Natos tidigare generalsekreterare Jens Stoltenberg är idag Norges finansminister.

Tack vare sin tidigare roll känner han Donald Trump väl.

En dag när Stoltenberg gick på en gata i Oslo kom ett helt oväntat samtal från den amerikanska presidenten – som kom med ett bisarrt önskemål.

Ringde helt oväntat

Donald Trump ringde till den norske finansministern för att diskutera amerikanska tullar på norska varor, samt ekonomiskt samarbete mellan USA och Norge.

Men Trump framförde också ett annat önskemål till Stoltenberg, i samtalet som överrumplade den norske finansministern när han var ute på stan.

– Helt plötsligt, medan finansminister Jens Stoltenberg gick nerför gatan i Oslo, ringde Donald Trump från Vita huset. Han ville ha Nobelpriset – och diskutera tullar, rapporterar Dagens Næringsliv.

Trump ska alltså ha framfört till Stoltenberg att han vill ha Nobels fredspris, enligt källor med insyn.

Fredspriset delas som bekant ut av Norge – men inte av Norges regering, utan av den norska Nobelkommittén. I kommittén finns dock tidigare ministrar som Stoltenberg kan tänkas ha kontakt med.

Jens Stoltenberg bekräftar att samtalet med Trump har ägt rum.

Stoltenberg bekräftar att samtalet ägt rum

Samtalet ska ha ägt rum förra månaden, inför Trumps möte med den norske statsministern Jonas Gahr Støre.

Stoltenberg säger att samtalet har ägt rum men vill inte gå in på de detaljer som refereras, rapporterar Politico.

– Det är sant att president Trump ringde mig några dagar före sitt samtal med statsminister Støre. Flera av presidentens medarbetare deltog också i samtalet, inklusive finansminister Bessent och handelsrepresentant Greer, säger Jens Stoltenberg till tidningen.

– Vi diskuterade tullar, ekonomiskt samarbete, och det fungerade som förberedelse inför hans samtal med statsminister Støre. Jag kommer inte att gå in på ytterligare detaljer om innehållet i samtalet, tillägger den norske finansministern.

Önskade Nobelpriset – mitt i känslig förhandling

Men enligt källor med insyn ska Trump alltså ha tagit upp sin önskan om att få Nobels fredspris – och detta mitt under en pågående, känslig förhandling om tullar på norska varor.

Det var heller inte första gången som Trump tog upp sin önskan om att få Nobelpriset i samtal med Stoltenberg, enligt tidningen.

Trump anser sig ha mäklat fred i en lång rad konflikter, vilket emellertid är omdiskuterat.

På fredagen ska han också träffa Vladimir Putin i Alaska – och förhoppningen är att presidenten ska lyckas få till ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina.

Foto: Trump White House Archived, flickr resp Nato

Text: Redaktionen

Rysslands anfallskrig mot Ukraina får i allt större utsträckning konsekvenser för den ryska befolkningen.

Inflationen har rusat, bensinen är nästan slut i flera regioner och att den demografiska utvecklingen uppges stå inför en smärre kollaps är bara några exempel på misären Kreml orsakat för sitt eget folk.

Nu växer motståndet, om än i mindre skalor.

Under helgen samlades uppemot tusen personer utanför Kremls mottagningskontor för att vädra sitt missnöje, rapporterar oberoende och engelskspråkiga Moscow Times.

– Det rapporteras vara en av de största oppositionsbundna sammankomsterna sedan början av 2024, skriver tidningen.

"Hundratals sidor med underskrifter"

Klagomålen handlar berör bland annat sociala frågor, men också om nedskärningar och vägtullar.

Det är dock svårt att göra sin röst hörd i diktaturen Ryssland. De som deltog i helgens sammankomst fick lämna sina synpunkter skriftligen, vilket dock utnyttjades till max.

– Vissa grupper lämnade enligt uppgift in hundratals sidor med underskrifter åt gången, erfar Moscow Times.

"Kan inte förbjudas"

Köerna utanför den ryska myndigheten ska enligt oberoende mediebolag ha sträckt sig över hundra meter.

I sammankomsten deltog bland annat den tidigare presidentkandidaten Boris Nadezhdin och oppositionsprofilen Julia Galyamina.

Båda underströk att det handlade om en legal form av samhällsengagemang som Putinregimen inte kan komma åt.

– Allmänhetens ilska och önskan att delta i samhället kan inte förbjudas, framhåller Galyamina på Telegram.

Offentliga demonstrationer mot Putin och diktatorns krig i Ukraina har blivit alltmer sällsynta till följd av omfattande censur i Ryssland. Många har även bötfällts och tillfångatagits, till och med tvingats i exil, för att ha gjort motstånd mot invasionen, skriver Moscow Times.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Det bekräftar generalstaben för Ukrainas väpnade styrkor i ett inlägg på Facebook.

Det rör sig om en ovanligt stor ukrainsk attack. Enligt generalstaben har fabriken attackerats med fyra robotar.

– Flera explosioner och bränder har bekräftats i fabrikens lokaler. Resultatet av attacken fortsätter att utvärderas, skriver den ukrainska militären och tillägger:

– Försvarsmakten fortsätter att vidta åtgärder för att underminera den militära och ekonomiska potentialen hos de ryska ockupanter och tvinga Ryssland att avsluta sitt väpnade angrepp.

Hårt slag mot ryska krigsmakten

Om fabriken har slagits ut är det ett hårt slag mot den ryska militärindustrin.

Fabriken, som är belägen i Brjansk i västra Ryssland, tillverkar elektronik och kretskort som används i vapen och militär utrustning. Komponenterna används bland annat i stridsflygplan, vapensystem och annan militär utrustning.

Ryssland har inte kommenterat attacken.

Flera döda i ryska attacker

Samtidigt fortsätter Ryssland att attackera Ukraina från luften.

Under det senaste dygnet har tre personer dödats och 76 skadats i ryska attacker, rapporterar Kyiv Independent.

Zaporizjzjaregionen i sydöstra Ukraina har drabbats särskilt hårt. Enligt den ukrainska militären har ryska styrkor utfört 696 attacker mot områden som kontrolleras av Ukraina under de senaste 24 timmarna. 49 personer har skadats.

Kärnkraftverk utan ström

Oron för Zaporizjzjas kärnkraftverk växer. Kärnkraftverket, som är Europas största, har saknat el i fyra dagar. Nu drivs kärnkraftverket med hjälp av dieseldrivna generatorer. En nödlösning som inte är hållbar i längden.

Om reservkraften skulle falla bort och reaktoroperatörerna inte med andra medel lyckas kyla reaktorerna leder detta till härdsmälta i en eller flera reaktorer. 

– Ett haveriförlopp skulle då påminna om händelserna i Fukushima snarare än olyckan i Tjernobyl där härden exploderade. Reaktorkonstruktionen i Zaporizjzja skiljer sig avsevärt från reaktorerna i Tjernobyl, säger Jan Hanberg, expert på reaktorsäkerhet och enhetschef på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen