Swedbank avlivar myt – tungt för bostadsrättsägare

2025 10 03

Ständiga prisuppgångar på bostadsmarknaden är inget att vara säker på.

Det konstaterar Swedbank på fredagsmorgonen.

Efter årtionden av prisuppgångar är läget ett annat just nu.

– Ständiga prisuppgångar – en myt på bostadsmarknaden, skriver storbanken.

Nya siffror

Sedan 2021 har priserna på bostadsrätter sjunkit i genomsnitt med tre procent. 

I många kommuner har priserna fallit med mer än tio procent. 

I vissa fall får man gå tillbaka till 2015 och 2016 för att hitta motsvarande bostadsrättspriser.

Det visar en ny analys från Swedbank och sparbankerna.

“I värsta fall”

Swedbank och Sparbankernas privatekonom Arturo Arques kommenterar.

– Många som köpte sin bostadsrätt 2021 och i början av 2022 kan konstatera att marknadsvärdet är lägre idag. I värsta fall är hela kontantinsatsen borta, säger han i ett pressmeddelande.

125 av 179

Swedbank har tagit reda på hur det ser ut på bostadsmarknaden just nu och ett år tillbaka.

I en undersökning av kommuner med en omsättning på minst 30 bostadsrätter de senaste 12 månaderna har bostadsrättspriserna fallit i 125 av totalt 179 kommuner sedan 2021. 

I genomsnitt ligger priserna i dessa kommuner på samma nivå som 2018. I 39 kommuner har priserna fallit med mer än tio procent. 

Mest har priserna fallit i Perstorp, Fagersta och Nybro där priserna fallit med över 20 procent.

Har sänkt räntan

De med kort horisont och hög belåningsgrad påverkas mest av utvecklingen.

– Den som köper en bostadsrätt bör ha för avsikt att bo minst sju år i bostaden för att vara hyggligt säker på att bostadsrätten inte minskat i värde. För att minska risken ytterligare kan det vara klokt att amortera om belåningsgraden är hög, säger Arturo Arques.

Riksbankens räntesänkningar ger samtidigt hopp för den stela bostadsmarknaden.

Centralbanken har sänkt styrräntan från 2 procent till 1,75 procent – som gäller sedan den första oktober.

Nästa penningpolitiska besked kommer från Riksbanken den femte november.

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen

7 januari 2026

USA och Ukraina överens – “Helvetisk plan“ ska tvinga Ryssland att kapitulera

2026 02 07

USA och Ukraina uppges vara överens.

Ukrainas parlaments talman har i Washington diskuterat och kommit överens om vad han kallar ”helvetiska sanktioner” med amerikanska senatorer mot Ryssland.

Åtgärder som enligt honom kan tvinga Ryssland att acceptera fred, rapporterar RBC Ukraine.

Samtal i Washington

Ukrainas parlaments talman Ruslan Stefanchuk har under ett besök i Washington träffat flera inflytelserika amerikanska senatorer för att diskutera nya, kraftigt skärpta sanktioner mot Ryssland.

Målet är att öka det ekonomiska och politiska trycket på Moskva för att få ett slut på kriget mot Ukraina.

Efter mötet beskrev Stefanchuk sanktionerna som extremt långtgående.

– Det handlar om helvetiska sanktioner mot Ryssland – planer som ska tvinga landet mot fred, skriver han på sociala medier efter samtalen.

Detaljrika sanktioer

Enligt Stefanchuk fokuserade mötet på konkreta detaljer och hur planen kan träda i kraft.

Diskussionerna handlade både om vilka sanktioner som ska införas och hur snabbt de kan sättas i verk.

– Vi gick igenom sanktionernas innehåll i detalj, hur de ska införas och vilka tidsramar som är realistiska, uppger han.

På mötet deltog bland andra senatorerna Lindsey Graham och Richard Blumenthal, tillsammans med Ukrainas ambassadör i USA och representanter från presidentkansliet i Kyiv.

Utöver sanktioner tog Stefanchuk också upp Rysslands återkommande attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur och behovet av förstärkt luftförsvar.

Han betonar att civila mål fortsätter att utsättas för omfattande angrepp.

– Ryssland fortsätter att slå mot vår energiinfrastruktur. Utan starkare luftförsvar riskerar miljoner civila att drabbas, framhåller han.

Han tackar även senator Lindsey Graham för initiativ kopplade till ökat militärt stöd och betonar vikten av fortsatt amerikanskt engagemang.

Brett stöd i USA

Stefanchuk understryker att stödet för Ukraina i USA är brett och sträcker sig över partigränserna, något han menar är avgörande för långsiktig stabilitet.

– Stödet för Ukraina i den amerikanska kongressen är tvåpartistiskt och starkt, säger han.

USA:s finansminister Scott Bessent säger att Washington överväger att skärpa sanktionerna mot Ryssland och påpekar att beslutet beror på hur fredssamtalen utvecklas.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Krismöte i Ryssland efter ukrainsk attack

2026 02 07

En rysk region kallar till akut nödmöte.

En nattlig ukrainsk granatattack mot den ryska gränsstaden Belgorod har orsakat allvarliga skador och strömavbrott.

Detta har fått lokala myndigheter att sammankalla till ett krismöte, enligt guvernören i regionen.

Intensiv beskjutning

Den ryska staden Belgorod, nära gränsen till Ukraina, har drabbats för intensiv beskjutning från ukrainskt håll.

Enligt regionens guvernör har attackerna orsakat omfattande materiella skador i staden, som normalt inte är en frontlinje i konflikten, rapporterar Reuters.

– Jag kan tyvärr inte säga god kväll, mina kära vänner, säger guvernör Vyacheslav Gladkov i ett videouttalande efter attacken, inspelat i nästan totalt mörker.

– Fienden har beskjutit den civila staden Belgorod. Alla vet att vi inte har några militära mål här. Det har skett allvarliga skador. Jag har varit ute och sett det med egna ögon.

Kallar till krismöte

Myndigheterna har nu kallat in till ett akut nödmöte för att samordna responsen och planera arbetet med att återställa ordning och säkerhet efter attackerna.

Förutom skador på byggnader och infrastruktur har strömbortfall rapporterats i delar av regionen efter attacken, uppger guvernören.

– Arbetet med att återställa elförsörjningen i Belgorod har ännu inte kunnat genomföras fullt ut, säger Gladkov i ett meddelande.

Fortsatt eskalering

Beslutet att hålla nödmöte kommer i ett läge då USA-medlade fredssamtal pågår mellan Moskva och Kyiv, även om våldet fortsätter att eskalera.

I grannregionen Bryansk rapporterades det under veckan att Ukraina även träffat energianläggningar med HIMARS-missiler och obemannade flygfarkoster, vilket orsakat strömavbrott i vissa samhällen.

Ukrainska styrkor har regelbundet attackerat Belgorod och närliggande delar av regionen sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022.

Ukraina har i sin tur uppgett att ryska missil- och drönarattacker mot huvudstaden Kyiv i januari lämnade omkring en miljon människor utan elektricitet.

Foto: President of Russia Office resp J Kingma

Text: Redaktionen