Tullar har som bekant varit centrala i den amerikanska presidentens ekonomiska politik.

Nu har USA börjat komma överens med flera länder gällande nya handelsavtal.

På tisdagen hotar dock Trump många länder med nya tullar.

Trump hotar

Skatter på amerikanska techbolag som Google, Meta och Microsoft irriterar Trump.

Sänk skatterna eller möt konsekvenserna, skriver Trump.

– Som USA:s president kommer jag att stå upp mot länder som attackerar våra otroliga amerikanska teknikföretag, framhåller presidenten på Truth Social.

– Digitala skatter, lagstiftning om digitala tjänster och regleringar av digitala marknader är alla utformade för att skada eller diskriminera amerikansk teknik.

“Eller överväg konsekvenserna”

Trump fortsätter.

– Detta måste upphöra, och upphöra NU! Med denna SANNING sätter jag alla länder med digitala skatter, lagstiftning, regler eller förordningar på sin plats, skriver han.

– Om inte dessa diskriminerande åtgärder tas bort, kommer jag, som USA:s president, att införa betydande tilläggstullar på det landets export till USA, samt införa exportrestriktioner på vår mycket skyddade teknik och våra chip.

– USA, och amerikanska teknikföretag, är varken "spargrisen" eller "dörrmattan" för världen längre. Visa respekt för USA och våra fantastiska teknikföretag, eller ta konsekvenserna!

Viktig fråga

Trump och hans team har länge motsatt sig förslag från Europeiska unionen, Kanada och andra länder att reglera och beskatta teknikföretag och webbplattformar – varav många är amerikanska.

Tidigare i år hotade han med högre tullar mot Kanada, vilket tvingade dem att dra sig tillbaka från ett förslag om en digital skatt. 

Europeiska digitala policys har också varit en viktig fråga i handelsförhandlingar mellan Washington och Bryssel, uppger Wall Street Journal.

Flera bolag

Den amerikanska techsektorn är som bekant mycket stark.

Världsledande bolag som Google, Microsoft och Meta står i centrum, och kan alla påverkas av exempelvis sänkta diigitalskatter.

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen

Ryssland fortsätter att genomföra intensiva attacker mot Ukraina.

I samband med ett angrepp mot staden Odessa har också en anläggning tillhörande Natolandet Polen träffats och skadats.

”Rysk terror”

Staden Odessa i södra Ukraina, som är landets viktigaste hamnstad, har drabbats hårt av ryska attacker de senaste veckorna.

Under natten mot tisdagen har också det polska konsulatet i Odessa skadats i en rysk attack, rapporterar Kyiv Post.

– Som ett resultat av det nattliga bombardemanget skadades det polska konsulatet i Odesa, bekräftar Polens utrikesministeriums talesperson Maciej Wewiór i ett inlägg på X.

– Ännu en natt av rysk terror, konstaterar han.

Glädjande nog har inga anställda på det polska konsulatet skadats, enligt talespersonen.

Han berömmer också konsulatets diplomatiska arbete.

– Stor respekt för hela polska utrikesdepartementets team som arbetar i Ukraina, skriver Maciej Wewiór i inlägget.

Stora attacker – flera döda

Odessa är en av de regioner som har drabbats hårdast av ryska attacker de senaste veckorna, enligt tidningen.

Tiotusentals invånare har till följd av detta blivit utan el-, värme- och vattenförsörjning.

Men även en rad andra ukrainska städer attackerades under natten, som beskrivs som en av de värsta hittills under det nya året.

Ryssland avfyrade runt 18 ballistiska missiler, sju kryssningsrobotar och 300 drönare, uppger Ukrainas president Volodymyr Zelensky, rapporterar tidningen.

Totalt drabbades åtta olika regioner av de intensiva ryska attackerna. Fyra personer uppges ha förlorat livet i Charkiv, och minst fem personer skadades i Odessa.

Ryssland riktar särskilt in sig på energiproduktionsanläggningar och transformatorstationer.

Ett av Putinregimens syften tycks vara att skapa lidande bland befolkningen när vintern är som kallast, för att sänka moralen bland vanliga ukrainare.

Foto: CRSNT Design

Text: Redaktionen

Det fruktar Georg Riekeles, biträdande direktör för den Brysselsbaserade tankesmedjan European Policy Centre.

– Norge och Europa står inför brutala förändringar, säger han till Dagbladet.

Enligt den norska säkerhetsexerten bevittnar vi just nu “upplösningen av det internationella system vi har levt med sedan andra världskriget, och sammanbrottet av Europas säkerhetsarkitektur".

Han håller inte igen i sin fruktan i vad det kan leda till.

– Vi går från en historiskt stabil period till en tid då allt står på spel igen. Alla Europas grundläggande mål – säkerhet, demokrati, välstånd, hållbarhet – utmanas. 

Befarar invasion av ön

I centrum för George Riekeles analys står USA:s hot om att ta över Grönland. En ambition som Vita huset inte utesluter att genomföra med militära medel.

Ett sådant scenario skulle få Europas allians med USA att falla samman, enligt experten. Nästa steg kan bli att Vladimir Putin tar över Svalbard, ögruppen i Norra ishavet som tillhör Norge, och att Kina inleder ett storskaligt embargo mot Taiwan.

– Vi har nu levt med krig i Europa i flera år till följd av ett Ryssland med imperialistiska önskningar och mål. Men det stannar inte vid Ukraina, även om en stor del av resurserna är bundna där just nu, säger George Rikeles och fortsätter:

– En dag kanske vi vaknar upp till en allvarlig gruvolycka i Barentsburg (rysk gruvort på Svalbard, red. anm.), och sedan rycker ryska gröna män in och örlogsfartyg går in i Grönfjorden under täckmantel av en räddningsaktion, eftersom Moskva hävdar att den norske sysselmesteren (norska statens högsta företrädare på Svalbard, red. anm) inte dyker upp.

Förhandling mellan Trump och Putin

Ryssland har under ett par års tid uppgetts ha ögonen på Svalbard och har själva bekräftat intresse för området. Redan för ett år sedan varnade Tore Wig, professor i statsvetenskap vid universitetet i Oslo, att den norska ögruppen även kan vara Trumps nästa mål.

Experten uteslöt då inte ett scenario där Trump och Putin förhandlar om Svalbards framtid.

– Det går inte att utesluta att han (Trump) också kan se Svalbard som ett sådant förhandlingsobjekt, kanske med Ryssland till exempel, sade han till Dagbladet i januari 2025.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen