Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

2026 02 11

Allt fler kvinnor väljer börsen framför sparkontot.

En positiv utveckling, understryker storbanken.

Men enligt Swedbank sparar fortfarande färre kvinnor på börsen än män.

Och det rör sig om mindre summor pengar – även när kvinnorna tjänar lika mycket pengar som männen.

Undersökning visar

– Många kvinnor verkar till viss del ha flyttat sitt långsiktiga sparande till fonder från att ha haft pengarna på konto. Det är en klok strategi, eftersom det ger en helt annan möjlighet till avkastning, säger Madelén Falkenhäll, ekonom finansiell hälsa på Swedbank.

Män sparar dock i genomsnitt mer än kvinnor.

33 procent av männen och 26 procent av kvinnorna har ett sparkapital på mer än 500 000 kronor.

Även vid lika inkomst sparar kvinnor lägre belopp.

Störst är skillnaden bland de som tjänar 22 000–29 500 kronor per månad före skatt, en grupp där kvinnor sparar 700 kronor mindre varje månad jämfört med män.

“Är synd”

Falkenhäll tycker att det är tråkigt att Sveriges kvinnor inte söker sig mer till börsen.

– Att spara olika mycket vid olika inkomst är inte konstigt, men att kvinnor sparar så mycket mindre än män vid samma inkomst är synd. På några års sikt kan det handla om tio- eller hundratusentals kronors skillnad i sparkapital, säger hon.

Var tredje osäker

Åtta av tio kvinnor vill lära sig mer om privatekonomi, framför allt om fonder och aktier.

Samtidigt upplever var tredje kvinna enligt Swedbank att de har lågt självförtroende inom sparande.

De väljer oftare lägre risk än män och oroar sig oftare för att deras sparande ska minska i värde.

Swedbank uppmanar

Falkenhäll passar på att skicka med en uppmaning till Sveriges kvinnor.

– Kvinnors lägre självförtroende kan stå i vägen för aktiva och medvetna beslut om sparande, säger hon.

– Bufferten och sparande på kort sikt passar bra på konto, men för långsiktigt sparande är det oftast bra med lite mer risk, som fonder. Välj några fonder med olika inriktning, ordna med en månadsöverföring och justera i takt med att lönen ökar, så sprider du risken och ökar möjligheten till avkastning.

Foto: Ekonomibladet

Text: Redaktionen

Domen över Putin – ”riskerar att dö”

2026 02 24

Idag är det fyra år sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Många experter menar att den ryske diktatorn Vladimir Putin såg en enkel seger framför sig.

Men verkligheten visade sig vara en annan.

– Det var uppenbart galenskap att starta kriget, som baserades på dålig och korrupt underrättelseinformation och usel politisk analys, nämligen att ukrainare med ryska som modersmål skulle se inkräktarna som befriare, resonerar den norske utrikeskommentatorn Morten Strand, i en artikel i Dagbladet.

Galenskap

Den norske tidigare utrikeskorrespondenten och Rysslandskommentatorns beskrivning av Putins fyra år långa krig i Ukraina är ”galenskap, galenskap, galenskap”.

– Det har gått fyra år sedan den ryske krigarpresidenten Vladimir Putin startade det stora kriget i Ukraina, och saker har blivit galnare och galnare, framhåller Morten Strand.

Här finns hoppet

Rapporterna om de stora ryska förlusterna kopplat till kriget avlöser varandra.

Tusentals soldater dör vid fronten varje vecka, ekonomin håller på att rasa samman och tillvaron för den ryska befolkningen blir allt sämre.

Det enda troliga hoppet om ett slut på kriget står till att situationen blir helt ohållbar för Ryssland och Putin tvingas kasta in handduken, menar Morten Strand.

– Här – tyvärr – ligger det enda hoppets frö, att det kommer att bli så illa för ryssarna att Putin måste ge upp, resonerar han.

”Riskerar att dö”

Den norske utrikeskommentatorn menar att Rysslands krig varit en missräkning för den ryske diktatorn ända från start.

Men nu har det blivit nästintill omöjligt för Putin att avsluta kriget.

På ett politiskt plan skulle det riskera att vara ett så pass stort bakslag att det kan innebära slutet på diktatorns politiska karriär.

– Varje dag sedan dess har kriget varit galenskap. Och nu har det blivit så fel att det är galenskap av Putin att stoppa det, uppger Morten Strand.

– Kriget har blivit Putins politiska syre. Utan den riskerar han att dö.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

2026 02 25

Bakslagen för Sveriges elkonsumenter fortsätter att komma.

Under den senaste tiden har svenskarna på nytt fått vänja sig vid högre elpriser.

Bara mellan december och januari steg elpriserna med så mycket som 21 procent.

Och nu kommer ett nytt bakslag för hushållen – kärnkraftsreaktorn vid Oskarshamn tagits ur drift och många svenskar ser ut att få mycket höga elräkningar, rapporterar TV4.

Höga räkningar att vänta

Reaktorn i Oskarshamn har tagits ur drift efter ett oväntat fel.

Och nu är höga priser att vänta.

– Priset kommer bli lite högre, framför allt i de södra elområdena, säger Bixias elprisanalytiker Johan Sigvardsson till kanalen.

“Blir nog en saftig räkning”

Meteorolog Ulrika Elvgren säger att “man får nog räkna med att det är framför allt i södra Sverige som det är mer priskänsligt”.

– Det blir nog en saftig räkning, säger hon.

I dagsläget ser kraftfördelningen ut ungefär så här i Sverige enligt TV4:

- Vattenkraft: 55,5 procent

- Kärnkraft: 26,8 procent

- Vindkraft: 10,6 procent

Resterande generering framställs av andra källor som inte specificerats.

Dyr månad

Många svenskar kommer ihåg hur det var för några år sedan när inflationen var oerhört hög, räntorna likaså och elpriserna urholkade svenskarnas plånböcker.

Sedan dess har inflationstakten kommit ner igen till lugnare nivåer – och räntorna har sjunkit. Men januari blev en rejäl käftsmäll för hushållen – elpriserna steg med hela 21 procent på bara en månad, framhåller Statistiska centralbyrån i en ny rapport.

“Starka bidrag”

Inflationstakten enligt KPI var 0,5 procent i januari 2026, vilket var en uppgång från 0,3 procent i december.

– Stigande elpriser och hyreshöjningar var starka bidrag till inflationstakten enligt KPI i januari, säger Mikael Nordin, prisstatistiker på SCB.

Sammantaget bidrog elpriserna med 0,7 procentenheter till inflationstakten enligt KPI, vilket var ett av de främsta bidragen bland alla varor och tjänster i KPI-korgen.

Foto: T. Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen