Trump har gett sitt särskilda sändebud Steve Witkoff i uppdrag att framföra beskedet direkt till Rysslands diktator Vladimir Putin, uppger tidningens källor. De båda väntas mötas inom de närmaste dagarna.

Det kontroversiella beslutet möter starkt motstånd i Europa. Men Trumpadministrationen ignorerar protesterna från sina europeiska allierade, rapporterar The Telegraph.

Vita huset väntas gå vidare med sin linje – trots att beslutet bryter mot FN-stadgan som fastlår att alla medlemsstater ska avhålla sig från hot om eller bruk av våld mot andra staters territoriella integritet eller politiska oberoende.

”Trumps största brott hittills”

Nu haglar kritiken mot den amerikanske presidenten.

– Om det här blir verklighet är det Trumps största brott hittills. Och det kommer att bli ihågkommet länge, skriver den finländske EU-parlamentarikern Pekka Toveri på X.

Krisvarningar utfärdas

Flera tongivande experter varnar för att Trumps beslut kommer att skaka om den regelbaserade världsordningen i grunden.

– Om Trump går vidare med erbjudandet kommer det inte bara att "avsluta ett krig". Det kommer att undergräva det rättsliga och politiska ramverk som USA var med och etablerade i slutet av andra världskriget, skriver juristen Andy J. Semotiuk i en analys i Forbes.

”Stormakter kan agera hur som helst”

Jakob Hedenskog, analytiker vid Utrikespolitiska institutets centrum för Östeuropastudier, gör samma bedömning.

–  Då tar vi ett stort steg mot en otroligt osäker värld, där stormakter kan agera precis hur som helst, säger han till GP.

Hedenskog anser att Europa måste sluta betrakta USA som en opartisk medlare. Enligt experten står stormakten på Rysslands sida.

–  Både Europa och Ukraina måste inse att USA inte längre är en partner i det här. Europa har hittills vägrat inse det, och därför fördröjer vi bara processen mot att skapa de resurser vi behöver för att försvara oss själva, säger han till tidningen.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Under Joe Biden skickade USA återkommande stödpaket till Ukraina.

Men sedan Donald Trump blev president har stödet mer eller mindre upphört.

Natoländer har på sistone kunnat köpa amerikanska vapen till Ukraina – men Donald Trump har sagt att det inte blir något mer stöd.

Nu har dock USA:s representanthus gett besked om att visst stöd kommer att skickas till Ukraina trots allt.

Nytt besked

Representanthusets förslag stipulerar att Ukraina kommer att få 400 miljoner dollar per år via USAI för räkenskapsåren 2026 och 2027, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar drygt 3,7 miljarder svenska kronor. 

Förslaget fick stöd från båda partierna och antogs med röstsiffrorna 312 mot 112. 

Det kommer härnäst att gå vidare till senaten, där det också förväntas få stöd från båda partierna.

Även styrkorna

Representanthuset har även introducerat lagstiftning som ska förhindra att USA inte tar bort allt för många militära styrkor från Europa.

Lagstiftningen förbjuder Pentagon att minska antalet trupper som är "permanent stationerade i eller utplacerade" till Europa under 76 000 i mer än 45 dagar.

Läs mer: Ryssland släpper mystiska flygblad i huvudstad

Intensivt arbete

Europeiska ledare meddelar samtidigt att "intensivt arbete" kommer att fortsätta under de kommande dagarna gällande en USA-ledd plan för att avsluta kriget mellan Ryssland och Ukraina.

Detta efter ett gemensamt telefonsamtal med president Donald Trump, uppger BBC.

“Små tvister”

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer, Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Friedrich Merz menar att de "är överens om att detta var ett kritiskt ögonblick – för Ukraina, dess folk och för den gemensamma säkerheten i hela den euro-atlantiska regionen". 

Trump förklarar att "vi diskuterade Ukraina i ganska starka ordalag" och erkände att det fanns "några små tvister”.

Läs mer: Drönarsvärm har slagit ner i Ryssland

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Några centrala frågor behöver enligt USA lösas innan parterna når fram till ett dokument som kan leda till fred i Ukraina.

Europa och USA har skilda uppfattningar om hur dessa frågor ska lösas.

Samtidigt fortsätter ordkriget – och på torsdagen anklagar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov Europa för “militärhysteri”, rapporterar Kyiv Post.

“Militärhysteri”

Ryssland har inga aggressiva intentioner gentemot Europa, menar Lavrov.

Istället är det enligt honom Europa som provocerar.

– Och på den andra sidan råder en regelrätt militärhysteri. Och, som vår president sa, om Europa bestämmer sig för att strida är vi redo för det just nu, säger den ryske utrikesministern.

Tittar på Polen

Lavrov fortsätter.

– Enbart Polen har aviserat sin avsikt att öka produktionen av 155 mm ammunition med 30 gånger. Och mot denna bakgrund försöker de övertyga alla om att de inte förbereder sig för krig, utan för någon form av rättvis fred i Ukraina.

Läs mer: USA-stöd till Ukraina – ger nytt besked

“Deras nästa mål”

En som inte håller med om att Ryssland inte har några aggressiva intentioner mot Europa är Natochefen Mark Rutte.

Han säger istället att Natos medlemsländer är Rysslands nästa mål.

– Vi är Rysslands nästa mål. Jag är rädd att alltför många är tysta och självbelåtna. Alltför många känner inte allvaret, och alltför många tror att tiden är på vår sida. Det är den inte, säger Rutte enligt Sky News.

Anfall och motanfall

Ryssland kan bruka militärt våld mot Europa inom fem år, menar Rutte.

Under natten har ryska missiler och drönare slagit ner på ukrainsk mark, och Ukraina har skickat drönare mot en kemisk anläggning i Ryssland.

Den ukrainska drönarattacken ledde till en brand vid anläggningen i staden Veliky Novgorod.

Läs mer: Drönarsvärm har slagit ner i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen