Natos tidigare generalsekreterare Jens Stoltenberg är idag Norges finansminister.

Tack vare sin tidigare roll känner han Donald Trump väl.

En dag när Stoltenberg gick på en gata i Oslo kom ett helt oväntat samtal från den amerikanska presidenten – som kom med ett bisarrt önskemål.

Ringde helt oväntat

Donald Trump ringde till den norske finansministern för att diskutera amerikanska tullar på norska varor, samt ekonomiskt samarbete mellan USA och Norge.

Men Trump framförde också ett annat önskemål till Stoltenberg, i samtalet som överrumplade den norske finansministern när han var ute på stan.

– Helt plötsligt, medan finansminister Jens Stoltenberg gick nerför gatan i Oslo, ringde Donald Trump från Vita huset. Han ville ha Nobelpriset – och diskutera tullar, rapporterar Dagens Næringsliv.

Trump ska alltså ha framfört till Stoltenberg att han vill ha Nobels fredspris, enligt källor med insyn.

Fredspriset delas som bekant ut av Norge – men inte av Norges regering, utan av den norska Nobelkommittén. I kommittén finns dock tidigare ministrar som Stoltenberg kan tänkas ha kontakt med.

Jens Stoltenberg bekräftar att samtalet med Trump har ägt rum.

Stoltenberg bekräftar att samtalet ägt rum

Samtalet ska ha ägt rum förra månaden, inför Trumps möte med den norske statsministern Jonas Gahr Støre.

Stoltenberg säger att samtalet har ägt rum men vill inte gå in på de detaljer som refereras, rapporterar Politico.

– Det är sant att president Trump ringde mig några dagar före sitt samtal med statsminister Støre. Flera av presidentens medarbetare deltog också i samtalet, inklusive finansminister Bessent och handelsrepresentant Greer, säger Jens Stoltenberg till tidningen.

– Vi diskuterade tullar, ekonomiskt samarbete, och det fungerade som förberedelse inför hans samtal med statsminister Støre. Jag kommer inte att gå in på ytterligare detaljer om innehållet i samtalet, tillägger den norske finansministern.

Önskade Nobelpriset – mitt i känslig förhandling

Men enligt källor med insyn ska Trump alltså ha tagit upp sin önskan om att få Nobels fredspris – och detta mitt under en pågående, känslig förhandling om tullar på norska varor.

Det var heller inte första gången som Trump tog upp sin önskan om att få Nobelpriset i samtal med Stoltenberg, enligt tidningen.

Trump anser sig ha mäklat fred i en lång rad konflikter, vilket emellertid är omdiskuterat.

På fredagen ska han också träffa Vladimir Putin i Alaska – och förhoppningen är att presidenten ska lyckas få till ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina.

Foto: Trump White House Archived, flickr resp Nato

Text: Redaktionen

Ryssland har allt större problem med att rekrytera soldater.

Enligt en ny rapport har Putin hamnat i en återvändsgränd och kan ta till tvångsåtgärder, rapporterar RBC Ukraine.

Rekryteringen har kört fast

Enligt tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW) har den ryska rekryteringen nått ett kritiskt läge, särskilt inom de så kallade obemannade systemstyrkorna  för drönarenheter.

– Rekryteringskampanjen i praktiken har “nått en återvändsgränd”, uppger en en rysk militärbloggare.

Orsaken är att många rekryter erbjuds vanliga kontrakt, vilket skapar oro för att de senare ska skickas till fronten som infanteri.

– Drönarspecialister bör inte användas i anfallsenheter, framhåller bloggaren, och kritiserar det ryska försvarsdepartementet för att inte kunna bygga moderna och effektiva drönarförband.

Färre frivilliga

Enligt ISW har Ryssland försökt locka nya soldater med ekonomiska incitament och särskilda kampanjer, bland annat riktade mot studenter.

Men systemet verkar inte längre fungera.

Tidigare kunde höga engångsbetalningar locka frivilliga, men den metoden tappade effekt i slutet av 2025.

I januari 2026 sjönk rekryteringen till och med under nivåerna för förlusterna.

– Rekryteringsnivåerna har fallit under förlusterna för första gången sedan 2022, konstaterar rapporten.

Det innebär i praktiken att Ryssland förlorar fler soldater än man kan ersätta, vilket skapar ett växande problem vid fronten.

Kan tvinga till tvångsinkallelser

ISW bedömer nu att Kreml förbereder sig för begränsade och stegvisa tvångsinkallelser av reservister.

Syftet är inte nödvändigtvis att bygga upp en större armé, utan snarare att täcka de stora förlusterna i Ukraina.

Samtidigt har tidigare ryske ledaren och nuvarande vice ordförande i säkerhetsrådet Dmitrij Medvedev sagt att det inte finns något behov av en ny mobilisering, vilket visar på en viss motsättning i budskapen från rysk ledning.

Ryssland genomförde en så kallad delvis mobilisering i september 2022, trots att Kreml kort innan hade förnekat att någon mobilisering var på gång.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen