Anders Fogh Rasmussen var Natos generalsekreterare mellan 2009 och 2014. Innan dess var han Danmarks statsminister.

Nu anklagar Rasmussen den amerikanska presidenten för att ha en stil som för tankarna till de ”gangsters” som styr i diktaturerna Ryssland och Kina.

”Har talat om USA som världens polis”

Anders Fogh Rasmussen är starkt kritisk till Trumps planer på att annektera Grönland, som tillhör Rasmussens eget hemland Danmark.

Den tidigare Natochefen säger att det har varit smärtsamt för honom att bevittna USA:s förändring under Trump, rapporterar Sky News.

– För mig har det varit en smärtsam process. Sedan barndomen har jag betraktat USA som den naturliga ledaren för den fria världen, säger Fogh Rasmussen i en intervju med Financial Times, enligt kanalen.

Som dansk statsminister skickade han danska trupper till USA:s krig i Afghanistan, och han har alltid betraktat USA som en god kraft i världspolitiken.

– Jag har till och med talat om USA som världens polis, berättar Rasmussen.

Men nu har den tidigare Natochefens uppfattning om USA förändrats radikalt.

Jämför med gangsterregimer

Han använder ordet ”gangster” för att beskriva hur Trump och hans administrationen uttrycker sig – och han ser likheter med de auktoritära regimerna i Ryssland och Kina.

– Nu ser vi att USA använder ett språk som ligger ganska nära de gangsters som de borde kontrollera i Moskva, Peking, etcetera, säger Anders Fogh Rasmussen, enligt kanalen.

Han anser att den nuvarande situationen, med en tydlig splittring mellan USA och Europa, inte gynnar någon av parterna.

De enda som gynnas är Putinregimens Ryssland.

– Splittringar i väst spelar Ryssland i händerna, säger han.

 Fogh Rasmussen tror att Kreml är mer än nöjda över västvärldens storbråk om Grönland.

– Jag är säker på att Moskva hoppas att Grönland blir isberget som sänker Nato, säger västalliansens tidigare chef.

Nu är hela världsordningen hotat, fruktar han.

– Så detta går bortom Danmark och Grönland... Att erövra Grönland skulle vara slutet på världsordningen som vi känner den, säger Anders Fogh Rasmussen, enligt kanalen.

Foto: World Economic Forum, Wikimedia resp Official White House Photo by Harrison Koeppel

Text: Redaktionen

Komponenternas avgörande roll har visat sig under kriget i Ukraina. Ryssland använder dem i flera viktiga vapen – bland annat stridsvagnar, drönare, ballistiska robotar och stridsflyg.

Nu kan situationen förändras drastiskt.

Utvecklingen i Mellanöstern slår hårt mot Rysslands teknologiska och logistiska försörjningskedjor. Hela 80 procent av Rysslands import av komponenterna har stoppats, uppger den ukrainske översten Petro Tjernyk.

– Till 80 procent gick flödet av mikroelektronik och vissa teknologiska lösningar via Iran. I nuläget är den kanalen stängd, säger han till militärkanalen Armija FM, rapporterar Di.

Ryssland kan leda om leveranserna till nya handelsrutter, men det kommer att ta tid. Enligt Tjernyk kan det dröja flera månader och dessutom leda till ökade kostnader för den ryska militärindustrin.

Ukraina lider också

Även Ukraina drabbas av svallvågor från Irankriget. När västerländska ledare vänder blicken mot Mellanöstern riskerar viktiga vapenleveranser till Ukraina att påverkas.

– Kriget i Iran avleder världsledarnas uppmärksamhet från Rysslands aggression och utarmar vapenlager som kunde ha överförts till Ukraina, säger Polens utrikesminister Radosław Sikorski enligt Reuters.

”Sorglig men oundviklig konsekvens”

Enligt den polska ministern kräver en storskalig militär operation i Mellanöstern massiva resurser i form av kryssningsrobotar och luftförsvarssystem. Detta begränsar direkt allierades förmåga att stödja de ukrainska styrkorna.

– Det som redan har dirigerats dit kommer definitivt inte att vara tillgängligt för leverans – eller ens försäljning – till Ukraina. Det är en sorglig, men oundviklig konsekvens, säger Sikorski.

LÄS OCKSÅ:

Chockbesked för Trump – serverat av Fox News | Ekonomibladet

USA:s krigsminister: Om en vecka smäller det | Ekonomibladet

”Undergången för Iran” – Erdogan kan svara | Ekonomibladet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

En av Rysslands nära allierade har attackerats.

Men Kreml hävdar att de inte har fått någon förfrågan om hjälp.

Experter menar dock att Rysslands svaghet nu blottas på ett skoningslöst sätt.

”Inga förfrågningar”

Iran har inte bett Ryssland om hjälp sedan Israel och USA inledde sina attacker mot landet, hävdar Kreml, enligt Moscow Times.

– Det fanns inga förfrågningar från Iran i detta fall, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov på torsdagen, rapporterar tidningen.

Ryssland är en av Irans närmaste partners, men trots det ska de enligt Kreml alltså inte ha begärt något militärt stöd i samband med den israelisk-amerikanska attacken.

Vladimir Putin har beskrivit dödandet av ayatollah Ali Khamenei som ett ”cyniskt mord”, och Rysslands sändebud till FN har beskrivit attacken mot Iran som en "avsiktlig, förmedveten och oprovocerad väpnad aggression."

Men trots dessa hårda ord, och trots att Ryssland och Iran skrev under ett strategiskt partnerskapsavtal så sent som 2025, tycks Kreml inte vara redo att rycka ut till Irans försvar.

– Vår ståndpunkt är konsekvent och känd för alla, och det har inte skett några förändringar, säger Peskov, men förnekar alltså att Iran har bett om hjälp.

Iran bad om hjälp – Ryssland svarade inte

Kremls uppgifter motsägs av forskarna Maksym Beznosiuk, analytiker som fokuserar på Ukraina och Ryssland, samt William Dixon, forskare vid den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute (Rusi), i en artikel på Rusis webbplats, rapporterar Iltalehti.

Iran ska ha bett Ryssland om hjälp redan i helgen.

– Moskva svarade inte. Även när Iran begärde aktivering av S-400-luftvärnssystem och elektroniska krigsföringssystem vid ryska baser i Syrien, vägrade Moskva att försvara iranskt luftrum, skriver forskarna, enligt tidningen.

Partnerskapet mellan Ryssland och Iran håller nu på att ”kollapsa i realtid”, tillägger forskarna.

Även tidigare i år, när USA angrep Venezuela, visade sig Putinregimen oförmögen att hjälpa en nära allierad som blev attackerad.

Det är ett tydligt ryskt svaghetstecken, menar experterna. Ryssland har bundit sina resurser i Ukraina och klarar inte längre av att hjälpa sina allierade.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen