Den amerikanske presidenten har som bekant hamnat i konflikt med elitskolan.

Trump menar att Harvard och andra universitet drivs på ideologiska grunder – medan skolan slår tillbaka och understryker att de måste få behålla sin självständighet.

Nu fryser Trump miljarder i stöd till Harvard, rapporterar Bloomberg.

Fryser stöd

Trump-administrationen förklarar att Harvard University inte är berättigat till nya forskningsanslag från den federala regeringen i den senaste upptrappningen mellan Vita huset och Ivy League-skolan.

Utbildningsminister Linda McMahon har skickat universitetet ett brev där hon varnar för att tillgång till ytterligare federal finansiering inte skulle vara möjlig förrän ”de visar ansvarsfull förvaltning”.

Miljarder

Harvard skulle behöva inleda förhandlingar med administrationen för att återuppta behörigheten, enligt en administrationstjänsteman som diskuterade åtgärden på villkor av anonymitet.

Tjänstemannen säger att det hela kan påverka över 1 miljard dollar årligen – ungefär 10 miljarder kronor – även om administrationen inte omedelbart specificerat siffran.

Stort missnöje

Harvard fördömer administrationens tillkännagivande. 

Kraven ”skulle innebära en aldrig tidigare skådad och otillbörlig kontroll” av universitetet och ”skulle få avskräckande konsekvenser för högre utbildning”.

Det säger en talesman för Harvard i ett uttalande.

– Harvard kommer att fortsätta att följa lagen, främja och uppmuntra respekt för åsiktsmångfald och bekämpa antisemitism i vårt samhälle, menar talesmannen enligt CNN.

– Harvard kommer också att fortsätta att försvara sig mot olagliga statliga övergrepp som syftar till att kväva forskning och innovation som gör amerikanerna säkrare och tryggare.

Inte bara Harvard

Harvard är inte det enda lärosätet som utsätts för hårda påtryckningar från Vita huset. 

Universitet som Princeton, Cornell och Northwestern har alla fått sina anslag frysta eller indragna, och utbildningsdepartementet har meddelat 60 högskolor och universitet att de är under utredning för ”antisemitiska trakasserier och diskriminering”.

Foto: The White House

Text: Redaktionen

En nattlig ukrainsk granatattack mot den ryska gränsstaden Belgorod har orsakat allvarliga skador och strömavbrott.

Detta har fått lokala myndigheter att sammankalla till ett krismöte, enligt guvernören i regionen.

Intensiv beskjutning

Den ryska staden Belgorod, nära gränsen till Ukraina, har drabbats för intensiv beskjutning från ukrainskt håll.

Enligt regionens guvernör har attackerna orsakat omfattande materiella skador i staden, som normalt inte är en frontlinje i konflikten, rapporterar Reuters.

– Jag kan tyvärr inte säga god kväll, mina kära vänner, säger guvernör Vyacheslav Gladkov i ett videouttalande efter attacken, inspelat i nästan totalt mörker.

– Fienden har beskjutit den civila staden Belgorod. Alla vet att vi inte har några militära mål här. Det har skett allvarliga skador. Jag har varit ute och sett det med egna ögon.

Kallar till krismöte

Myndigheterna har nu kallat in till ett akut nödmöte för att samordna responsen och planera arbetet med att återställa ordning och säkerhet efter attackerna.

Förutom skador på byggnader och infrastruktur har strömbortfall rapporterats i delar av regionen efter attacken, uppger guvernören.

– Arbetet med att återställa elförsörjningen i Belgorod har ännu inte kunnat genomföras fullt ut, säger Gladkov i ett meddelande.

Fortsatt eskalering

Beslutet att hålla nödmöte kommer i ett läge då USA-medlade fredssamtal pågår mellan Moskva och Kyiv, även om våldet fortsätter att eskalera.

I grannregionen Bryansk rapporterades det under veckan att Ukraina även träffat energianläggningar med HIMARS-missiler och obemannade flygfarkoster, vilket orsakat strömavbrott i vissa samhällen.

Ukrainska styrkor har regelbundet attackerat Belgorod och närliggande delar av regionen sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022.

Ukraina har i sin tur uppgett att ryska missil- och drönarattacker mot huvudstaden Kyiv i januari lämnade omkring en miljon människor utan elektricitet.

Foto: President of Russia Office resp J Kingma

Text: Redaktionen

Ukrainas parlaments talman har i Washington diskuterat och kommit överens om vad han kallar ”helvetiska sanktioner” med amerikanska senatorer mot Ryssland.

Åtgärder som enligt honom kan tvinga Ryssland att acceptera fred, rapporterar RBC Ukraine.

Samtal i Washington

Ukrainas parlaments talman Ruslan Stefanchuk har under ett besök i Washington träffat flera inflytelserika amerikanska senatorer för att diskutera nya, kraftigt skärpta sanktioner mot Ryssland.

Målet är att öka det ekonomiska och politiska trycket på Moskva för att få ett slut på kriget mot Ukraina.

Efter mötet beskrev Stefanchuk sanktionerna som extremt långtgående.

– Det handlar om helvetiska sanktioner mot Ryssland – planer som ska tvinga landet mot fred, skriver han på sociala medier efter samtalen.

Detaljrika sanktioer

Enligt Stefanchuk fokuserade mötet på konkreta detaljer och hur planen kan träda i kraft.

Diskussionerna handlade både om vilka sanktioner som ska införas och hur snabbt de kan sättas i verk.

– Vi gick igenom sanktionernas innehåll i detalj, hur de ska införas och vilka tidsramar som är realistiska, uppger han.

På mötet deltog bland andra senatorerna Lindsey Graham och Richard Blumenthal, tillsammans med Ukrainas ambassadör i USA och representanter från presidentkansliet i Kyiv.

Utöver sanktioner tog Stefanchuk också upp Rysslands återkommande attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur och behovet av förstärkt luftförsvar.

Han betonar att civila mål fortsätter att utsättas för omfattande angrepp.

– Ryssland fortsätter att slå mot vår energiinfrastruktur. Utan starkare luftförsvar riskerar miljoner civila att drabbas, framhåller han.

Han tackar även senator Lindsey Graham för initiativ kopplade till ökat militärt stöd och betonar vikten av fortsatt amerikanskt engagemang.

Brett stöd i USA

Stefanchuk understryker att stödet för Ukraina i USA är brett och sträcker sig över partigränserna, något han menar är avgörande för långsiktig stabilitet.

– Stödet för Ukraina i den amerikanska kongressen är tvåpartistiskt och starkt, säger han.

USA:s finansminister Scott Bessent säger att Washington överväger att skärpa sanktionerna mot Ryssland och påpekar att beslutet beror på hur fredssamtalen utvecklas.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen