Trump vill störta regim: ”Skulle vara det bästa”

2026 02 14

Trump vill få bort en regim.

Donald Trumps USA började det nya året med att tillfångata Venezuelas diktator Nicolás Maduro.

Nu öppnar Trump för att även en annan regim bör störtas.

”Pratat i 47 år”

USA och Iran har försökt förhandla med varandra, bland annat om Irans kärnprogram. Trump har också antytt att försöken delvis har gått bra.

Trots det säger Trump nu att det finns ett annat alternativ, som kanske är bättre än alla förhandlingar:

Att störta regimen i Iran.

– Det verkar som att det skulle vara det bästa som kan hända, säger Trump i ett samtal med reportrar, rapporterar Euronews.

Kommentaren kommer efter en fråga om huruvida USA kommer att driva på för att avsätta den iranska regimen.

USA:s president sågar Irans ledare och verkar också vara trött på att försöka förhandla.

– I 47 år har de pratat och pratat och pratat, säger Trump om den iranska regimen, enligt kanalen.

Netanyahu ställer krav

I försöken till förhandlingar mellan USA och Iran har Irans kärnprogram varit en viktig fråga.

Men enligt Trump är det bara en av många eftergifter som USA kräver av landet.

När Trump träffade Israels premiärminister Benjamin Netanyahu i veckan, insisterade denne på att USA även måste ställa andra krav på Iran om man ska ingå ett avtal.

Framför allt vill Netanyahu att ett sådant avtal ska inkludera åtgärder för att sätta stopp för de proxygrupper som lever på Irans stöd.

Det handlar bland annat om Hamas och Hizbollah.

Netanyahu kräver också att Irans utveckling av ballistiska missiler ska neutraliseras.

Alla dessa frågor lär spela en stor roll i förhandlingar mellan USA och Iran – såvida inte den iranska regimen avsätts istället.

Rubio tonar ner

Trump har flera gånger öppnat för nya militära ingrepp mot Iran, och USA har också meddelat att världens största hangarfartyg, USS Gerald Ford, kommer att skickas från Karibien till Mellanöstern.

Utrikesminister Marco Rubio har dock uttryckt sig väldigt försiktigt om möjligheten att störta regimen i Iran.

Det skulle bli en betydligt svårare operation än det var att tillfångata Venezuelas diktator, påpekar han.

– Så det kommer att kräva mycket noggrant tänkande, om den möjligheten någonsin skulle dyka upp, säger Marco Rubio, enligt kanalen.

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen

Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

2026 07 01

Ryssarnas pessimism är rekordstor.

Det kokar av missnöje i Vladimir Putins Ryssland.

Nu kommer nya siffror som visar att en stor majoritet av ryssarna är bedrövade över tillståndet i landet.

Majoritet är missnöjda

Missnöjet bland ryssarna är större än det varit vid någon tidpunkt under åtminstone de senaste 20 åren av mätningar.

Det visar en ny mätning från Gallup gällande Rysslands ekonomiska tillstånd, rapporterar Reuters.

En klar majoritet, närmare bestämt 60 procent av respondenterna, tycker att ekonomin i deras stad eller område blir sämre, enligt undersökningen.

Bara 27 procent tror att ekonomin blir bättre, och 9 procent menar att den förblir densamma.

Även levnadsstandarden är på tydlig nedgång, enligt den dystra bild som ryska folket målar upp i undersökningen.

56 procent uppger att levnadsstandarden försämras, medan 29 procent svarar att den förbättras. 14 procent ser ingen förändring.

Kan bli ännu värre

Undersökningen genomfördes per telefon mellan den 14 mars och 6 maj, och offentliggjordes idag, enligt nyhetsbyrån.

Det innebär att missnöjet var stort redan innan bränslekrisen förvärrades kraftigt.

– I en tid av hög säsongsefterfrågan har bensinbrist brutit ut i många delar av landet efter att Ukraina intensifierat attackerna mot oljeraffinaderier, rapporterar nyhetsbyrån.

Det innebär att ryska folkets missnöje och frustration kan ha förvärrats ytterligare sedan undersökningen genomfördes.

Samma undersökning visar dessutom att förtroendet för militären och regeringen minskar.

Förtroendet för militären har minskat från 80 procent vid invasionsåret 2022, till 66 procent i den senaste undersökningen.

Under samma period har förtroendet för den ryska regeringen minskat från 66 till 53 procent.

Ukrainare missnöjda med USA

Samtidigt har Gallup även publicerat en undersökning från Ukraina, som handlar om synen på USA.

Det ukrainska folkets gillande av ”USA:s lednings arbetsinsats” har sjunkit till 7 procent, medan 79 procent av ukrainarna ogillar Vita husets insats.

Det är det största raset någonsin, i något land, vad gäller stödet för USA:s ledning, enligt Gallup.

Foto: President of Russia Office resp Cattu

Text: Redaktionen

Ryssland stänger gränsövergångar

2026 07 01

Ryssland kapar förbindelsen med bland annat Finland.

Ryssland stänger flera gränsövergångar från och med den 1 juli, alltså idag.

Det handlar om övergångar vid Finlands och de baltiska ländernas gränser.

Kapar en av få kvarvarande förbindelser

Kreml har beordrat att järnvägsgränsövergångar längs gränserna mot Finland, Estland och Lettland ska stängas, rapporterar Kyiv Post.

Det handlar om fem gränskontrollstationer för järnväg vid Finlands gräns, samt en vid Estlands och en vid Lettlands gräns.

Rysslands utrikesministerium ska kontakta de aktuella länderna och meddela beslutet.

Beskedet innebär att den redan minimala förbindelsen mellan Ryssland och EU reduceras ytterligare.

– Stängningarna kapar en av de få kvarvarande direkta landtransportförbindelserna mellan Ryssland och dess EU-grannar längs denna del av gränsen, enligt tidningen.

Beskrivs som ”tillfällig” stängning

I det ryska dekretet om stängningen av gränsövergångarna beskrivs den dock som tillfällig.

– Från och med den 1 juli 2026 ska passage av personer, fordon, varor och gods genom järnvägsgränskontrollstationer vid Ryska federationens statsgräns på de avsnitt av statsgränsen som anges i bilagan tillfälligt upphöra, står det i dokumentet, enligt tidningen.

Stängningarna rör järnvägsgränsövergångar i Viborg i Leningradregionen, Vyartsilya i Karelen, Lyuttya i Karelen, Sankt Petersburg-Finlyandsky i Sankt Petersburg och Svetogorsk i Leningradregionen, samt Pechory-Pskovskiye i Pskov-regionen vid Estlands gräns och Pytalovo, också i Pskov-regionen, vid den lettiska gränsen.

Spänningar längs Natos östra flank

Beskedet kan ses som en del i ett bredare mönster av allt större spänningar längs Natos östra flank.

Spänningarna har ökat bland annat efter att Finland och Sverige gick med i Nato, enligt tidningen.

Länder nära Ryssland, inklusive Finland och Sverige, har uttryckt allt större oro över risk militär aktivitet i närområdet.

Ryssland har också riktat hot, bland annat mot baltiska stater, som de anklagar för att hjälpa Ukraina i samband med drönarattacker.

Foto: Daniel Bernard

Text: Redaktionen