Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

2026 03 03

Swedbank går ut med besked gällande de svenska hushållen.

En färsk kartläggning från storbanken visar på ett fortsatt tungt läge för många hushåll.

Under det fjärde kvartalet 2025 minskade svenska folkets köpkraft, trots sänkta bolåneräntor och stigande inkomster.

– Lägre bolåneräntor och högre inkomster räckte inte för att kompensera hushållen för de stigande bostadspriserna och dyrare el- och uppvärmningskostnader, säger bankens privatekonom Arturo Arques, i ett uttalande.

– Samtidigt ska man veta att det är väldigt olika förutsättningar på olika orter och för olika hushåll.

Index sjunker

Swedbanks Boindex mäter svenska hushålls köpkraft vid bostadsköp.

Under avslutningen av förra året sjönk index till 115, att jämföra med 116 föregående kvartal.

– Det innebär att en genomsnittlig köpare i dag behöver lägga 26 procent av sin disponibla inkomst på boendeutgifter. För småhus ligger Boindex på 113, medan motsvarande siffra för bostadsrätter är 119, uppger Swedbank.

Sänkt trösklar

Många har idag svårt att ta sig in på bostadsmarknaden.

Men samtidigt växer nya alternativ till den traditionella bostadsrätten fram, för att göra det lättare att skaffa en bostad.

Exempel är koncept som hyrköp, delägande och kooperativa hyresrätter.

– Det är positivt att bostadsutvecklarna är konstruktiva och tar fram nya lösningar. Men som köpare är det viktigt att vara påläst, säger Arturo Arques.

– Pris, boendekostnad samt rättigheter och skyldigheter skiljer sig åt mellan de olika modellerna, så man bör noga undersöka villkoren.

På väg att ta fart

Efter några tuffa år ser den svenska ekonomin ut att ta fart igen under 2026 och 2027, enligt en färsk prognos av SKR.

– Vi ser en fortsatt positiv ekonomisk utveckling kommande år med än mer tydliga tecken på att vi nu lämnar lågkonjunkturen. För kommuner och regioner innebär det ett något ökat skatteunderlag jämfört med tidigare prognoser, säger Emelie Värja, chefsekonom på SKR, i ett uttalande.

Foto: Ekonomibladet

Text: Redaktionen

EU-land bekräftar: Vi har attackerats

2026 03 02

Ett EU-land har angripits under natten.

Ett misstänkt drönarangrepp har slagit till mot den brittiska flygbasen RAF Akrotiri på Cypern under natten.

Attacken har orsakat materiella skador men inga personskador har rapporterats, och militär personal vid basen har satts i hög beredskap, rapporterar grekiska Protothema.

Tillkallar till möte

Cyperns president Nikos Christodoulides sammankallade under morogntimmarna till ett extraordinärt möte i det nationella säkerhetsrådet där partiledare kallades för att informeras och diskutera situationen.

I mötet deltog även försvarsministern, chefen för National Guard och chefen för underrättelsetjänsten KYP.

– Jag vill vara tydlig. Vårt land deltar inte på något sätt och har inte för avsikt att vara en del av någon militär operation, säger Cyperns president Nikos Christodoulides i ett uttalande tidigt på morgonen.

Misstänkt drönare

Enligt uppgifter från basen träffade ett obemannat flygfordon, ett drönarplan av typen Shahed, landningsbanan och ett område inom basen.

Ett andra drönarplan ska ha avfyrats, men förhindrats från att nå sitt mål.

Det brittiska försvarsdepartementet bekräftar att de aktiverat säkerhetsprotokoll direkt efter attacken och arbetar med att utvärdera händelsen.

Militär personal vid basen sattes även i hög beredskap, och stridsflygplan uppges vara redo att avvärja ytterligare hot.

– Skyddet av våra styrkor i regionen är på högsta nivå, säger en talesperson för det brittiska försvarsdepartementet.

En säkerhetsvarning som skickades ut till invånare i närheten av den brittiska basförvaltningen, uppmanade invånarna att stanna inomhus tills vidare.

Bas på Cypern

Storbritannien behåller suveränitet över territoriet för de två baserna på den östra Medelhavsön, som är medlem i Europeiska unionen.

RAF Akrotiri täcker en vidsträckt, fyrkantig halvö på Cyperns södra spets.

Senast basen attackerades direkt var av libyska militanta på mitten av 1980‑talet.

Incidenten inträffade efter att London meddelat att USA får använda brittiska baser för “defensiva” operationer i samband med upptrappningen av krisen med Iran.

Foto: F Andrejevic

Text: Redaktionen

Pentagon går rakt emot Trump

2026 03 02

Pentagon motsäger Vita huset.

Pentagon medger att det saknas underrättelser som pekar på att Iran var på väg att anfalla USA först.

Detta går rakt emot en av Trumps viktigaste motiveringar för attackerna, rapporterar Reuters.

Pentagon går emot

I en 90 minuter lång genomgång med personal från både senatens och representanthusets säkerhetsutskott uppges försvarstjänstemän meddela att det saknas bevis för att Iran planerade en förebyggande attack mot amerikanska trupper eller baser. 

– I genomgången uppgavs det att Irans ballistiska missiler och styrkor som stödjer miliser i regionen utgör ett omedelbart hot mot USA:s intressen, men det finns inte någon underrättelse om att Teheran var på väg att anfalla amerikanska styrkor först, säger två anonyma tjänstemän inom administrationen, till Reuters.

Detta skiljer sig tydligt från det offentliga narrativet som tidigare förts fram av Donald Trump, uppger nyhetsbyrån.

Trumpadministrationen motsägs

Tidigare har Vita huset och president Donald Trump hävdat att de militära operationerna mot Iran syftat till att avvärja ett omedelbart hot mot amerikanska intressen, inklusive möjligheten att Iran skulle anfalla först.

– Vi kommer försvara det amerikanska folket genom att eliminera omedelbara hot från det iranska regimen, sa Trump i ett videouttalande direkt efter att operationerna inletts.

Denna position stärktes i offentliga uttalanden av administrationstjänstemän inför och under de inledande attackerna.

Fortsatta attacker

USA och Israel har under helgen fortsatt sina militära operationer mot Iran, med omfattande attacker mot många mål i landet.

Samordnade insatser har lett till betydande förstörelse och ett fortsatt svar från Iran på flera platser i regionen.

Enligt en Reuters/Ipsos‑undersökning på söndagen stöder 27 % av amerikanerna de militära attackerna, medan 43 % är emot och 29 % är osäkra på sin ståndpunkt.

Foto: White House Official D Torok

Text: Redaktionen