Belgiens försvarsminister Theo Francken tror inte att Ryssland kommer att gå till direkt attack mot europeiska huvudstäder.

Men om så sker så kommer Moskva att jämnas med marken, menar han.

”Jämna Moskva med marken”

Belgiens huvudstad Bryssel är en viktig huvudort för EU, och det är också där merparten av frysta ryska tillgångar finns.

Men Belgiens försvarsminister Theo Francken tror att ett ryskt missilangrepp mot Bryssel eller andra europeiska huvudstäder är osannolikt, rapporterar Kyiv Post.

Anledningen: Natos svar skulle bli förödande för Ryssland.

– För det skulle träffa hjärtat av Nato och då skulle vi jämna Moskva med marken, säger Theo Francken, enligt tidningen.

Han menar också att ett angrepp mot en europeisk huvudstad med all säkerhet skulle aktivera Natos artikel 5.

Försvarar Trump

Den belgiska försvarsministern ifrågasätter folk som tvivlar på Donald Trumps lojalitet till Nato och respekt för artikel 5.

– President Trump gör ofta konstiga sidokommentarer. Man måste se förbi det, säger den belgiska försvarsministern.

– Han har bokstavligen sagt att USA kommer att fortsätta att stödja sina Nato-allierade till hundra procent, tillägger Theo Francken, enligt tidningen.

Fördöms av Ryssland

Ryssland reagerar starkt på den belgiska försvarsministerns ord.

– De trotsiga och oansvariga uttalandena från en av de viktigaste belgiska ”hökarna”, med förutsägelser om ”ryska missilattacker mot Bryssel” och hot om att ”jämna Moskva med marken”, skulle knappast förtjäna vår uppmärksamhet på grund av deras absoluta abnormitet och fullständiga isolering från verkligheten, kommenterar den ryska ambassaden i Belgien, enligt tidningen.

Trots uttalandet om att jämna Moskva med marken, anser Belgiens försvarsminister emellertid inte att Europas militära förmåga överträffar Rysslands, vilka vissa har hävdat.

– Det stämmer inte. Ryssarna har ökat sin kapacitet. Deras krigsekonomi producerar fyra gånger mer ammunition än hela Nato tillsammans, säger han.

– Folk som påstår att vi inte ska vara rädda för ryssarna har väldigt fel, menar Theo Francken.

Foto: Serbuxarev

Text: Redaktionen

Den svenska ekonomin ser ut att bli en av de viktigaste frågorna i riksdagsvalet 2026.

Men nu kommer siffror som visar att svenska folkets tro på ekonomin har rasat med 14 procentenheter.

Ras med 14 procentenheter

Efter pandemin började svenska folkets tro på en återhämtning i den svenska ekonomin.

2024 trodde 46 procent av de tillfrågade att svensk ekonomi skulle förbättras det kommande året, rapporterar DN.

Men en ny undersökning från Ipsos visar nu att tron på svensk ekonomi har rasat sedan förra året.

Nu svarar bara 32 procent av de tillfrågade att de tror att den svenska ekonomin kommer att förbättras det kommande året.

Det är alltså ett ras med hela 14 procentenheter – mindre än ett år före valet.

– Det är problematiskt för regeringen att gå in i ett valår när folk ser pessimistiskt på utvecklingen, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till tidningen.

Hoppas på budgetsatsningar

Den stora pessimismen kring ekonomin kan bli ett allvarligt problem för Kristersson och Tidöpartierna i valrörelsen.

– Efter inflationschocken hade vi en period när svenskarna var mer optimistiska om den ekonomiska utvecklingen men de senaste 18 månaderna har det vänt, säger Nicklas Källebring.

Regeringen hoppas att den budget man nyligen har lagt fram, med ett reformutrymme på 80 miljarder kronor, ska vända utvecklingen.

Men i nuläget är många svenskar alltså pessimistiska när det gäller samhällsekonomin.

Även när det gäller den egna ekonomin har andelen som ser ljust på framtiden minskat, från 38 procecnt 2024 till 33 procent idag.

Kan vända innan valet

Det är dock fortfarande nästan ett år kvar till valet, och mycket kan hinna hända fram till dess.

Tidigare i oktober gjorde Oxford Economics bedömningen att den nordiska BNP-tillväxten kommer att överträffa euroområdets 2026, vilket DI rapporterade.

Sveriges ekonomi väntas växa snabbast, enligt prognosen, medan det tros gå långsammare för Finland.

Den förväntade BNP-tillväxten drivs av en expansiv finanspolitik och högre konsumtionsutgifter, enligt ett kundbrev från Oxford Economics.

Det är med andra ord för tidigt att dra slutsatsen att ekonomin kommer att bli ett problem för Kristersson och Tidöpartierna i valrörelsen.

Klart är i alla fall att ekonomin ser ut att bli en väldigt viktig valfråga där båda blocken kommer att försöka profilera sig.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen