Trump går till attack – börsen störtdyker

2025 04 22

Donald Trump går på nytt till attack mot chefen för USA:s centralbank.

Det har stått klart under en tid att Fed-chefen Jerome Powell inte är en av Donald Trumps favoriter.

På måndagseftermiddagen går den amerikanske presidenten på nytt till attack mot Powell.

Detta genom att pressa Powell att sänka räntan, och kalla honom för en “förlorare”.

Går till attack

Trump har tagit till Truth Social för att uttrycka sitt missnöje.

Så här skriver han.

– Förebyggande sänkningar av räntorna efterlyses av många. Med energikostnader som gått ner, livsmedelspriser (inklusive Bidens äggkatastrof!) betydligt lägre och de flesta andra saker som trendar ner, finns det praktiskt taget ingen inflation. 

Attackerar Powell

Trump går sedan till attack mot Fed-chefen Jerome Powell.

– Med dessa kostnader som trendar så snyggt nedåt, precis som jag förutspådde att de skulle göra, kan det nästan inte finnas någon inflation, men det kan bli en SÄNKNING av ekonomin om inte Mr Too Late, en stor förlorare, sänker räntorna, NU, skriver han.

– Europa har redan sänkt sju gånger. Powell har alltid varit för sen, utom när det gäller valperioden då han sänkte för att hjälpa den sömnige Joe Biden.

Börsen störtdyker

Den svenska börsen håller stängt på måndagen – men den amerikanska är öppen.

Det ledande indexet S&P 500 faller med över två procent efter Trumps ord.

Det framgår av data från Marketwatch.

Stor oro

Det råder stor oro bland investerare för att Donald Trump kan försöka sparka Jerome Powell.

En president som i en sådan situation sparkar chefen för centralbanken bedöms undergräva ett lands finansiella stabilitet och förutsägbarhet.

– Om man faktiskt skulle försöka avsätta Federal Reserves ordförande tror jag att man skulle få se en kraftig reaktion på marknaderna med högre räntor, lägre dollar och aktier som säljer av. Jag kan inte tro att det är det som administrationen försöker uppnå, säger Evercore ISI:s vice vd Krishna Guha till CNBC.

Mer ekonomi, börsnyheter och mycket annat finns här på Ekonomibladet.

Foto: The White House

Text: Redaktionen

Stort ras i Ryssland – Donald Trump bär skulden

2025 05 28

Moskvabörsen rasar efter att Donald Trump gått till angrepp mot Vladimir Putin.

Efter en storskalig rysk luftattack mot Kyiv kallade Trump den ryske ledaren för ”fullständigt galen”. Samtidigt hotade han att införa nya sanktioner mot Ryssland.

Stort ras i Ryssland 

Nu reagerar den ryska marknaden.

Flera bolag rasar odentligt på Moskvabörsen, rapporterar Moscow Times.

– Sovcomflot, Rysslands största rederi, leder förlustraset med ett fall på mer än 5 procent. Aktierna i energi- och metalljätten En+ Group, statliga Gazprom och teknikföretaget VK Group faller vardera med mer än 4 procent, skriver tidningen.

Enorm osäkerhet

Det ryska investeringsföretaget Finam framhåller att osäkerheten som Trumps utspel skapat är den bidragande orsaken till raset.

– Trumps uttalanden är den främsta orsaken till dagens nedgång, fastslår Finam i en rapport som Moscow Times tagit del av.

Samtidigt pekar Finam på att den ryska marknaden lider av en ”bred oro”, vilket skapar stor osäkerhet. Minst tjugo börsnoterade bolag har avråtts från att göra utdelning på sina resultat.

Stigande inflation och skyhög ränta

Rysslands ekonomi är i gungning.

Det framhåller Jesper Roine, biträdande chef på Östekonomiska Institutet, i en intervju med SvD.

Experten pekar på att tillväxten väntas bromsa in ordentligt under 2025 och 2026. Dessutom har den ryska centralbanken höjt räntan till 21 procent och konsumentpriserna har stigit med över 10 procent.

Samtidigt ökar de militära utgifterna på grund av kriget i Ukraina.

Roine menar att ryska banker kan tvingas låna ut stora belopp till företag inom försvarsindustrin – lån som de under vanliga omständigheter inte skulle ha beviljat.

Enligt experten kan utvecklingen leda till en rysk finanskris.

– Det finns ett antal indikatorer som historiskt varit kopplade till en ökad risk för en finanskris och som syns i Ryssland, säger han till tidningen.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Dyrare bensin att vänta för svenska folket

2025 05 19

Inom några år kommer bensin-och dieselpriser bli dyrare.

Under den senaste tiden har drivmedelspriserna sjunkit – bland annat i samband med fallande oljepriser.

Samtidigt står det redan nu klart att priserna på bensin och diesel kommer att öka i samband med att ett nytt utsläppshandelssystem från EU träder i kraft.

Det rapporterar SVT.

Nytt system

År 2027 träder det nya systemet i kraft – och det innebär bland annat krav på att drivmedelsföretag köper utsläppsrätter.

Förtida handel av utsläppsrätter pekar på att det kan bli ungefär 2,5 kronor dyrare per liter.

I början av maj kostade en framtida utsläppsrätt för ett ton koldioxid 74 euro.

– Det här får man nog säga är den bästa gissningen av vad de här utsläppsrätterna kommer att kosta i framtiden, säger John Hassler, professor i nationalekonomi, till SVT.

Intäkter för staten

EU kommer att dela ut pengarna från utsläppsrätterna till medlemsländerna.

Det innebär intäkter för svenska staten från det nya systemet.

– Det finns ett bra signalvärde i att använda de här pengarna till exempelvis en klimatbonus till de svenska hushållen, fortsätter Hassler.

– Man kan även tänka sig att de här pengarna går till människor på landsbygden.

“Världens bästa styrmedel”

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har kommenterat det nya systemet.

– EU:s utsläppshandelssystem är världens bästa styrmedel för att minska utsläppen, säger hon.

– Eftersom det är väldigt bråttom så har regeringen beslutat att Sverige ska ligga i framkant och införa fler sektorer i det nya ETS-systemet, som vi är med i redan från start. 

“Avgörande”

Pourmokhtari menar vidare att “det kommer att bli avgörande för Sveriges väg mot nettonollutsläpp senast år 2045, samtidigt som vi bidrar till att stärka konkurrenskraften i det svenska näringslivet”.

Antalet nya utsläppsrätter i systemet kommer enligt regeringen minska årligen i en takt som ska resultera i att de berörda sektorerna i EU minskar sina utsläpp med 42 procent till år 2030 jämfört med 2005.

Foto: Cirkle K

Text: Redaktionen