Swedbank ändrar sig – nytt besked om räntan

2026 02 07

– Riksbanken förväntas ligga still på nuvarande räntenivå 1,75 procent till slutet av 2027 då vi räknar med en normalisering av räntenivån till 2,0 procent.

Det fastslog Swedbanks analytiker i november 2025.

Men nu svänger storbanken.

Detta efter att inflationstakten enligt KPIF, exklusive energipriser, kom in på 1,7 procent i januari – lägre än vad prognoserna förutspådde.

Swedbanks chefsekonom Mattias Persson konstaterar att inflationen sjunker snabbare än vad marknaden och Riksbanken förväntat sig. Nu räknar han med en sänkning av styrräntan under 2026.

– Det öppnar upp för en räntesänkning senare under året. Om det blir innan sommaren eller under sommaren vet vi inte, säger Persson till EFN.

”Bra för svensk ekonomi”

Mattias Persson ser positivt på återhämtningen i svensk ekonomi, även om detaljerna bakom inflationsfallet fortfarande är oklara.

– Men det är klart att det här är positivt i en miljö där vi har sett att återhämtningen går lite långsammare, jag tänker på detaljhandeln och preliminära utfallet i BNP. En räntesänkning till skulle vara stöd för att få lite mer trygghet i återhämtningen, säger han till kanalen.

LÄS MER: Biljätte rasar 23 procent på börsen

Stora osäkerheter

I januari beslutade Riksbanken att lämna styrränta oförändrad.

– Direktionen bedömer att den nuvarande nivån på styrräntan bidrar till att konjunkturen stärks och inflationen stabiliseras kring målet på sikt. Styrräntan förväntas ligga kvar på denna nivå under en tid framöver, i linje med prognosen i december, framhöll centralbanken i samband med beslutet.

Samtidigt flaggade Riksbanken för att osäkerheten kring inflations- och konjunkturutsikterna har ökat. I synnerhet är den svängiga amerikanska handels- och utrikespolitiken en stor osäkerhet. Andra osäkerhetsfaktorer är kronans utveckling och dess effekt på inflationen samt hur den mer expansiva finanspolitiken kommer att påverka ekonomin framöver.

– Riksbanken är vaksam på utvecklingen och beredd att anpassa penningpolitiken om utsikterna förändras, skriver centralbanken.

Foto: Ekonomibladet.se

Text: Redaktionen

USA och Ukraina överens – “Helvetisk plan“ ska tvinga Ryssland att kapitulera

2026 02 07

USA och Ukraina uppges vara överens.

Ukrainas parlaments talman har i Washington diskuterat och kommit överens om vad han kallar ”helvetiska sanktioner” med amerikanska senatorer mot Ryssland.

Åtgärder som enligt honom kan tvinga Ryssland att acceptera fred, rapporterar RBC Ukraine.

Samtal i Washington

Ukrainas parlaments talman Ruslan Stefanchuk har under ett besök i Washington träffat flera inflytelserika amerikanska senatorer för att diskutera nya, kraftigt skärpta sanktioner mot Ryssland.

Målet är att öka det ekonomiska och politiska trycket på Moskva för att få ett slut på kriget mot Ukraina.

Efter mötet beskrev Stefanchuk sanktionerna som extremt långtgående.

– Det handlar om helvetiska sanktioner mot Ryssland – planer som ska tvinga landet mot fred, skriver han på sociala medier efter samtalen.

Detaljrika sanktioer

Enligt Stefanchuk fokuserade mötet på konkreta detaljer och hur planen kan träda i kraft.

Diskussionerna handlade både om vilka sanktioner som ska införas och hur snabbt de kan sättas i verk.

– Vi gick igenom sanktionernas innehåll i detalj, hur de ska införas och vilka tidsramar som är realistiska, uppger han.

På mötet deltog bland andra senatorerna Lindsey Graham och Richard Blumenthal, tillsammans med Ukrainas ambassadör i USA och representanter från presidentkansliet i Kyiv.

Utöver sanktioner tog Stefanchuk också upp Rysslands återkommande attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur och behovet av förstärkt luftförsvar.

Han betonar att civila mål fortsätter att utsättas för omfattande angrepp.

– Ryssland fortsätter att slå mot vår energiinfrastruktur. Utan starkare luftförsvar riskerar miljoner civila att drabbas, framhåller han.

Han tackar även senator Lindsey Graham för initiativ kopplade till ökat militärt stöd och betonar vikten av fortsatt amerikanskt engagemang.

Brett stöd i USA

Stefanchuk understryker att stödet för Ukraina i USA är brett och sträcker sig över partigränserna, något han menar är avgörande för långsiktig stabilitet.

– Stödet för Ukraina i den amerikanska kongressen är tvåpartistiskt och starkt, säger han.

USA:s finansminister Scott Bessent säger att Washington överväger att skärpa sanktionerna mot Ryssland och påpekar att beslutet beror på hur fredssamtalen utvecklas.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Danmark möter Trumps krav – historiskt besked

2026 02 06

Danmark låter på fredagen meddela en historisk milstolpe för landet.

För första gången uppfyller Danmark Natos mål om att lägga 3,5 procent av sitt BNP på rena militära utgifter, exempelvis trupper, vapensystem, ammunition och materiel.

Det innebär att Danmark blir ett av få länder i alliansen som uppfyller det krav som USA:s president Donald Trump ställt på Natomedlemmarna.

Troels Lund Poulsen, den danska försvarsministern, bekräftar beskedet som kommer efter att regeringen fattat beslut om att stödja Ukraina med ytterligare tre miljarder danska kronor.

– Det här innebär att vi för första gången år 2026 kommer att nå 3,5 procent. Det är en bra signal att skicka till våra allierade att vi tar vår uppgift på allvar, säger han enligt TV2.

"God allierad?"

Den danska tv-kanalen har ställt frågan till ministern om hur mycket beskedet handlar om att visa USA att Danmark är en “god allierad”.

Så har inte tanken varit i grunden, enligt Lund Poulsen.

– Det här handlar först och främst om att göra en insats gentemot Ukraina. Nästa vecka är det ett möte i Nato, och där behöver jag också visa att det inte bara handlar om ord och stora tal, utan att det kommer att finnas konkreta bidrag, säger försvarsministern.

Trumps krav

Det var i somras vid Natos toppmöte som det beslutades att alliansens medlemsländer senast år 2035 ska spendera 3,5 procent av sitt lands BNP på rena försvarsutgifter.

Påtryckningar från Donald Trump var en av de stora drivkrafterna till justeringen.

Nyligen påminde Natos generalsekreterare Mark Rutte alliansen om den amerikanska presidentens betydelse för beslutet.

– Jag tycker att Donald Trump gör det rätta för Nato när han ber oss alla att bidra mer, sade han på pressträff i januari.

– Utan Donald Trump hade vi aldrig uppnått resultatet vid toppmötet i Haag. När jag berömmer någon, så är det baserat på fakta och finns tillgängligt.

År 2025 var det enbart Polen, Litauen, Lettland och Estland som nådde 3,5 procent. Sverige lade 2,51 procent av BNP på försvarsutgifter, enligt TV2:s siffror.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen