Trump pekar ut president – som kan lösa kriget i Ukraina

2025 10 14

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan kan få en nyckelroll i fredssamtalen kring kriget i Ukraina.

Det säger Donald Trump på tisdagen.

Enligt den amerikanska ledaren har Erdoğan vad som krävs för att bidra till att lösa kriget som nu pågått i över tre och ett halvt år.

– Han är respekterad i Ryssland ,säger Trump ombord på Air Force One på väg hem till USA från Egypten, enligt TV2.

– Jag vet inte hur det är med Ukraina, men Putin respekterar honom. Och han är en av mina vänner.

"De ringer mig när det är problem"

Donald Trump understryker att han har en utmärkt relation med Erdoğan.

De två Natoledarna träffades nyligen i Vita huset, där det bland annat diskuterades en affär om de omtalade F-35-planen som USA tidigare sagt nej till att sälja till Turkiet.

Anledningen har varit att Turkiet tidigare köpt luftförsvarssystem från Ryssland och amerikanska tjänstemän har befarat att information om F-35-planens kapacitet skulle kunna hamna i ryska händer.

– När Nato har problem med Erdoğan, vilket ofta är fallet, ringer de mig för att prata med honom, säger Trump och tillägger:

– Och jag har aldrig misslyckats med att lösa det omedelbart.

Handlar med Putin

Turkiet beskrivs ofta som det mest ryssvänliga landet inom Nato, i konkurrens med Ungern och Slovakien.

Landet har tidigare försökt medla mellan Ryssland och Ukraina, vilket resulterade i avtal om fångutbyten men misslyckades när det gällde att hitta en vapenvila i konflikten.

Erdoğan har samtidigt upprätthållit nära politiska och ekonomiska relationer med Rysslands diktator Vladimir Putin, samtidigt som Turkiet även försett Ukraina med militära medel.

Bidrog till spannmålsavtalet

Erdoğan och Turkiet bidrog också till att förhandla fram det spannmålsavtal som slöts 2022, vilket möjliggjorde ukrainsk export av jordbruksprodukter.

Avtalet fallerade emellertid ett år senare efter att Ryssland dragit sig tillbaka från överenskommelsen.

Foto: Official White House Photo By Daniel Torok

Text: Redaktionen

24 feb 2026

Domen över Putin – ”riskerar att dö”

2026 02 24

Idag är det fyra år sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Många experter menar att den ryske diktatorn Vladimir Putin såg en enkel seger framför sig.

Men verkligheten visade sig vara en annan.

– Det var uppenbart galenskap att starta kriget, som baserades på dålig och korrupt underrättelseinformation och usel politisk analys, nämligen att ukrainare med ryska som modersmål skulle se inkräktarna som befriare, resonerar den norske utrikeskommentatorn Morten Strand, i en artikel i Dagbladet.

Galenskap

Den norske tidigare utrikeskorrespondenten och Rysslandskommentatorns beskrivning av Putins fyra år långa krig i Ukraina är ”galenskap, galenskap, galenskap”.

– Det har gått fyra år sedan den ryske krigarpresidenten Vladimir Putin startade det stora kriget i Ukraina, och saker har blivit galnare och galnare, framhåller Morten Strand.

Här finns hoppet

Rapporterna om de stora ryska förlusterna kopplat till kriget avlöser varandra.

Tusentals soldater dör vid fronten varje vecka, ekonomin håller på att rasa samman och tillvaron för den ryska befolkningen blir allt sämre.

Det enda troliga hoppet om ett slut på kriget står till att situationen blir helt ohållbar för Ryssland och Putin tvingas kasta in handduken, menar Morten Strand.

– Här – tyvärr – ligger det enda hoppets frö, att det kommer att bli så illa för ryssarna att Putin måste ge upp, resonerar han.

”Riskerar att dö”

Den norske utrikeskommentatorn menar att Rysslands krig varit en missräkning för den ryske diktatorn ända från start.

Men nu har det blivit nästintill omöjligt för Putin att avsluta kriget.

På ett politiskt plan skulle det riskera att vara ett så pass stort bakslag att det kan innebära slutet på diktatorns politiska karriär.

Varje dag sedan dess har kriget varit galenskap. Och nu har det blivit så fel att det är galenskap av Putin att stoppa det, uppger Morten Strand.

– Kriget har blivit Putins politiska syre. Utan den riskerar han att dö.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

2026 02 25

Bakslagen för Sveriges elkonsumenter fortsätter att komma.

Under den senaste tiden har svenskarna på nytt fått vänja sig vid högre elpriser.

Bara mellan december och januari steg elpriserna med så mycket som 21 procent.

Och nu kommer ett nytt bakslag för hushållen – kärnkraftsreaktorn vid Oskarshamn tagits ur drift och många svenskar ser ut att få mycket höga elräkningar, rapporterar TV4.

Höga räkningar att vänta

Reaktorn i Oskarshamn har tagits ur drift efter ett oväntat fel.

Och nu är höga priser att vänta.

– Priset kommer bli lite högre, framför allt i de södra elområdena, säger Bixias elprisanalytiker Johan Sigvardsson till kanalen.

“Blir nog en saftig räkning”

Meteorolog Ulrika Elvgren säger att “man får nog räkna med att det är framför allt i södra Sverige som det är mer priskänsligt”.

– Det blir nog en saftig räkning, säger hon.

I dagsläget ser kraftfördelningen ut ungefär så här i Sverige enligt TV4:

- Vattenkraft: 55,5 procent

- Kärnkraft: 26,8 procent

- Vindkraft: 10,6 procent

Resterande generering framställs av andra källor som inte specificerats.

Dyr månad

Många svenskar kommer ihåg hur det var för några år sedan när inflationen var oerhört hög, räntorna likaså och elpriserna urholkade svenskarnas plånböcker.

Sedan dess har inflationstakten kommit ner igen till lugnare nivåer – och räntorna har sjunkit. Men januari blev en rejäl käftsmäll för hushållen – elpriserna steg med hela 21 procent på bara en månad, framhåller Statistiska centralbyrån i en ny rapport.

“Starka bidrag”

Inflationstakten enligt KPI var 0,5 procent i januari 2026, vilket var en uppgång från 0,3 procent i december.

– Stigande elpriser och hyreshöjningar var starka bidrag till inflationstakten enligt KPI i januari, säger Mikael Nordin, prisstatistiker på SCB.

Sammantaget bidrog elpriserna med 0,7 procentenheter till inflationstakten enligt KPI, vilket var ett av de främsta bidragen bland alla varor och tjänster i KPI-korgen.

Foto: T. Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen