Det uppger Swedbank i sin årliga rapport om svenskarnas finansiella hälsa.

I åldersgruppen har andelen med god eller stark finansiell hälsa minskat från 73 till 69 procent. Nedgången innebär att 30-39-åringar är den åldersgrupp som har sämst finansiell hälsa.

–  30-39-åringarna har lägre sparbuffert än alla andra åldersgrupper och har också ofta behövt ta av sparande eller låna till sina utgifter. I den här åldern bildar många familj och köper större boende, det kan göra att många av dem är mer ekonomiskt sårbara, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank. 

Bättre för unga och äldre

I andra åldersgrupper går trenden åt motsatt håll.

Hos unga vuxna (18-29 år) har den finansiella hälsan ökar. Många uppger att deras privatekonomi stärkts det senaste året och över var tredje person i åldersgruppen (73 procent) framhåller att de har en god eller stark finansiell hälsa.

–  De unga har fått bättre koll på sin ekonomi. Det är den grupp som är bäst på att budgetera och planera, viktiga steg mot en tryggare ekonomi, säger Madelén Falkenhäll.

Bästa gruppen

Äldre svenskar har starkast finansiell hälsa. Hela 87 procent av personer över 60 år uppger att de har god eller stark finansiell hälsa. 

– De äldre känner sig mer trygga med sin ekonomi. Många har hunnit bygga upp ett sparande och skaffat de försäkringar som behövs, och en stor del av dem är skuldfria. De äldre uppger dessutom i högre utsträckning än andra att de mår bra, säger Madelén Falkenhäll.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

Åtgärden syftar till att motverka osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Arbetsgivare ska bli tvungna att lämna information om ingångslön, lönekriterier, lönenivåer och löneutveckling innan eller i ett tidigt stadie av rekryteringen. Dessutom ska arbetsgivare inte få fråga arbetssökande om deras tidigare lön, och inte heller hindra arbetstagare att berätta för andra om sin lön. 

– Lönediskrimineringen måste bort. Lika lön ska gälla oavsett kön. Regeringen föreslår nu tydliga och uppföljningsbara regler som bland annat ger rätt till insyn i hur löner sätts, och i faktiska löneskillnader hos arbetsgivare. Det ger nya konkreta verktyg för att åstadkomma förändring, sade jämställdhetsminister Nina Larsson (L) när förslaget presenterades.

Uppgifter: S och SD sätter stopp

Nu stoppas regeringens förslag, rapporterar Aftonbladet.

Enligt uppgifter till tidningen är både Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna emot det nya lönetransparensdirektivet.

Motståndet från S och SD innebär att förslaget saknar majoritet i riksdagen.

– Det är ett dåligt förslag och det finns en bred kritik mot det. Det har jag lyft i möten med arbetsmarknadsdepartementet och i riksdagen, säger Magnus Persson (SD), ordförande i arbetsmarknadsutskottet, till Aftonbladet.

– Vi måste värna vår svenska arbetsmarknadsmodell betydligt bättre, fortsätter han.

”Komplicerade och svårtolkade krav”

Kritik kommer även från näringslivet.

– Den nya lagen ställer många nya komplicerade och svårtolkade krav på arbetsgivare. Kravens omfattning kräver att arbetsgivarna får en rimlig förberedelsetid, säger Mattias Dahl, vice vd Svenskt Näringsliv, i ett uttalande.

FAKTA: Lönetransparensdirektivet

- Våren 2023 beslutade EU om ett nytt direktiv, det så kallade lönetransparensdirektivet.

- Syftet med direktivet är att stärka tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete. Det ska ske genom att öka arbetssökandes och arbetstagares insyn i lönesättningen bland annat genom information om ingångslön, lönekriterier, lönenivåer och löneutveckling, samt genom stärkta efterlevandemekanismer.

- I maj 2023 beslutade regeringen att en särskild utredare skulle ta ställning till hur lönetansparensdirektivet ska genomföras i svensk rätt.

- Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Källa: Regeringskansliet

Foto: Henrik Nyström resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen