Den amerikanske presidenten har skakat om Europa ordentligt i samband med hans hot mot Grönland.

Europeiska ledare har svarat med att det är ett “oacceptabelt” beteende och att de inte har för avsikt att backa från sitt stöd till Danmark och Grönland.

På måndagseftermiddagen riktar Donald Trump en uppmaning till hela kontinenten, rapporterar NBC News.

Trump uppmanar

På frågan om Trump ämnar fullfölja sitt hot om tullar mot flera europeiska länder – däribland Sverige – svarar presidenten “det ska jag, hundra procent”.

Samtidigt passar han på att skicka en uppmaning till Europa.

– Europa borde fokusera på kriget mellan Ryssland och Ukraina för, ärligt talat, man ser ju vart det har lett dem. Det är vad Europa borde fokusera på — inte Grönland, säger Trump.

Anklagar Norge

Tidigare på måndagen kom besked om att Trump skickat ett brev till Norges statsminister Jonas Gahr Støre där han tog upp Nobelpriset.

Under eftermiddagen anklagar han den norska regeringen för att kontrollera priset.

– Norge har total kontroll över det, oavsett vad de säger. De gillar att påstå att de inte har någonting med det att göra, men de har med precis allt att göra, säger Trump.

“Kan inte skydda”

Trumps brev tar även upp vad han menar är ett Danmark som inte kan försvara Grönland.

– Danmark kan inte skydda det landet från Ryssland eller Kina, och varför har de “äganderätt” överhuvudtaget? Det finns inga skriftliga dokument, det är bara att en båt landade där för hundratals år sedan, men vi hade också båtar som landade där.

Norges statsminister bekräftar att han fick brevet från Trump på söndagseftermiddagen, uppger VG.

Fått kritik

USA:s president har sagt att han kommer att införa en ny tullavgift på 10 procent på varor från åtta nationer – däribland Sverige – om de motsätter sig hans föreslagna övertagande av det autonoma danska territoriet. 

Trump håller fast vid att Grönland är avgörande för USA:s säkerhet och har tidigare sagt att Washington kommer att få territoriet på “det lätta sättet” eller “det svåra sättet”. 

Han har inte uteslutit användning av våld, vilket har väckt omfattande kritik, enligt BBC.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

Komponenternas avgörande roll har visat sig under kriget i Ukraina. Ryssland använder dem i flera viktiga vapen – bland annat stridsvagnar, drönare, ballistiska robotar och stridsflyg.

Nu kan situationen förändras drastiskt.

Utvecklingen i Mellanöstern slår hårt mot Rysslands teknologiska och logistiska försörjningskedjor. Hela 80 procent av Rysslands import av komponenterna har stoppats, uppger den ukrainske översten Petro Tjernyk.

– Till 80 procent gick flödet av mikroelektronik och vissa teknologiska lösningar via Iran. I nuläget är den kanalen stängd, säger han till militärkanalen Armija FM, rapporterar Di.

Ryssland kan leda om leveranserna till nya handelsrutter, men det kommer att ta tid. Enligt Tjernyk kan det dröja flera månader och dessutom leda till ökade kostnader för den ryska militärindustrin.

Ukraina lider också

Även Ukraina drabbas av svallvågor från Irankriget. När västerländska ledare vänder blicken mot Mellanöstern riskerar viktiga vapenleveranser till Ukraina att påverkas.

– Kriget i Iran avleder världsledarnas uppmärksamhet från Rysslands aggression och utarmar vapenlager som kunde ha överförts till Ukraina, säger Polens utrikesminister Radosław Sikorski enligt Reuters.

”Sorglig men oundviklig konsekvens”

Enligt den polska ministern kräver en storskalig militär operation i Mellanöstern massiva resurser i form av kryssningsrobotar och luftförsvarssystem. Detta begränsar direkt allierades förmåga att stödja de ukrainska styrkorna.

– Det som redan har dirigerats dit kommer definitivt inte att vara tillgängligt för leverans – eller ens försäljning – till Ukraina. Det är en sorglig, men oundviklig konsekvens, säger Sikorski.

LÄS OCKSÅ:

Chockbesked för Trump – serverat av Fox News | Ekonomibladet

USA:s krigsminister: Om en vecka smäller det | Ekonomibladet

”Undergången för Iran” – Erdogan kan svara | Ekonomibladet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

En av Rysslands nära allierade har attackerats.

Men Kreml hävdar att de inte har fått någon förfrågan om hjälp.

Experter menar dock att Rysslands svaghet nu blottas på ett skoningslöst sätt.

”Inga förfrågningar”

Iran har inte bett Ryssland om hjälp sedan Israel och USA inledde sina attacker mot landet, hävdar Kreml, enligt Moscow Times.

– Det fanns inga förfrågningar från Iran i detta fall, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov på torsdagen, rapporterar tidningen.

Ryssland är en av Irans närmaste partners, men trots det ska de enligt Kreml alltså inte ha begärt något militärt stöd i samband med den israelisk-amerikanska attacken.

Vladimir Putin har beskrivit dödandet av ayatollah Ali Khamenei som ett ”cyniskt mord”, och Rysslands sändebud till FN har beskrivit attacken mot Iran som en "avsiktlig, förmedveten och oprovocerad väpnad aggression."

Men trots dessa hårda ord, och trots att Ryssland och Iran skrev under ett strategiskt partnerskapsavtal så sent som 2025, tycks Kreml inte vara redo att rycka ut till Irans försvar.

– Vår ståndpunkt är konsekvent och känd för alla, och det har inte skett några förändringar, säger Peskov, men förnekar alltså att Iran har bett om hjälp.

Iran bad om hjälp – Ryssland svarade inte

Kremls uppgifter motsägs av forskarna Maksym Beznosiuk, analytiker som fokuserar på Ukraina och Ryssland, samt William Dixon, forskare vid den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute (Rusi), i en artikel på Rusis webbplats, rapporterar Iltalehti.

Iran ska ha bett Ryssland om hjälp redan i helgen.

– Moskva svarade inte. Även när Iran begärde aktivering av S-400-luftvärnssystem och elektroniska krigsföringssystem vid ryska baser i Syrien, vägrade Moskva att försvara iranskt luftrum, skriver forskarna, enligt tidningen.

Partnerskapet mellan Ryssland och Iran håller nu på att ”kollapsa i realtid”, tillägger forskarna.

Även tidigare i år, när USA angrep Venezuela, visade sig Putinregimen oförmögen att hjälpa en nära allierad som blev attackerad.

Det är ett tydligt ryskt svaghetstecken, menar experterna. Ryssland har bundit sina resurser i Ukraina och klarar inte längre av att hjälpa sina allierade.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen