Det är som bekant osäkra geopolitiska tider.

Krigen i Ukraina och Gaza fortsätter – och i dagarna har det brakat loss mellan Indien och Pakistan.

På onsdagen ger Försvarets materielverk besked om flera miljardbeställningar som ska säkra Sveriges försvar.

Miljardbeställningar

FMV har tecknat två ramavtal gällande finkalibrig ammunition, med leverantörerna Nammo Sweden AB och Norma. 

I ett första avrop lägger FMV beställning på ett flertal olika typer av finkalibrig ammunition, som kommer att levereras till Försvarsmakten under åren 2026–2028.

Det framhåller Försvarets materielverk i ett pressmeddelande.

Tioårsavtal

I och med detta har FMV säkrat flera års leveranser till Försvarsmakten, för att möta behovet av finkalibrig ammunition. 

Avtalen löper enligt myndigheten på tio år med ett första avrop på tre år, där ordervärdet är cirka 1,8 miljarder kronor för Nammo och 1,4 miljarder kronor för Norma. 

“Motiverande”

Carl-Axel Blomdahl, chef för avdelning vapen och skydd, FMV, kommenterar.

– Att nu åter igen teckna långsiktiga kontrakt med industrin är väldigt roligt, säger han.

– Att det samtidigt bidrar till bra produktionsförutsättningar för industrin och att försörjningstryggheten ökar gör det ännu mer motiverande.

Även med Saab

Tidigare på onsdagen gav Försvarets materielverk även besked om att myndigheten har lagt en ny beställning hos Saab.

Det handlar då om lätta torpeder och torpedtuber till ett värde av cirka 1,3 miljarder kronor.

– Investeringen i Torped 47 är en del av det långsiktiga arbetet med att modernisera och förstärka Försvarsmaktens ubåtsjaktförmåga, säger Roger Lundkvist, chef för undervattensstridssystem på FMV.

– Det är ett avancerat system, anpassat för våra unika operativa förhållanden i Östersjöområdet.

Torpedsystemet, som inom Försvarsmakten benämns Torped 47, beskrivs som en ny generation lätta torpeder avsedda att verka i Östersjöns särskilt krävande miljöer.

Foto: A. Sehlstedt Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Ukrainas parlaments talman har i Washington diskuterat och kommit överens om vad han kallar ”helvetiska sanktioner” med amerikanska senatorer mot Ryssland.

Åtgärder som enligt honom kan tvinga Ryssland att acceptera fred, rapporterar RBC Ukraine.

Samtal i Washington

Ukrainas parlaments talman Ruslan Stefanchuk har under ett besök i Washington träffat flera inflytelserika amerikanska senatorer för att diskutera nya, kraftigt skärpta sanktioner mot Ryssland.

Målet är att öka det ekonomiska och politiska trycket på Moskva för att få ett slut på kriget mot Ukraina.

Efter mötet beskrev Stefanchuk sanktionerna som extremt långtgående.

– Det handlar om helvetiska sanktioner mot Ryssland – planer som ska tvinga landet mot fred, skriver han på sociala medier efter samtalen.

Detaljrika sanktioer

Enligt Stefanchuk fokuserade mötet på konkreta detaljer och hur planen kan träda i kraft.

Diskussionerna handlade både om vilka sanktioner som ska införas och hur snabbt de kan sättas i verk.

– Vi gick igenom sanktionernas innehåll i detalj, hur de ska införas och vilka tidsramar som är realistiska, uppger han.

På mötet deltog bland andra senatorerna Lindsey Graham och Richard Blumenthal, tillsammans med Ukrainas ambassadör i USA och representanter från presidentkansliet i Kyiv.

Utöver sanktioner tog Stefanchuk också upp Rysslands återkommande attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur och behovet av förstärkt luftförsvar.

Han betonar att civila mål fortsätter att utsättas för omfattande angrepp.

– Ryssland fortsätter att slå mot vår energiinfrastruktur. Utan starkare luftförsvar riskerar miljoner civila att drabbas, framhåller han.

Han tackar även senator Lindsey Graham för initiativ kopplade till ökat militärt stöd och betonar vikten av fortsatt amerikanskt engagemang.

Brett stöd i USA

Stefanchuk understryker att stödet för Ukraina i USA är brett och sträcker sig över partigränserna, något han menar är avgörande för långsiktig stabilitet.

– Stödet för Ukraina i den amerikanska kongressen är tvåpartistiskt och starkt, säger han.

USA:s finansminister Scott Bessent säger att Washington överväger att skärpa sanktionerna mot Ryssland och påpekar att beslutet beror på hur fredssamtalen utvecklas.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

En nattlig ukrainsk granatattack mot den ryska gränsstaden Belgorod har orsakat allvarliga skador och strömavbrott.

Detta har fått lokala myndigheter att sammankalla till ett krismöte, enligt guvernören i regionen.

Intensiv beskjutning

Den ryska staden Belgorod, nära gränsen till Ukraina, har drabbats för intensiv beskjutning från ukrainskt håll.

Enligt regionens guvernör har attackerna orsakat omfattande materiella skador i staden, som normalt inte är en frontlinje i konflikten, rapporterar Reuters.

– Jag kan tyvärr inte säga god kväll, mina kära vänner, säger guvernör Vyacheslav Gladkov i ett videouttalande efter attacken, inspelat i nästan totalt mörker.

– Fienden har beskjutit den civila staden Belgorod. Alla vet att vi inte har några militära mål här. Det har skett allvarliga skador. Jag har varit ute och sett det med egna ögon.

Kallar till krismöte

Myndigheterna har nu kallat in till ett akut nödmöte för att samordna responsen och planera arbetet med att återställa ordning och säkerhet efter attackerna.

Förutom skador på byggnader och infrastruktur har strömbortfall rapporterats i delar av regionen efter attacken, uppger guvernören.

– Arbetet med att återställa elförsörjningen i Belgorod har ännu inte kunnat genomföras fullt ut, säger Gladkov i ett meddelande.

Fortsatt eskalering

Beslutet att hålla nödmöte kommer i ett läge då USA-medlade fredssamtal pågår mellan Moskva och Kyiv, även om våldet fortsätter att eskalera.

I grannregionen Bryansk rapporterades det under veckan att Ukraina även träffat energianläggningar med HIMARS-missiler och obemannade flygfarkoster, vilket orsakat strömavbrott i vissa samhällen.

Ukrainska styrkor har regelbundet attackerat Belgorod och närliggande delar av regionen sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022.

Ukraina har i sin tur uppgett att ryska missil- och drönarattacker mot huvudstaden Kyiv i januari lämnade omkring en miljon människor utan elektricitet.

Foto: President of Russia Office resp J Kingma

Text: Redaktionen