Donald Trump har på senare tid ökat sina ansträngningar för att få till ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina.

Han har bland annat träffat Putin, Zelenskyj och de europeiska ledarna.

Nu sätter presidenten en deadline.

Sätter deadline

Trump hoppas att Putin och Zelenskyj ska komma överens om att träffas på tu man hand.

Under tiden har den amerikanska presidenten satt en deadline, rapporterar Kyiv Post.

På torsdagen meddelade han att han sätter en tidsram på två veckor för att utvärdera försöken att mäkla fram fred.

Därefter kan det ske stora förändringar.

– Jag skulle säga att inom två veckor kommer vi att veta på det ena eller andra sättet, säger Donald Trump i en telefonintervju, när han får frågan om möjligheten att få fram ett fredsavtal, enligt tidningen.

Trump antyder att han kan tvingas ändra kurs när de två veckorna har löpt ut.

– Efter det måste vi kanske ta en annan väg, säger presidenten till högerkanalen Newsmax, enligt tidningen.

Utfärdar ofta två veckors deadline

Det är dock långt ifrån första gången som Donald Trump sätter en deadline.

– Trump har en historia av att utfärda tidsfrister på två veckor för att överlägga om Ukraina och andra frågor, rapporterar tidningen.

Samtidigt har det också rapporterats att Trump tar ett steg tillbaka och vill att Ryssland och Ukraina själva ska komma överens om ett möte på tu man hand mellan Putin och Zelenskyj.

Först därefter kan den amerikanska presidenten tänka sig ett trilateralt möte där han själv deltar.

Zelenskyj rasar mot Putin

Efter Trumps toppmöten med Putin och Zelenskyj, har det kommit signaler om att båda ledarna är öppna för att träffas.

På torsdagen anklagade Zelenskyj dock Putin för att ”försöka undvika nödvändigheten att träffas”, enligt tidningen. Den ukrainska presidenten sade också att Ryssland inte vill avsluta kriget.

Enligt uppgifter har Putin dessutom föreslagit att ett eventuellt toppmöte mellan honom och Zelenskyj ska äga rum i Moskva. Det kan tolkas som en tydlig signal om att Putin inte tar fredsprocessen på allvar eller inte vill att mötet ska bli av.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

En pro‑ukrainsk partisanattack har slagit ut ryska truppers kommunikationssystem i Belgorod‑regionen.

Detta har resulterat i att frontlinjen blivit ett ”blindområde”, enligt gruppen bakom attacken, rapporterar Kyiv Independent.

Ryska trupper utan kontakt

Under de tidiga morgontimmarna eldade den pro‑ukrainska partisangruppen Atesh upp en viktig del av ett kommunikationstorn nära gränsen mot Ukraina.

Attacken har slagit ut både hårdvara och elektroniska system, och enligt gruppen har det gjort att ryska trupper längs fronten står utan någon som helst kontakt.

– Allt installerat på masten avenergiserades och sattes ur funktion. Det har skapat ett ”blindområde” där ryska trupper knappt kunde se vad som hände, skriver Atesh.

Utan fungerande kommunikation kan trupper inte ta emot order, dela information eller samordna attacker.

– När kommunikationen bryts kan fienden i praktiken stå stilla under viktiga timmar. Små, riktade sabotageaktioner kan alltså ha enorm effekt, säger en militäranalytiker, till Kyiv Independent.

Taktiska möjligheter för Ukraina

Attacken har gett Ukraina ett taktiskt övertag.

Partisanerna säger att drönare kunde flyga över området utan att ryska styrkor störde dem, och att tornets tidigare kapacitet för elektronisk krigföring hindrade ukrainska operationer.

– Förstörelsen av tornet gav oss ett fönster för drönarinsatser. Ryska styrkor är nu nästan helt blinda i det här området, skriver Atesh på sitt Telegram-konto.

Sådana sabotageaktioner är en del av ett växande mönster där små, pro‑ukrainska grupper riktar sig mot logistisk och elektronisk infrastruktur bakom fronten.

Syftet är inte att möta trupperna direkt, utan att lamslå dem och göra dem sårbara.

Partisansabotage har ökat

Sedan krigets start har Ukraina sett en ökning av sabotage bakom ryska linjer.

Partisaner och lokala motståndsgrupper har förstört broar, elledningar, fordon och kommunikationsutrustning.

Den gemensamma nämnaren är att små insatser kan ge stora effekter på Rysslands förmåga att röra sig och slå tillbaka.

Belgorod‑regionen, som ligger nära Ukrainas gräns, har blivit en särskilt utsatt plats.

Förutom sabotage mot kommunikation har området drabbats av strömavbrott och störningar i annan infrastruktur, vilket ytterligare försvårar ryska truppers samordning.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen