göra allt för att blockera processen.

Har satt eget mål

Zelenskyj har satt ett eget mål om att bli EU-medlem år 2027.

Viktor Orban motsätter sig som bekant ett ukrainskt medlemskap.

Men även Tysklands Friedrich Merz är skeptisk till tidsplanen – och menar att 2027 är för tidigt.

Ansökte 2022

Ukraina ansökte om EU-medlemskap i slutet av februari 2022, bara några dagar efter den fullskaliga invasionen.

Kommissionen lade fram sitt yttrande om ansökan i juni 2022, och samma månad ställde sig alla EU-länder bakom beslutet att ge Ukraina status som kandidatland.  

“Skulle öka stabiliteten”

I december 2023 enades EU:s ledare om att inleda anslutningsförhandlingar med Ukraina. 

EU inledde formellt anslutningsförhandlingarna vid den första regeringskonferensen i juni 2024.  

– Ukrainas anslutning skulle öka den regionala stabiliteten och säkerheten, stärka våra gemensamma värden som frihet och demokrati och berika den kulturella mångfalden och kulturarvet, framhåller EU-kommissionen.

– Den inre marknaden skulle bli större, vilket skapar nya möjligheter för europeiska företag och stärker EU:s konkurrenskraft. Ukraina har starka historiska och kulturella band med resten av Europa och strävar efter att nå samma politiska och ekonomiska stabilitet som EU-länderna har.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Kina har trappat upp sin havsforskning i stor omfattning.

Enligt experter är detta ett sätt för landet att förbättra sin ubåtsförmåga inför ett eventuellt krig mot USA, rapporterar RBC Ukraine.

Storskalig kartläggning av haven

Kina har inlett ett omfattande program för att kartlägga och övervaka havsbotten i Stilla havet, Indiska oceanen och Arktis.

Enligt uppgifter till Reuters omfattar satsningen dussintals forskningsfartyg och hundratals sensorer som samlar in detaljerad data om undervattensmiljön.

Den insamlade informationen inkluderar bland annat havsbottnens topografi, temperatur, salthalt och havsströmmar – faktorer som är avgörande för att förstå hur ljud rör sig under vatten, något som är centralt i ubåtskrigföring.

Dubbla syften

Officiellt handlar projektet om civila ändamål, såsom fiske, klimatforskning och naturresurser.

Men experter menar att forskningen också har tydliga militära tillämpningar.

Enligt Reuters genomför Kina en storskalig kartläggning och övervakning under vatten i världshaven.

– Det är uppriktigt sagt häpnadsväckande att se den enorma omfattningen av Kinas marina vetenskapliga forskning. Under årtionden har den amerikanska flottan kunnat räkna med ett asymmetriskt övertag i sin kunskap om stridsmiljön under havsytan. Kinas ansträngningar hotar att urholka det övertaget. Det är djupt oroande, säger de.

Genom att samla in detaljerad havsdata kan Kina lägga grunden för en mer avancerad och svårupptäckt ubåtsförmåga.

– Om man ser till omfattningen är det tydligt att Kina bygger upp en global marin förmåga på öppet hav, särskilt kring ubåtsoperationer, säger experterna.

Samtidigt betonar de hur viktig datan kan bli i ett skarpt läge.

Den insamlade datan kan visa sig bli avgörande i ett undervattenskrig mot USA och dess allierade.

Strategiska områden

Fartyg som forskningsfartyget Dong Fang Hong 3 har rört sig i områden nära Taiwan, Guam och delar av Indiska oceanen.

Där har tester genomförts med avancerade sensorer som kan identifiera objekt under vattenytan.

Operationer har också genomförts utanför Japan, Sri Lanka och Indonesien – regioner som anses strategiskt viktiga vid en eventuell konflikt i Indo–Stillahavsområdet.

Samtidigt varnar amerikanska och västerländska bedömare för att spänningarna kring Taiwan ökar.

Högt uppsatta militärer har tidigare pekat på att en kinesisk invasion skulle kunna ske inom de närmaste åren.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen