Teslas bakslag – nej till nya varumärket

2025 05 09

Tesla har det inte lätt just nu. Nu nekas elbilstillverkaren att varumärkesskydda termen “Robotaxi” med hänvisning till sina fordon.

Tesla får inte ensamrätt till termen “Robotaxi” för sina fordon.

Det slår det amerikanska patentverket fast.

En ytterligare ansökan från Tesla om att varumärkesskydda termen “Robotaxi” för sin kommande Taxitjänst ligger fortfarande under granskning hos myndigheten, rapporterar Tech Crunch.

“Cybercab” har också stoppats

Det amerikanska patentverket har nu gett Tesla tre månader på sig att lämna in ett motsvar, annars kommer ansökan att överges.

Tidigare ansökningar från Tesla om att varumärkesskydda termen “Cybercab” har stoppats eftersom andra företag strävar efter liknande “Cyber”-varumärken, rapporterar techtidningen.

Läs mer: USA och Storbritannien äntligen överens – tecknar miljardavtal

Ännu ett bakslag för Tesla

Detta innebär ännu ett bakslag för Tesla, som genomgått ett stålbad under de senaste månaderna. 

Stora protester mot varumärket och dess frånvarande vd Elon Musk har skakat bolaget sedan Musk tog över rodret vid Trumps nyinstiftade myndighet Doge.

Tesla uppgav dock under förra månaden att dess plan att rulla ut en autonom taxitjänst i juni fortfarande är på rätt spår.

“Svårt att mäta effekterna”

Elbilstillverkaren uppgav i april att bolaget behöver omprova sin tillväxtprognos på tre månader, eftersom det är “svårt att mäta effekterna av den skiftande globala handelspolitiken på fordons- och energiförsörjningskedjorna”, uppger Reuters.

– Det skiftande politiska sinnesläget kan ha meningsfull inverkan på efterfrågan på våra produkter på kort sikt, heter det i ett uttalande från Tesla.

Läs också: Bill Gates oväntade attack: “Musk dödar världens fattigaste barn”

Foto: Tesla (Pressfoto)

Text: Redaktionen

Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

2026 05 01

Försvarsminister Pete Hegseth bekräftar nytt amerikanskt stöd till Ukraina.

Sedan Donald Trump tog över som president i USA blev situationen annorlunda för Ukraina.

Hans föregångare Joe Biden skickade återkommande stora stödpaket till Kyiv.

Donald Trump tog sedan en mer neutral roll, och de amerikanska stödpaketen till Ukraina har i praktiken upphört.

Men nu kommer besked från USA:s försvarsminister Pete Hegseth om nytt stöd till det krigshärjade landet.

USA-stöd till Ukraina

Den amerikanska kongressen spikade stödpaketet redan i december.

Det handlar om ett paket värt 400 miljoner dollar – motsvarande 3,7 miljarder svenska kronor.

Den republikanska senatorn Mitch McConnell kritiserade försvarsdepartementet för att inte ha skickat iväg paketet.

– Ukrainastödet som vi röstade igenom för flera månader sedan ligger nu bara och samlar damm i Pentagon, menar han.

Hegseth bekräftar

Men USA:s försvarsminister Pete Hegseth menar att pengarna har skickats.

– Departementet bekräftar att 400 miljoner dollar anslogs för kapacitetsuppbyggnad i Europa, och per den 28 april har dessa medel frigjorts, säger han enligt Ukrainska Pravda.

Exakt vad pengarna ska användas till är i nuläget oklart.

Läs mer: Ryska attackhelikoptrar förstörda

Under USAI-programmet

Pengarna har klubbats igenom under USAI-programmet – vilket står för The Ukraine Security Assistance Initiative.

Programmet syftar till att bygga upp Ukrainas förmåga att försvara sin suveränitet och territoriella integritet, stödja initiativ för institutionell transformation samt främja USA:s politiska och militära mål. 

Möjliga satsningar

Det är oklart exakt vad pengarna kommer att gå till, men USAI-resurser har tillåtelse att användas för bland annat:

- Granatkastare 

- Finkalibriga vapen 

- Pansarvärnssystem med tillhörande ammunition 

- Obemannade övervakningssystem

Läs mer: Oroväckande för svenska bilister – sticker iväg rejält

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

1 maj 2026

Rödgröna ångrar sig – ”blev inte så bra”

2026 05 01

Rödgröna partier ångrar en av sina egna reformer.

Tre av de rödgröna partierna – S, C och MP – låg bakom den hårt kritiserade reformen av Arbetsförmedlingen för några år sedan.

Nu har partierna ångrat sig och är överens om att reformen bör rullas tillbaka.

”Det är få som är nöjda”

Reformen av Arbetsförmedlingen var ett av Centerpartiets viktigaste krav i förhandlingarna om januariavtalet 2019, rapporterar SR.

Reformen innebar att stora delar av verksamheten privatiserades samt att 130 lokalkontor lades ned.

Nu säger partierna själva att reformen har misslyckats.

– Det blev inte så bra. Det är ju få som är nöjda egentligen, så vi ser ett behov av att hantera de här bristerna, säger Ardalan Shekarabi (S), arbetspolitisk talesperson, till radiokanalen.

Sedan reformen genomfördes har den kritiserats hårt från flera håll.

Bland annat menar Statskontoret att arbetslösa som står längst ifrån arbetsmarknaden har missgynnats av reformen.

”Privata aktörer inget självändamål”

Reformen har heller inte lett till varken lägre kostnader eller bättre resultat, enligt Institutet för arbetsmarknadspolitisk forskning.

Nu säger de tre rödgröna partierna som låg bakom reformen att Arbetsförmedlingens lokala förankring återigen behöver stärkas, samt att de privata aktörerna behöver bli bättre och kontrolleras hårdare.

– De privata aktörerna är ju inte något självändamål, de ska kunna visa att på så här många månader har jag gett personen jobb, annars ska de inte få pengar. Det är lite svårt att återskapa allting, men man får hitta nya vägar, säger Martin Ådahl (C), som var en av de centerpartister som arbetade fram reformen, enligt radiokanalen.

83 kommuner helt utan arbetsförmedling

Nyligen bekräftade en kartläggning från Unionen att Arbetsförmedlingen har dragit sig tillbaka från stora delar av landet.

Den lokala närvaron har halverats, enligt Unionens rapport.

Antalet kommuner med fast bemannade arbetsförmedlingskontor har minskat från 170 till 81. Arbetsförmedlingen saknas idag helt i 83 kommuner.

– Det här är inte en marginell förändring. Det är en systematisk tillbakadragning av staten från stora delar av landet, med tydliga konsekvenser för arbetsmarknaden, säger Peter Hellberg, förbundsordförande på Unionen, i ett uttalande. 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen