Under tisdagen kom uppgifter om att EU:s kommande sanktionspaket har blivit försenat.

Två EU-tjänstemän uppgav att sanktionerna skjuts upp utan att precisera när de kan komma att bli aktuella igen.

Nu meddelar dock EU-toppen Ursula von der Leyen att ett nittonde sanktionspaket är på väg efter att ha pratat med USA:s president Donald Trump.

Har pratat med Trump

Ursula von der Leyen uppger att hon har pratat med Donald Trump om saken, och att ett nytt sanktionspaket kommer.

Hon ger dock ingen tidsplan.

– Jag hade ett bra samtal med USA:s president om att stärka våra gemensamma ansträngningar för att öka det ekonomiska trycket på Ryssland genom ytterligare åtgärder, skriver hon på X.

– Kommissionen kommer snart att presentera sitt 19:e sanktionspaket, som riktar sig mot krypto, banker och energi.

Ökar takten

EU-toppen meddelar även att utöver sanktioner mot ryska banker, rysk energi och krypto så kommer EU att öka takten vad gäller utfasningen av rysk gas och olja.

– Rysslands krigsekonomi, som upprätthålls av intäkter från fossila bränslen, finansierar blodspillan i Ukraina, menar hon.

– För att få ett slut på det kommer kommissionen att föreslå att utfasningen av ryska fossila bränslen påskyndas.

Läs mer: Trump riktar uppmaning till Zelenskyj – och hela Europa

Slår mot marknaden

Samtidigt fortsätter ukrainarna med vad de beskriver som sina egna “sanktioner” – alltså drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur.

Ukrainas pågående kampanj med långdistansanfall mot Rysslands kritiska energiinfrastruktur fortsätter att försämra Rysslands marknader för olja och bensin, vilket sannolikt påverkar landets långsiktiga förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Det uppger tankesmedjan Institute for the Study of War.

Källor uppger

ISW förklarar.

– Reuters rapporterade den 16 september att tre källor från industrin uppgav att det ryska statskontrollerade oljebolaget Transneft har varnat producenter om att Transneft kan behöva minska produktionen efter en serie ukrainska drönarattacker mot kritiska exporthamnar och raffinaderier.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Lastbilstillverkaren Scania slår larm om en mycket sårbar punkt i den svenska infrastrukturen.

En tredjedel av Sveriges totala varuflöden riskerar att slås ut, varnar företaget, som får medhåll av bland annat AstraZeneca och Södertälje kommun.

Larmar om allvarlig sårbarhet

Ett stopp på Södertäljebron riskerar att få enorma ekonomiska effekter, varnar Scania.

En incident på bron kan leda till att en tredjedel av Sveriges totala varuflöden, räknat i värde, riskerar att slås ut. Det visar en ny rapport.

Det finns ingen fungerande alternativ vägförbindelse för tung trafik om bron måste stängas, vilket innebär att bron utgör en stor sårbarhet för hela landet.

– Varje dygn passerar i genomsnitt 65 000 fordon över Södertäljebron – tre gånger så många som över Öresundsbron, uppger Scania i ett uttalande.

Hela Stockholmsregionen är beroende av bron för stora delar av sin varuförsörjning, konstaterar rapporten. Bron är emellertid 60 år gammal, och en incident som leder till att bron måste stängas av kan få enorma konsekvenser.

”Viktig för hela landet”

Scania, AstraZeneca och Södertälje kommun har undertecknat en avsiktsförklaring om att verka för en ny förbindelse under Södertälje kanal.

Inom ramen för detta har man tagit fram den nya rapporten, som visar att årliga varuflöden till ett värde av mer än 1 150 miljarder kronor skulle påverkas av ett stopp på Södertäljebron.

– Den här rapporten visar tydligt hur viktig passagen över Södertälje kanal är för hela landets industri, säger Marcus Holm, global chef för produktion och logistik på Scania, i ett uttalande.

– Sårbarheten i infrastrukturen har en direkt påverkan på robustheten i våra logistikkedjor och vår personalförsörjning, tillägger han.

Får medhåll av AstraZeneca

Även AstraZeneca slår larm om brons sårbarhet.

– Vi har vår största produktionsanläggning i Södertälje, här tillverkas en tredjedel av vår globala försäljning. En robust infrastruktur kring den produktionen är inte bara viktigt för AstraZeneca utan för tillgången till livsviktiga läkemedel i stora delar av världen, säger Nina Andrén, chef för AstraZenecas campus i Södertälje.

– Den här rapporten visar svart på vitt varför Sverige inte har råd att vänta längre. Passagen måste stärkas och vi anser att en tunnel är det bästa alternativet för att minska sårbarheten, förklarar hon i ett uttalande.

Foto: Logotype

Text: Redaktionen