Trump storhånar Nato

2026 01 21

Donald Trump gör nya utspel om Nato.

USA:s president har ofta riktat hård kritik mot Nato, vilket har skapat oro hos andra länder som ingår i försvarsalliansen.

Nu hånar Trump alliansen – samtidigt som han hävdar att han har gjort mer för den än någon annan.

Hånet – ”Historiens askhög”

I ett inlägg på Truth Social hävdar Trump att Nato inte ens skulle ha funnits kvar om det inte vore för honom.

– Ingen enskild person, eller president, har gjort mer för Nato än president Donald J. Trump. Om jag inte hade kommit, skulle det inte finnas något Nato just nu, hävdar den amerikanska presidenten i inlägget.

Samtidigt uttrycker han sig hånfullt om vad som hade kunnat hända med försvarsalliansen om det inte vore för honom.

– Den skulle ha hamnat i historiens askhög. Sorgligt, men SANT, skriver Donald Trump.

Även vid en presskonferens i Vita huset har Trump gjort flera uttalanden om Nato.

Tvivlar på Natoländers lojalitet

På presskonferensen lyfter presidenten fram att han har fått Natos medlemsländer att höja sina försvarsutgifter från 2 till 5 procent.

Samtidigt förklarar han sin skepsis mot Nato.

Han upprepar också sitt tidigare påstående om att andra Natoländer nog inte skulle komma till USA:s undsättning.

Trump tvivlar alltså på att andra länder skulle respektera Artikel 5 om den aktiverades.

– Den stora rädslan jag har med Nato är att vi spenderar enorma summor pengar på Nato, och jag vet att vi kommer att rädda dem, men jag ifrågasätter verkligen om de kommer att komma till vår undsättning eller inte, säger Donald Trump, rapporterar Sky News.

Nato ”måste behandla oss rättvist”, framhåller presidenten.

”Har gjort mer än någon annan”

Presskonferensen i Vita huset handlar i övrigt om att det har gått ett år sedan Trump inledde sin andra mandatperiod som president.

Donald Trump framhåller en rad saker som administrationen har gjort och som han betraktar som stora framgångar.

– Vi har gjort mer än någon annan administration, hävdar Donald Trump.

Foto: The White House

Text: Redaktionen

Ransonering införs i Moskva och Sankt Petersburg

2026 06 15

Nu är krisen här.

Bränslebegränsningar införs i flera ryska regioner.

Detta efter störningar i oljeinfrastrukturen, samtidigt som myndigheter försöker att stabilisera marknaden, rapporterar ukrainska Pravda.

Begränsningar i stora ryska städer

I både Moskva och Sankt Petersburg har flera stora bensinkedjor börjat införa restriktioner för hur mycket bränsle kunder får köpa.

Bränsleförsäljningen begränsas även vid vissa bensinstationer i den ryska republiken Tatarstan.

Tatarstan rankas som tvåa i Ryssland när det gäller oljeproduktion, efter den autonoma regionen Chantien-Mansien.

Regionen är också en av landets fem viktigaste raffinaderiregioner. Flera stora oljeraffinaderier finns i republiken.

Enligt uppgifter från ryska journalister och regionala källor handlar det om tydliga kvoter per köp.

På vissa stationer får kunder endast tanka begränsade mängder.

– Det har införts för att undvika panik och hålla situationen stabil, uppger Tatarstans regionala myndigheter, enligt ryska medier.

På vissa kedjor i huvudstaden begränsas inköpen till exempelvis 20 liter bensin per gång, medan diesel får köpas i större men ändå begränsade volymer.

Ger olika besked

Olje- och energibolagen uppger att det inte finns någon enhetlig nationell begränsning, utan att åtgärder kan variera lokalt.

Samtidigt menar bolagen att reglerna kan ändras beroende på förhållandena vid enskilda stationer.

Begränsningarna sker i ett läge där rysk oljeinfrastruktur rapporteras ha utsatts för återkommande störningar och attacker, vilket har påverkat produktion och distribution i flera regioner.

Boende i olika delar av landet har rapporterat om periodvisa bränslebrister, och vissa områden uppges vara mer drabbade än andra.

Överens om avtal

I natt kom uppgifter att ett fredsavtal är klart mellan USA och Iran, något som väntas få stora följdeffekter för den globala energimarknaden.

– Båda sidor är överens om ett omedelbart och permanent upphörande av militära operationer på alla fronter, inklusive i Libanon, skriver Pakistans premiärminister Shehbaz Sharif på X.

Hur detta påverkar situationen i Ryssland är dock oklart.

Foto: President of Russia Office resp N. Karimov

Text: Redaktionen

Nio av tio säger nej till att slopa omstritt avdrag

2026 06 15

S förslag om att ta bort ett avdrag får starkt motstånd.

Socialdemokraternas förslag om att slopa karensavdraget kan bli en av höstens stora valfrågor.

En stor majoritet av svenska arbetsgivare säger nu nej till förändringen.

Vill slopa karensavdraget

Karensavdraget innebär i praktiken att den som sjukanmäler sig får ett avdrag på sin första sjukdag, vilket gör att man förlorar en del av lönen direkt när man blir sjuk.

Socialdemokraterna vill helt avskaffa karensavdraget och för medhåll från LO.

– Att avskaffa karensavdraget är ett uttryck för en modern och rättvis arbetslinje, som är bra för vanligt folk och därmed också för Sverige, sade Magdalena Andersson (S), enligt TV4 tidigare i år.

Hon menar att karensavdraget i dag är orättvist, eftersom tjänstemän ofta kan jobba hemifrån när de är sjuka, medan många i LO-yrken inte har samma möjlighet och därför drabbas hårdare.

Tidöpartierna och Centerpartiet har tidigare röstat ner Socialdemokraternas förslag att avskaffa karensavdraget.

Nio av tio säger nej

En ny rapport från Teknikföretagen visar en helt annan bild av hur arbetsgivare ser på frågan.

Enligt undersökningen, som bygger på svar från medlemsföretag i hela landet, är motståndet mot ett slopat karensavdrag mycket starkt.

– Det här visar, svart på vitt, att ett slopat karensavdrag slår direkt mot jobben, produktionen och lönsamheten hos våra medlemmar, över hela landet. Det skulle försvaga svensk konkurrenskraft och ge oss betydligt mindre pengar till allt vi nu behöver rusta upp, som välfärd, försvar och infrastruktur, säger Teknikföretagens förhandlingschef Marcus Dahlsten.

Bakgrunden till motståndet är främst oro för att frånvaron på arbetsplatser skulle öka.

Korttidsfrånvaron blir högre

Enligt rapporten tror lika många företag att korttidsfrånvaron skulle bli högre om karensavdraget tas bort, vilket i sin tur kan påverka produktionen negativt.

Rapporten pekar också på att nästan åtta av tio företag tror att pressen på personal som täcker upp vid frånvaro skulle öka om karensavdraget tas bort.

– Karensavdraget är en nödvändig självrisk i trygghetssystemet som tjänat Sverige väl. De som nu vill ta bort det måste svara på hur de ska hantera effekterna. När jobben försvinner, stress och press ökar, produktionen minskar och kostnaderna skenar. Vem ska då ta notan, fortsätter Marcus Dahlsten.

Foto: N Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen