Swedbank avlivar myt – tungt för bostadsrättsägare

2025 10 03

Ständiga prisuppgångar på bostadsmarknaden är inget att vara säker på.

Det konstaterar Swedbank på fredagsmorgonen.

Efter årtionden av prisuppgångar är läget ett annat just nu.

– Ständiga prisuppgångar – en myt på bostadsmarknaden, skriver storbanken.

Nya siffror

Sedan 2021 har priserna på bostadsrätter sjunkit i genomsnitt med tre procent.

I många kommuner har priserna fallit med mer än tio procent.

I vissa fall får man gå tillbaka till 2015 och 2016 för att hitta motsvarande bostadsrättspriser.

Det visar en ny analys från Swedbank och sparbankerna.

“I värsta fall”

Swedbank och Sparbankernas privatekonom Arturo Arques kommenterar.

– Många som köpte sin bostadsrätt 2021 och i början av 2022 kan konstatera att marknadsvärdet är lägre idag. I värsta fall är hela kontantinsatsen borta, säger han i ett pressmeddelande.

125 av 179

Swedbank har tagit reda på hur det ser ut på bostadsmarknaden just nu och ett år tillbaka.

I en undersökning av kommuner med en omsättning på minst 30 bostadsrätter de senaste 12 månaderna har bostadsrättspriserna fallit i 125 av totalt 179 kommuner sedan 2021.

I genomsnitt ligger priserna i dessa kommuner på samma nivå som 2018. I 39 kommuner har priserna fallit med mer än tio procent.

Mest har priserna fallit i Perstorp, Fagersta och Nybro där priserna fallit med över 20 procent.

Har sänkt räntan

De med kort horisont och hög belåningsgrad påverkas mest av utvecklingen.

– Den som köper en bostadsrätt bör ha för avsikt att bo minst sju år i bostaden för att vara hyggligt säker på att bostadsrätten inte minskat i värde. För att minska risken ytterligare kan det vara klokt att amortera om belåningsgraden är hög, säger Arturo Arques.

Riksbankens räntesänkningar ger samtidigt hopp för den stela bostadsmarknaden.

Centralbanken har sänkt styrräntan från 2 procent till 1,75 procent – som gäller sedan den första oktober.

Nästa penningpolitiska besked kommer från Riksbanken den femte november.

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin fast i ”återvändsgränd”

2026 03 30

Putin uppges ha kört fast.

Ryssland har allt större problem med att rekrytera soldater.

Enligt en ny rapport har Putin hamnat i en återvändsgränd och kan ta till tvångsåtgärder, rapporterar RBC Ukraine.

Rekryteringen har kört fast

Enligt tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW) har den ryska rekryteringen nått ett kritiskt läge, särskilt inom de så kallade obemannade systemstyrkorna för drönarenheter.

– Rekryteringskampanjen i praktiken har “nått en återvändsgränd”, uppger en en rysk militärbloggare.

Orsaken är att många rekryter erbjuds vanliga kontrakt, vilket skapar oro för att de senare ska skickas till fronten som infanteri.

– Drönarspecialister bör inte användas i anfallsenheter, framhåller bloggaren, och kritiserar det ryska försvarsdepartementet för att inte kunna bygga moderna och effektiva drönarförband.

Färre frivilliga

Enligt ISW har Ryssland försökt locka nya soldater med ekonomiska incitament och särskilda kampanjer, bland annat riktade mot studenter.

Men systemet verkar inte längre fungera.

Tidigare kunde höga engångsbetalningar locka frivilliga, men den metoden tappade effekt i slutet av 2025.

I januari 2026 sjönk rekryteringen till och med under nivåerna för förlusterna.

– Rekryteringsnivåerna har fallit under förlusterna för första gången sedan 2022, konstaterar rapporten.

Det innebär i praktiken att Ryssland förlorar fler soldater än man kan ersätta, vilket skapar ett växande problem vid fronten.

Kan tvinga till tvångsinkallelser

ISW bedömer nu att Kreml förbereder sig för begränsade och stegvisa tvångsinkallelser av reservister.

Syftet är inte nödvändigtvis att bygga upp en större armé, utan snarare att täcka de stora förlusterna i Ukraina.

Samtidigt har tidigare ryske ledaren och nuvarande vice ordförande i säkerhetsrådet Dmitrij Medvedev sagt att det inte finns något behov av en ny mobilisering, vilket visar på en viss motsättning i budskapen från rysk ledning.

Ryssland genomförde en så kallad delvis mobilisering i september 2022, trots att Kreml kort innan hade förnekat att någon mobilisering var på gång.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Jättefynd i Sverige: ”En av Europas största”

2026 03 30

Ett svenskt gruvföretag har hittat 900 miljoner ton malm.

Gruvbolaget LKAB:s nya siffror visar på en kraftig ökning av mineraltillgångar.

Nu pekas Norrbotten ut som en central region för Europas framtida råvaruförsörjning, rapporterar Ny Teknik.

Kraftig ökning

Gruvbolaget LKAB redovisar nu totalt 7,2 miljarder ton mineraltillgångar efter prospekteringen under 2025.

Det innebär en ökning med omkring 900 miljoner ton jämfört med året innan, exklusive reserver efter stora upptäckter av malm.

En stor del av ökningen, cirka 770 miljoner ton, kommer från Malmbergsgruvan.

Enligt LKAB har även kvaliteten på mineralreserverna förbättrats, vilket stärker bolagets långsiktiga position.

– Resultaten stärker de förutsättningar som krävs för att öka produktionsvolymerna och behålla en stark industriell närvaro i Norrbotten för generationer framöver, säger vd:n Jan Moström, till Ny Teknik.

En växande fyndighet

Särskilt stor uppmärksamhet riktas mot Per Geijer-fyndigheten, där mineraltillgångarna nu uppskattas till cirka 1,3 miljarder ton järnmalm och fosfor.

Utöver detta innehåller området även betydande mängder sällsynta jordartsmetaller – råvaror som är avgörande för bland annat batterier, elektronik och grön teknik.

– In situ-halten av REE-oxider vid Per Geijer, uppgående till 2,2 miljoner ton, fortsätter att utgöra en av Europas största fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller, meddelar LKAB.

Fyndigheten i Per Geijer lyfts fram som strategiskt viktig, inte bara för Sverige utan för hela Europa.

Sällsynta jordartsmetaller är idag en bristvara inom EU, som till stor del är beroende av import.

Sedan starten 1890 har LKAB brutit över 2 miljarder ton malm, och de nya siffrorna visar att verksamheten har potential att fortsätta i många decennier framöver.

Med den senaste ökningen befäster bolaget sin roll som en av Europas viktigaste aktörer inom gruvnäringen – och fyndigheten i Norrbotten pekas nu ut som en av de största i sitt slag.

Fler fynd i Norden

Det är inte bara Sverige som gör betydande mineralupptäckter.

I Norge har gruvbolaget Rare Earths Norway identifierat en av kontinentens största fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller, där den senaste uppskattningen visar totalt cirka 15,9 miljoner ton sällsyta-oxider.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler, till Reuters.

Foto: MiningWatch Portugal

Text: Redaktionen