6 december 2025

Trump pekas ut bland allierade – ”Är en fiende”

2025 12 06

Trump beskrivs som en fiende i allierade länder.

Relationen mellan Donald Trump och de europeiska länderna är mycket ansträngd.

Nu avslöjas att en stor del av Europas befolkning ser Trump som en fiende.

Starkt negativ syn

Hela 48 procent av respondenter i nio olika medlemsstater anser att Donald Trump är en fiende till Europa, enligt en undersökning som har publicerats i Le Grand Continent.

Bara 10 procent av de tillfrågade européerna ser den amerikanska presidenten som en vän till Europa, rapporterar Iltalehti.

Särskilt i Västeuropa och Sydeuropa uppfattas Trump som en fiende.

Bland de nio länder som deltog i undersökningen finns det största motståndet mot Trump i Belgien. Där anser hela 62 procent att Trump är en fiende till Europa.

Även i Frankrike (57 procent), Spanien (53 procent) och Italien (50 procent) anser majoriteten att Trump är en fiende.

De länder som deltog i undersökningen var Frankrike, Italien, Spanien, Tyskland, Polen, Portugal, Kroatien, Belgien och Nederländerna.

De vill vara vänner med Trump

Polen är det land där störst andel, 24 procent, anser att Trump är en vän till Europa.

Bland polacker är det också fler som ser Trump som vän än som fiende, vilket de är ensamma om bland de befolkningar som deltog i undersökningen.

Men trots det massiva motståndet mot Trump, visar undersökningen också att de flesta européer anser att man bör söka kompromisser med Vita huset, snarare än att gå i direkt opposition emot den amerikanska administrationen.

Stödet för att söka kompromiss är störst i Italien (60 procent).

Spanien och Nederländerna är de enda länderna där fler vill opponera sig mot Trump än att söka kompromiss.

Kontroversiellt påstående om Europa

Totalt i alla deltagande länder svarade 48 procent att man bör kompromissa med Trump-administrationen, medan 33 procent vill gå i direkt opposition mot Vita huset. 19 procent förespråkar direkt samarbete.

Relationen mellan Vita huset och Europa har nyligen fått sig en ny törn, sedan Trump-administrationen hävdat i sin nya säkerhetsstrategi att Europa hotas av ”utradering” på grund av invandring och censur.

Foto: White House Official Photographer Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sina bilder

Text: Redaktionen

8 jun 2026

Rysslands luftsköld spricker – panik i Moskva

2026 06 08

Ryssar har hamnat i panikläge.

Ukrainas växande drönarkampanj har pressat Rysslands luftförsvar hårt.

Nu blottas allt större svagheter i Moskvas försvarssystem, rapporterar Kyiv Post.

Når djupare in i Ryssland

Rysslands luftförsvar uppges vara under allt hårdare press när ukrainska drönare slår mot mål djupare inne i landet och i ockuperade områden.

Utvecklingen ses som ett skifte där Moskva hamnar i ett mer defensivt läge.

Flera mål i bland annat logistikkedjor och militära installationer uppges ha träffats, vilket sägs skapat oro inom ryska militära kretsar.

– Ryssland har ett luftförsvarssystem. Ja, vi behöver förbättra det. Ja, vi behöver stärka det, och det kommer vi att göra, medgav Putin under Sankt Petersburgs ekonomiska forum.

Försvarssystemet överbelastat

Det är inte enstaka attacker som är avgörande, utan den samlade effekten av återkommande drönangrepp som tvingar ryska system att konstant reagera.

– Systematiska attacker mot ryska produktionsanläggningar försämrar fiendens luftförsvarsförmåga ytterligare, som redan upplever brist på missiler för att bekämpa ukrainska obemannade system och slagförmågor, säger Oleksandr Syrskyj, chef för den ukrainska militären, enligt Business Insider.

Detta ska enligt flera bedömningar leda till att ryska luftförsvarssystem töms snabbare, samtidigt som nya luckor uppstår i skyddet av viktiga militära och logistiska mål.

Moskva under press

I Ryssland beskrivs situationen av vissa militärbloggare som allt mer ansträngd, där även områden närmare huvudstaden uppges påverkas av drönarhot.

Telegramkanalen Rybar varnar för att luftförsvarssystem kan vara på väg att försvagas, och menar att Moskva tvingas omprioritera resurser.

Samtidigt konstateras att Ryssland fortfarande har stora militära resurser, men att förmågan att skydda ett så stort territorium blir allt mer utmanande.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

8 juni 2026

Tre Natojättar överens – ställer fem villkor till Ryssland

2026 06 08

I helgen har Volodymyr Zelenskyj varit på besök i London.

Den ukrainske presidenten strålade där samman med ledarna för de europeiska Natojättarna Storbritannien, Frankrike och Tyskland.

Nu går de fyra länderna samman i ett gemensamt uttalande och ställer fem fredsvillkor till Ryssland, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Vi understryker att Europa har en viktig roll att spela i varje uppgörelse, som en trogen supporter till Ukraina, framgår det i uttalandet, enligt tidningen.

– Alla ansträngningar bör genomföras i nära samarbete med Ukraina, europeiska partners och USA.

Fem villkor för långvarig fred

Det inledande steget mot en varaktig fred är att attackerna stoppas, enligt uttalandet.

– Först, ett stopp för striderna. Putin uppmanas att gå med på ett omedelbart och fullständigt eldupphör, framhåller de fyra länderna, enligt tidningen.

– För det andra bör den nuvarande kontaktlinjen vara utgångspunkten för förhandlingarna. Internationella gränser får inte ändras med våld, och Ukrainas suveräna rätt att själva forma sin säkerhet och sina allianser måste fullt ut respekteras.

Punkt tre och fyra

Det tredje villkoret som ställs från Ukraina och de tre Natojättarna är att robusta säkerhetsgarantier ska finnas på plats när eldupphöret träder i kraft.

Villkoret inkluderar utplacering av en multinationell truppstyrka i det krigshärjade landet.

– För det fjärde kommer ryska tillgångar att förbli orörliga tills Ryssland upphör sitt aggressionskrig och kompenserar Ukraina för de skador som kriget orsakat, står det i uttalandet, enligt tidningen.

Sista punkten

De europeiska ledarna fördömer de storskaliga attackerna från Ryssland, samt de intrång som återkommande sker på andra länders territorium.

Det femte villkoret som ställs är att de europeiska säkerhetsintressena ska finnas med och skyddas i de fredsavtal som diskuteras.

– De delar av alla förhandlingar som relaterar till EU och Nato behöver samtycke från EU:s medlemsstater och de allierade inom Nato, framhåller uttalandet, enligt tidningen.

Foto: C Lue

Text: Redaktionen