Trump öppnar för “stora affärer” med Ryssland

2025 04 21

Donald Trump vill som bekant se kriget i Ukraina ta slut omedelbart.

Och den amerikanska presidenten har tillsammans med sitt team arbetat för att få igenom ett eldupphör och i längden ett fredsavtal.

Framgångarna har dock varit få – och Trump-administrationen börjar bli otålig.

Samtidigt understryker nu Donald Trump på sociala medier att en överenskommelse kan nås – och att det skulle innebära “stora affärer” med USA för båda länderna.

“Stora affärer”

Trump tar till sociala medier för att uttrycka sig – i sedvanlig ordning med stora bokstäver.

– FÖRHOPPNINGSVIS KOMMER RYSSLAND OCH UKRAINA ATT GÖRA ETT AVTAL DEN HÄR VECKAN, skriver han på Truth Social.

– BÅDA KOMMER DÅ ATT BÖRJA GÖRA STORA AFFÄRER MED USA, SOM BLOMSTRAR, OCH TJÄNA EN FÖRMÖGENHET!

“Dåliga företagare”

Trump passar även på att slå tillbaka mot de som kritiserar hans tullpolitik.

– DE AFFÄRSMÄN SOM KRITISERAR TULLAR ÄR DÅLIGA PÅ AFFÄRER, MEN RIKTIGT DÅLIGA PÅ POLITIK, skriver han.

– DE FÖRSTÅR INTE ELLER INSER INTE ATT JAG ÄR DEN BÄSTA VÄN SOM DEN AMERIKANSKA KAPITALISMEN NÅGONSIN HAR HAFT!

Läs mer: Bakslag för Trump i ny undersökning

Ny bedömning

CNN:s analytiker Luciana Lopez skriver i en ny analys att “USA gick från en stabil ekonomi, en pålitlig partner i handelsavtal och global säkerhet, till en källa till förvirring och tvivel på bara några veckor efter att Trump tillträdde den 20 januari”.

– Kanske har ingen uttryckt det mer rakt på sak än Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, på onsdagen, när hon sade till en nyhetsredaktion i Tyskland: ”Västvärlden som vi kände den finns inte längre.”

Världens största

USA är alltjämt världens största ekonomi, med en bruttonationalprodukt på nästan 30 biljoner dollar.

Kina, världens andra största ekonomi, ligger på cirka 18 biljoner dollar, enligt Världsbanken. 

Och det totala värdet av EU:s ekonomi är cirka 17 biljoner euro, eller cirka 19 biljoner dollar.

Ngozi Okonjo-Iweala, generaldirektör för Världshandelsorganisationen, förklarar hur det ligger till handelsmässigt.

– Vi har 166 medlemmar i organisationen. USA:s handel utgör 13 procent av världshandeln. Det betyder att 87 procent av världshandeln sker mellan de andra medlemmarna i WTO.

Foto: The White House

Text: Redaktionen

Stort larm om kronan

2025 07 11

Kronan fortsätter att stärkas mot både dollarn och euron.

Nyligen nådde den svenska valutan sin högsta nivå sedan april 2022.

Ett glatt besked för svenska resenärer.

– Det är såklart positivt att pengarna räcker lite längre i år, men vi behöver också komma ihåg att priserna i utlandet har stigit under det senaste året. För den som planerar en resa till länderna kring Medelhavet har det i genomsnitt blivit omkring 3 procent billigare jämfört med för ett år sedan, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.

Skarp varning utfärdas

Men kronans starka framfart  har också en illavarslande baksida.

Det framhåller Handelsbankens valutaanalytiker Michel Gubel.

Han varnar för att kronans uppgång kan få ödesdigra konsekvenser för svenska företag. Detta eftersom svenska varor och tjänster blir dyrare för köpare i andra länder.

 Enligt Gubel kommer företagens konkurrenskraft och vinstmarginaler att minska ordentligt.

– Kronförstärkningen utgör ett betydande och underskattat hot mot svensk industri, säger han till SvD.

LÄS MER: Storbanken: Så går det för kronan i år 

Har ingen försäkring

Svenska exportföretag kan skydda sig mot nackdelarna med en starkare krona genom att teckna olika kontrakt.

Men enligt Gubel är det inget som företagen gjort i stor utsträckning. Han pekar på att kronan succesivt har tappat i värde de senaste tio åren. En utveckling som har varit fördelaktig för många företag, som uppvisat större vinstmarginaler och ökad konkurrenskraft.

– Varför skulle företagen vilja valutasäkra sig mot en starkare krona och därmed gå miste om de positiva effekterna av att kronan länge försvagades? Det finns ingen data som tyder på det och det är inte vad jag hör när jag pratar med företagen, säger Handelsbankens valutaanalytiker.

LÄS MER: Regeringen kan avskaffa förbud – ingen får säga nej

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Varnar för samhällskris – “Får in mängder av samtal”

2025 07 13

Bankomat-problemen håller på att utvecklas till en samhällskris.

Det konstaterar Johanna Hållén, generalsekreterare hos Sveriges Konsumenter, och Kontantupprorets ordförande Björn Eriksson.

I flera månader har Bankomat AB haft stora problem med bankomaterna – för närvarande är var fjärde bankomat ur funktion.

Det finns ingen prognos för när de kan fungera som vanligt igen – och Hållén och Eriksson varnar nu för utvecklingen.

Varnar för samhällskris

De menar att det är oroväckande att det inte har hittats en lösning på problemen – och att det kan leda till en samhällskris.

– Situationen är på väg att bli en samhällskris, skriver Hållén och Eriksson i en debattartikel i SvD.

– Vi får in mängder med samtal och mejl från människor som är både frustrerade och förbannade för att de inte kommer åt sina egna pengar.

“Hjärtskärande”

Skribenterna fortsätter med att ge exempel på hur situationen påverkar människor.

– Mest hjärt­skärande är de som oroar sig för sina äldre anhöriga som bara kan använda kontanter och som nu inte har möjlighet att handla mat eller medicin.

De hänvisar bland annat till strömavbrottet som skedde i Spanien och Portugal då de digitala betalsystemen slogs ut.

Mer måste göras av de svenska myndigheterna för att få ordning på situationen, menas det.

Därför strular det

Problemen beror på inkörningsutmaningar i samband med att Bankomat själva har börjat sköta kontanttransporterna till automaterna.

– Den senaste tiden har det som mest varit en av fyra automater som inte har fungerat, meddelar Bankomat.

– I ett normalläge brukar det vara en av 50 automater som är ur funktion. Tyvärr kan situationen komma att förvärras ytterligare innan det blir bättre.

Het debatt

Under de senaste åren har debatten om kontanternas roll intensifierats i samband med digitaliseringens framfart.

Förespråkare för kontanter menar att det vid kris kan vara svårt att lita på digitala system – och att det svenska folket har rätt till att kunna använda vilket betalsätt de vill.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen