Det har president Donald Trump beordrat.

Nu fastställs planerna.

Utrikesdepartementet kommer att inleda uppsägningar redan i dag, fredag, rapporterar CBS News.

Målsättningen är att minska antalet anställda i USA med cirka 15 procent. Siffran innebär att omkring 1 800 personer kommer att tvingas lämna sina jobb.

Massuppsägningarna är en del av Trumpadministrationens hårda sparplan – ett försök att krympa statsbudgeten genom omfattande nedskärningar.

– Målet är att effektivisera inhemska operationer för att kunna fokusera på diplomatiska prioriteringar. Nedskärningarna har noggrant anpassats för att inte påverka kärnfunktioner, står det i ett dokument som CBS tagit del av.

Stor omorganisering

Som en del av uppsägningarna kommer utrikesdepartementet att slå samman ett stort antal amerikanska kontor.

Personalstyrkan utomlands kommer inte att påverkas i nuläget. Men enligt uppgifter till CBS kan det dock bli aktuellt med uppsägningar utomlands i framtiden.

Varnar för

Kritiker menar att nedskärningarna kan undergräva utrikesdepartementets arbete.

– Ingen bestrider värdet av att stärka och rationalisera utrikesdepartementet för att möta dagens globala utmaningar. Men det finns ett rätt sätt och ett fel sätt att göra det, framhåller fackförbundet American Foreign Service Association, som representerar medlemmar av USA:s utrikesförvaltning.

– Att försvaga och demoralisera arbetskraften är fel väg att gå och det är lika fel att anklaga våra diplomater för ineffektivitet och bristande ansvar.

Kritik har också riktats mot att nedskärningarna omfattar avdelningar som fokuserar på demokrati och mänskliga rättigheter.

– Sammantaget undergräver dessa åtgärder avsevärt USA:s roll i världen och öppnar dörren för motståndare som hotar vår säkerhet och vårt välstånd, säger Demokraternas senator Jeanne Shaheen enligt kanalen. 

”Främja USA:s intressen”

Utrikesminister Marco Rubio har svarat på kritiken.

Han menar att omorganisationen kommer effektivisera utrikesdepartementets arbete.

– Omorganisationsplanen kommer att resultera i ett mer flexibelt departement, bättre rustat för att främja USA:s intressen och hålla amerikaner säkra över hela världen, säger han enligt CBC

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen

I Ryssland är det mycket som har förändrats sedan diktatorn Vladimir Putin inledde sitt krig mot Ukraina.

Den ryska regimen har bland annat tagit kontroll över enorma tillgångar.

Kreml har genomfört nationaliseringar till ett värde av motsvarande 50 miljarder dollar, enligt en ny rapport.

Förstatligar tillgångar

Ryssland har alltså förstatligat privata tillgångar till ett värde av 50 miljarder dollar sedan invasionen av Ukraina inleddes, visar en rapport från advokatbyrån NSP i Moskva, rapporterar The Moscow Times.

Det rör sig om en enorm summa – som ungefär motsvarar landets årliga budgetunderskott eller en tredjedel av dess militära utgifter, enligt tidningen.

Enligt NSP har man dokumenterat 102 fall av beslagtagande av privata tillgångar sedan kriget inleddes.

Det rör sig om privata verksamheter inom många olika branscher, varav många anses strategiskt viktiga för Rysslands krig.

– Kreml löser två problem samtidigt, menar Rysslandsexperten Andrei Yakovlev vid Harvarduniversitetet, enligt tidningen.

När verksamheterna så småningom säljs vidare så får man intäkter, samtidigt som man knyter affärseliten till regimen, enligt experten.

Bortser från rättsnormer

Rysslands konstitutionsdomstol har avskaffat preskriptionstiden för avtal gällande privatisering, vilket har gjort att ryska myndigheter kan se över och i vissa fall upphäva avtal som går tillbaka till 90-talet, enligt tidningen.

När det gäller utländska företag har man också kringgått internationella avtal och regler med hjälp av ett presidentdekret som tillåter ”tillfällig” statlig kontroll.

Beslag görs ofta med hänvisning till lagar om strategiska nationella intressen.

Vissa beslag görs också med hänvisning till påstådd korruption, oegentligheter vid privatiseringen, åtgärder mot ”extremism”, med mera, enligt advokatbyrån.

Ryska staten hänvisar till att man måste skydda ”nationella intressen”, men kritiker menar att rättsnormer urholkas och att man då också tappar investerares förtroende.

Foto: Avinash Kumar resp President of Russia Office

Text: Redaktionen