Swedbank larmar om 30-åringar: Många får det sämre

2025 03 20

Den finansiella hälsan backar bland 30-39-åringar.

Det uppger Swedbank i sin årliga rapport om svenskarnas finansiella hälsa.

I åldersgruppen har andelen med god eller stark finansiell hälsa minskat från 73 till 69 procent. Nedgången innebär att 30-39-åringar är den åldersgrupp som har sämst finansiell hälsa.

–  30-39-åringarna har lägre sparbuffert än alla andra åldersgrupper och har också ofta behövt ta av sparande eller låna till sina utgifter. I den här åldern bildar många familj och köper större boende, det kan göra att många av dem är mer ekonomiskt sårbara, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank. 

Bättre för unga och äldre

I andra åldersgrupper går trenden åt motsatt håll.

Hos unga vuxna (18-29 år) har den finansiella hälsan ökar. Många uppger att deras privatekonomi stärkts det senaste året och över var tredje person i åldersgruppen (73 procent) framhåller att de har en god eller stark finansiell hälsa.

–  De unga har fått bättre koll på sin ekonomi. Det är den grupp som är bäst på att budgetera och planera, viktiga steg mot en tryggare ekonomi, säger Madelén Falkenhäll.

Bästa gruppen

Äldre svenskar har starkast finansiell hälsa. Hela 87 procent av personer över 60 år uppger att de har god eller stark finansiell hälsa. 

– De äldre känner sig mer trygga med sin ekonomi. Många har hunnit bygga upp ett sparande och skaffat de försäkringar som behövs, och en stor del av dem är skuldfria. De äldre uppger dessutom i högre utsträckning än andra att de mår bra, säger Madelén Falkenhäll.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

2026 03 05

Kreml visar ett tydligt svaghetstecken.

En av Rysslands nära allierade har attackerats.

Men Kreml hävdar att de inte har fått någon förfrågan om hjälp.

Experter menar dock att Rysslands svaghet nu blottas på ett skoningslöst sätt.

”Inga förfrågningar”

Iran har inte bett Ryssland om hjälp sedan Israel och USA inledde sina attacker mot landet, hävdar Kreml, enligt Moscow Times.

– Det fanns inga förfrågningar från Iran i detta fall, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov på torsdagen, rapporterar tidningen.

Ryssland är en av Irans närmaste partners, men trots det ska de enligt Kreml alltså inte ha begärt något militärt stöd i samband med den israelisk-amerikanska attacken.

Vladimir Putin har beskrivit dödandet av ayatollah Ali Khamenei som ett ”cyniskt mord”, och Rysslands sändebud till FN har beskrivit attacken mot Iran som en "avsiktlig, förmedveten och oprovocerad väpnad aggression."

Men trots dessa hårda ord, och trots att Ryssland och Iran skrev under ett strategiskt partnerskapsavtal så sent som 2025, tycks Kreml inte vara redo att rycka ut till Irans försvar.

– Vår ståndpunkt är konsekvent och känd för alla, och det har inte skett några förändringar, säger Peskov, men förnekar alltså att Iran har bett om hjälp.

Iran bad om hjälp – Ryssland svarade inte

Kremls uppgifter motsägs av forskarna Maksym Beznosiuk, analytiker som fokuserar på Ukraina och Ryssland, samt William Dixon, forskare vid den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute (Rusi), i en artikel på Rusis webbplats, rapporterar Iltalehti.

Iran ska ha bett Ryssland om hjälp redan i helgen.

– Moskva svarade inte. Även när Iran begärde aktivering av S-400-luftvärnssystem och elektroniska krigsföringssystem vid ryska baser i Syrien, vägrade Moskva att försvara iranskt luftrum, skriver forskarna, enligt tidningen.

Partnerskapet mellan Ryssland och Iran håller nu på att ”kollapsa i realtid”, tillägger forskarna.

Även tidigare i år, när USA angrep Venezuela, visade sig Putinregimen oförmögen att hjälpa en nära allierad som blev attackerad.

Det är ett tydligt ryskt svaghetstecken, menar experterna. Ryssland har bundit sina resurser i Ukraina och klarar inte längre av att hjälpa sina allierade.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

80 procent stoppas – dundersmäll för Putins armé

2026 03 05

Halvledare och mikrochip spelar en avgörande roll i modern krigföring.

Komponenternas avgörande roll har visat sig under kriget i Ukraina. Ryssland använder dem i flera viktiga vapen – bland annat stridsvagnar, drönare, ballistiska robotar och stridsflyg.

Nu kan situationen förändras drastiskt.

Utvecklingen i Mellanöstern slår hårt mot Rysslands teknologiska och logistiska försörjningskedjor. Hela 80 procent av Rysslands import av komponenterna har stoppats, uppger den ukrainske översten Petro Tjernyk.

– Till 80 procent gick flödet av mikroelektronik och vissa teknologiska lösningar via Iran. I nuläget är den kanalen stängd, säger han till militärkanalen Armija FM, rapporterar Di.

Ryssland kan leda om leveranserna till nya handelsrutter, men det kommer att ta tid. Enligt Tjernyk kan det dröja flera månader och dessutom leda till ökade kostnader för den ryska militärindustrin.

Ukraina lider också

Även Ukraina drabbas av svallvågor från Irankriget. När västerländska ledare vänder blicken mot Mellanöstern riskerar viktiga vapenleveranser till Ukraina att påverkas.

– Kriget i Iran avleder världsledarnas uppmärksamhet från Rysslands aggression och utarmar vapenlager som kunde ha överförts till Ukraina, säger Polens utrikesminister Radosław Sikorski enligt Reuters.

”Sorglig men oundviklig konsekvens”

Enligt den polska ministern kräver en storskalig militär operation i Mellanöstern massiva resurser i form av kryssningsrobotar och luftförsvarssystem. Detta begränsar direkt allierades förmåga att stödja de ukrainska styrkorna.

– Det som redan har dirigerats dit kommer definitivt inte att vara tillgängligt för leverans – eller ens försäljning – till Ukraina. Det är en sorglig, men oundviklig konsekvens, säger Sikorski.

LÄS OCKSÅ:

Chockbesked för Trump – serverat av Fox News | Ekonomibladet

USA:s krigsminister: Om en vecka smäller det | Ekonomibladet

”Undergången för Iran” – Erdogan kan svara | Ekonomibladet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen