Swedbank larmar om 30-åringar: Många får det sämre

2025 03 20

Den finansiella hälsan backar bland 30-39-åringar.

Det uppger Swedbank i sin årliga rapport om svenskarnas finansiella hälsa.

I åldersgruppen har andelen med god eller stark finansiell hälsa minskat från 73 till 69 procent. Nedgången innebär att 30-39-åringar är den åldersgrupp som har sämst finansiell hälsa.

– 30-39-åringarna har lägre sparbuffert än alla andra åldersgrupper och har också ofta behövt ta av sparande eller låna till sina utgifter. I den här åldern bildar många familj och köper större boende, det kan göra att många av dem är mer ekonomiskt sårbara, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank.

Bättre för unga och äldre

I andra åldersgrupper går trenden åt motsatt håll.

Hos unga vuxna (18-29 år) har den finansiella hälsan ökar. Många uppger att deras privatekonomi stärkts det senaste året och över var tredje person i åldersgruppen (73 procent) framhåller att de har en god eller stark finansiell hälsa.

– De unga har fått bättre koll på sin ekonomi. Det är den grupp som är bäst på att budgetera och planera, viktiga steg mot en tryggare ekonomi, säger Madelén Falkenhäll.

Bästa gruppen

Äldre svenskar har starkast finansiell hälsa. Hela 87 procent av personer över 60 år uppger att de har god eller stark finansiell hälsa.

– De äldre känner sig mer trygga med sin ekonomi. Många har hunnit bygga upp ett sparande och skaffat de försäkringar som behövs, och en stor del av dem är skuldfria. De äldre uppger dessutom i högre utsträckning än andra att de mår bra, säger Madelén Falkenhäll.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Milslånga köer vid ryska gränsen

2026 08 20

Tiotusentals ryssar flyr fältet.

När Ryssland inledde invasionen av Ukraina 2022, och gick ut med en omfattande mobilisering i landet, flydde många ryssar fältet.

Nu ser det ut att vara dags igen.

Uppgifter gör gällande att Kreml planerar för en ny mobilisering. Det har fått vägen från Ryssland till Georgien att svämma över av ryska medborgare som vill lämna landet, rapporterar oberoende The Moscow Times.

– Tiotusentals ryssar har beslutat att resa till Georgien mitt i rykten om en möjlig ny mobiliseringsvåg i höst, uppger tidningen.

– Rysslands federala tullmyndighet bekräftar den rekordhöga passagerartrafiken vid gränsövergången i Verkhny Lars.

19 000 per dag

Tiotusentals ryssar passerar gränsen varje dag, rapporterar den oberoende nyhetsbyrån Meduza.

– Samma trend har hållit i sig i flera dagar nu. Den 15 och 16 augusti passerade mer än 19 000 personer kontrollpunkten per dag, uppger den ryska tullmyndigheten, enligt nyhetsbyrån.

– Nuvarande siffror överstiger avsevärt de för jämförbara perioder under tidigare år.

Läs också: UPPGIFTER: NATO-flygplan vid Kaliningrad

Långa köer

Enligt ögonvittnen är det massiva köer och trafikstockning vid gränsen, rapporterar The Moscow Times.

Bilar kör sakta i en hastighet av så lite som 50 meter i timmen vid gränsövergången till Georgien, som är den enda landvägen länderna emellan.

Situationen liknar den som utspelade sig 2022 strax efter krigets start.

– I slutet av september 2022 visade det sig vara den mest trafikerade på ryskt territorium. På grund av mobiliseringen som Vladimir Putin utlyst lämnade tiotusentals ryssar landet och stod i en flera kilometer lång trafikstockning i flera dagar, uppger tidningen.

Ökad efterfrågan

Från Armenien hörs liknande rapporter om utvecklingen. Ryssarnas efterfrågan för att hyra boende i landets huvudstad Jerevan har ökat kraftigt den senaste tiden.

– Situationen som helhet är jämförbar med 2022, säger en lokal mäklare till den armeniska tidningen Vertska.

Läs också: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: E. Myznik

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: NATO-flygplan vid Kaliningrad

2026 08 19

Natoflygplan utför en operation vid den ryska enklaven Kaliningrad.

Flera militärflygplan tillhörande Nato har deltagit i en operation nära Kaliningrad, som ligger mellan Polen och Litauen vid Östersjön men tillhör Ryssland.

I operation ska bland annat norska flygplan ha deltagit.

Norge deltog

Nato-flygplan ska på tisdagen ha genomfört en operation dels vid Kaliningrad, dels i norra Norge, rapporterar Die Welt.

Ett ovanligt stort antal Nato-flygplan ska ha befunnit sig nära den ryska enklaven.

Det handlar om flygplan av modellerna E-3 AWACS och ARTEMIS II, och ett EA-37B Compass Call II.

Det är framför allt det sistnämnda, ett flygplan för elektronisk krigföring, som gör operationen extra noterbar. Det tyder på att USA och Nato har ett särskilt behov av att spana och agera i Kaliningradregionen, enligt The Moscow Times.

– Nato är en försvarsallians, och allierade förbättrar kontinuerligt sina försvarsförfogenheter. Amerikanska och norska jaktflygplan, polska marktrupper, ett NATO E-3A luftövervakningssystem (AWACS) och andra styrkor deltog i operationen, säger en talesperson för Nato, enligt Die Welt.

Operationen leddes av USA.

Militärexperten Carlo Masala, som jobbar på Bundeswehrs universitet i München, menar att USA och Nato skickar en tydlig signal till Ryssland.

– Idag var det en betydande koncentration av flygvapen runt Kaliningrad. Man kan bara hoppas att Ryssland har förstått budskapet, skrev han på X på tisdagen.

Fruktar ”false flag”-operation

Nato-operationen sammanfaller med att nya, konkreta hotbilder mot Baltikum har uppdagats.

Litauens regering har nyligen varnat för att det finns underrättelseinformation om att Ryssland kan överväga attacker mot kritisk infrastruktur i de baltiska staterna.

Ryssland kan utföra sådana attacker med ukrainska drönare, och förneka kännedom, enligt underrättelseinformationen.

– Vi talar om en möjlig ”false flag”-operation med en falsk ukrainsk drönare. Detta är förmodligen det mest realistiska scenariot som för närvarande undersöks, sade Litauens försvarsminister Robertas Kaunas, enligt tidningen.

Samtidigt fruktar amerikanska underrättelsetjänster att Ryssland kommer att pröva Natos ”beslutsamhet” genom en begränsad attack någon gång mellan hösten 2026 och 2029.

Foto: Eric Salard Wikimedia, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen