President Donald Trump är fortsatt ursinnig efter att Högsta domstolen i USA satt käppar i hjulen för hans tullpolitik genom ett beslut på fredagen.

Nu riktar Trump ett allvarligt hot mot andra länder.

”Lurat oss i decennier”

Donald Trump hävdar att Högsta domstolens beslut, där hans tullar upphävdes, faktiskt har utökat hans befogenheter, rapporterar Newsweek.

– Högsta domstolen har av misstag och omedvetet gett mig som USA:s president mycket mer makt och styrka än jag hade innan deras löjliga, dumma och mycket internationellt splittrande dom, skriver Trump i ett inlägg på Truth Social.

Presidenten fortsätter med att rikta direkta hot mot andra länder.

– Jag kan använda licenser för att göra absolut ”hemska” saker mot andra länder, särskilt de länder som har LURAT OSS i många decennier, dundrar Trump i inlägget.

”Mer kraftfullt och irriterande”

Den amerikanska presidenten framhåller att han fortfarande har möjlighet att använda tullar på ett ”irriterande” sätt mot länder som han anser lurar USA.

– Domstolen har också godkänt alla andra tullar, av vilka det finns många, och de kan alla användas på ett mycket mer kraftfullt och mer irriterande sätt, med rättslig säkerhet, än tullarna som ursprungligen användes, skriver Trump i inlägget.

Han beskriver också USA:s högsta domstol som inkompetent.

– Vår inkompetenta högsta domstol gjorde ett utmärkt jobb för fel personer, och för det borde de skämmas, menar Trump.

Bakslag i domstolen

Det var i fredags som USA:s högsta domstol beslutade att omfattande tullar som Trump infört enligt International Emergency Economic Powers Act (IEEPA) skulle upphävas.

Det handlar om en lag som ger presidenten särskilda befogenheter i nödsituationer.

– Presidenten kräver den extraordinära makten att ensidigt införa tullar av obegränsad omfattning, varaktighet och omfattning. Med tanke på bredden, historien och den konstitutionella kontexten av den påstådda befogenheten måste han ha en tydlig fullmakt från kongressen att utöva den, fastslog domstolen, enligt tidningen.

Foto: Gage Skidmore

Text: Redaktionen

En av Rysslands nära allierade har attackerats.

Men Kreml hävdar att de inte har fått någon förfrågan om hjälp.

Experter menar dock att Rysslands svaghet nu blottas på ett skoningslöst sätt.

”Inga förfrågningar”

Iran har inte bett Ryssland om hjälp sedan Israel och USA inledde sina attacker mot landet, hävdar Kreml, enligt Moscow Times.

– Det fanns inga förfrågningar från Iran i detta fall, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov på torsdagen, rapporterar tidningen.

Ryssland är en av Irans närmaste partners, men trots det ska de enligt Kreml alltså inte ha begärt något militärt stöd i samband med den israelisk-amerikanska attacken.

Vladimir Putin har beskrivit dödandet av ayatollah Ali Khamenei som ett ”cyniskt mord”, och Rysslands sändebud till FN har beskrivit attacken mot Iran som en "avsiktlig, förmedveten och oprovocerad väpnad aggression."

Men trots dessa hårda ord, och trots att Ryssland och Iran skrev under ett strategiskt partnerskapsavtal så sent som 2025, tycks Kreml inte vara redo att rycka ut till Irans försvar.

– Vår ståndpunkt är konsekvent och känd för alla, och det har inte skett några förändringar, säger Peskov, men förnekar alltså att Iran har bett om hjälp.

Iran bad om hjälp – Ryssland svarade inte

Kremls uppgifter motsägs av forskarna Maksym Beznosiuk, analytiker som fokuserar på Ukraina och Ryssland, samt William Dixon, forskare vid den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute (Rusi), i en artikel på Rusis webbplats, rapporterar Iltalehti.

Iran ska ha bett Ryssland om hjälp redan i helgen.

– Moskva svarade inte. Även när Iran begärde aktivering av S-400-luftvärnssystem och elektroniska krigsföringssystem vid ryska baser i Syrien, vägrade Moskva att försvara iranskt luftrum, skriver forskarna, enligt tidningen.

Partnerskapet mellan Ryssland och Iran håller nu på att ”kollapsa i realtid”, tillägger forskarna.

Även tidigare i år, när USA angrep Venezuela, visade sig Putinregimen oförmögen att hjälpa en nära allierad som blev attackerad.

Det är ett tydligt ryskt svaghetstecken, menar experterna. Ryssland har bundit sina resurser i Ukraina och klarar inte längre av att hjälpa sina allierade.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Komponenternas avgörande roll har visat sig under kriget i Ukraina. Ryssland använder dem i flera viktiga vapen – bland annat stridsvagnar, drönare, ballistiska robotar och stridsflyg.

Nu kan situationen förändras drastiskt.

Utvecklingen i Mellanöstern slår hårt mot Rysslands teknologiska och logistiska försörjningskedjor. Hela 80 procent av Rysslands import av komponenterna har stoppats, uppger den ukrainske översten Petro Tjernyk.

– Till 80 procent gick flödet av mikroelektronik och vissa teknologiska lösningar via Iran. I nuläget är den kanalen stängd, säger han till militärkanalen Armija FM, rapporterar Di.

Ryssland kan leda om leveranserna till nya handelsrutter, men det kommer att ta tid. Enligt Tjernyk kan det dröja flera månader och dessutom leda till ökade kostnader för den ryska militärindustrin.

Ukraina lider också

Även Ukraina drabbas av svallvågor från Irankriget. När västerländska ledare vänder blicken mot Mellanöstern riskerar viktiga vapenleveranser till Ukraina att påverkas.

– Kriget i Iran avleder världsledarnas uppmärksamhet från Rysslands aggression och utarmar vapenlager som kunde ha överförts till Ukraina, säger Polens utrikesminister Radosław Sikorski enligt Reuters.

”Sorglig men oundviklig konsekvens”

Enligt den polska ministern kräver en storskalig militär operation i Mellanöstern massiva resurser i form av kryssningsrobotar och luftförsvarssystem. Detta begränsar direkt allierades förmåga att stödja de ukrainska styrkorna.

– Det som redan har dirigerats dit kommer definitivt inte att vara tillgängligt för leverans – eller ens försäljning – till Ukraina. Det är en sorglig, men oundviklig konsekvens, säger Sikorski.

LÄS OCKSÅ:

Chockbesked för Trump – serverat av Fox News | Ekonomibladet

USA:s krigsminister: Om en vecka smäller det | Ekonomibladet

”Undergången för Iran” – Erdogan kan svara | Ekonomibladet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen